Att kalla det för första träningspasset sedan maraton är kanske lite att ta i, men nu är jag igång igen. Typ. Idag blev det en promenad på ungefär fem kilometer. Det kändes som en lagom start. Jag har inte ens saknat att träna. Det har varit skönt att ta det lugnt, ligga på soffan, kolla på Masterchef Australia och äta godis. Jag har ju förstås jobbat så helt lugnt har jag det inte tagit. Jag har varit igång, rört på mig, gått en massa steg och varit aktiv på jobbet.

Hur kändes då första träningspasset efter maraton? Helt okej. Lite trött och sliten fortfarande kanske i kroppen. Jag är nog inte redo för löpning ännu. Lite samma känsla som på sommaren när det var som varmast och jag skulle springa tuffa intervaller. Som om kroppen inte riktigt svarar. Det finns inget tryck eller power, utan mer en tom känsla. Som om jag ätit för lite, att det inte finns någon energi att ta av. Och för en promenad på fem kilometer ska jag inte behöva äta något extra.

Jag kommer att fortsätta vila, åtminstone från löpningen, ännu den här veckan, sedan får jag se. Just nu är jag helt tillfreds med att inte träna. Ingen stress eller press, pass som jag måste göra, intervaller som jag ska springa, långpass på över tre timmar. Det är jobbigt att följa ett träningsprogram inför maraton. Det finns inte direkt utrymme för spontana träningspass eller att skippa träningspass. Så småningom kommer jag ju förstås att vilja träna igen, men för tillfället nöjer jag mig med promenader och att ta det lugnt.