Jag ska ännu springa några pass inför Tallinn, men sedan är träningen gjord. Ett vanligt distanspass och ett pass med samma högre tempo genom hela rundan den här veckan, och så nästa vecka ännu ett kort intervallpass. Idag blev det också ett intervallpass.

Samma som förra veckan, men med färre repetitioner och längre vila. Det var jobbigt i alla fall. Jag kan nog nöta på länge, men att springa snabbt är tungt. Ibland känns det som om jag tar i för allt jag är värd, men ändå visar klockan 5:00 tempo. Vilket förstås är betydligt snabbare än mitt långpasstempo, men det känns mycket högre. Springer jag ”bara” i 5:00 tempo?

Jag är väl inte direkt nervös ännu, men lite pirrig. Ivrig. Jag vet inte om jag är redo. Eftersom jag den här gången valt att inte följa ett träningsprogram är det svårt att veta om jag gjort tillräckligt. Det längsta jag sprungit inför är 27 kilometer. Det är ungefär lika långt som jag sprungit inför tidigare maraton. Däremot har jag den här gången betydligt mera mängd i kroppen. Juni, juli och augusti har varit riktigt bra träningsmånader med många längre pass. Så ja, jag är väl redo.

Nu ska jag ännu tvätta kläder och bestämma mig för vad jag vill springa i. Både kläder och skor är öppet. Det beror förstås på vädret. Helst skulle jag springa i shorts för vill ha kompressionsstrumpor. Måste även handla snacks, sportdryck och gel. Göra spotifylista. Ladda klockan. Packa. Ordna kattvakt. Boka restaurang. Och jobba.