En vecka till maraton idag. Eller okej, vid den här tidpunkten nästa vecka har jag kommit i mål redan. Men ändå, en vecka till maraton nu. Usch! Lite nervöst är det, men samtidigt är jag väldigt redo att springa. Redo och ivrig, men nervös och nojig. Allt på en gång.

Som sig bör inför maraton är det igen dags att skaffa nya hörlurar. Jag orkar på riktigt inte. De har funkat så bra de förra som jag köpte. Tills de inte fungerade längre. Högra vägrar ladda och säger hela tiden low battery, och vänstra hittar inte kontakt med bluetooth. Bortsett från det, fungerar de utmärkt 😉 Jag har i alla fall beställt ett par likadana igen och borde hinna få dem innan maraton. Jag har inte tid att researcha och köpa och testspringa ett par nya som kanske skulle hålla längre än ett år. De kostar bara kring trettio euro. Det är säkert därför de också bara håller ett år… Lite irriterande är det också att de just slutade fungera typ två veckor efter att garantin hade gått ut.

Jag funderar på om jag ska springa med min vätskeväst eller inte på loppet. Tidigare maraton har jag bara sprungit med mitt midjebälte och jag tycker att det har skumpat och jag fått ont i ryggen av det. Jag har ändå haft ganska mycket i det. Telefon, hörlurar, gels, godis. Dessutom har jag velat ha mera vatten längs med vägen än vad som erbjuds. Oftare alltså. Så det lutar mot att springa med vätskeväst. Även om jag kanske inte skulle vilja. Jag tycker kanske att det tar bort lite av ”loppkänslan”, att det känns mer som ett träningspass. Plus att jag inte riktigt vet var jag ska fästa nummerlappen om jag har västen på. Jag tror jag måste testa hemma.