Jag vet att ni alla väntar med spänning på hur mitt testlopp del tre gick. På måndagen var det dags att maxa igen. Två månader sedan sist och lika nervöst som vanligt. Jag borde inte vara nervös, för jag springer ju bara för mig själv. Det är mig själv jag jämför med. Har jag blivit snabbare sedan jag påbörjade mitt projekt. 

Nååå, hur gick det då?

Super. Över förväntan nästan.

Jag ville komma under 30 minuter, vilket betyder snittfart på under 6:00. Vilket också betyder mycket snabbare än jag sprungit de senaste åren. Jag vet inte när jag skulle ha snittat under 6:00 tempo senast. Förra året påstår jogg.se att mitt rekord var 6:26. Förra testloppet jag sprang blev rekordet 6:07 och nu…. Är det 5:58.

Jag tror inte ni förstår hur fort det är för mig. Den officiella tiden för testlopp del tre är 29:52. Den här gången är jag speciellt nöjd över jämnheten. Jag tappade inte i slutet utan kunde till och med öka. 5:56-6:00-5:53-6:03-5:59. Jämt och fint och bra känsla hela tiden. 

Visst det är supertungt att maxa, men nu tycker jag ändå att jag orkade hela vägen. Inte som de tidigare testlopp jag sprungit där jag kanske orkat i fyra kilometer och sedan haft en klar dipp den sista. Nu orkade jag till slut.

Det är lite det jag också vill bli bra på. Uthållig i högre tempon under en längre sträcka. Inte sprinter, utan snabbare på maraton. Alla mina långa intervaller som jag sprungit har tydligen haft effekt. Det är alltid kul att se framsteg.