Från Poznan i Polen fortsatte resan vidare till Tyskland och första stoppet Berlin. Det skulle vara knappa 300 kilometer att köra och vi hoppades igen på att komma fram kring lunch, för att ha tid att turista i stan. Alla länder vi besökte längs med resan är med i EU och vid varje gräns var det inga problem. Gränsen mellan Polen och Tyskland märktes inte ens. Tidigare gränser hade varit nån form av ”station” där du märkte att du var vid gränsen, för det fanns en kiosk eller liknande och du var tvungen att sakta ner. Nu var gränsen mitt på en bro över en flod och plötsligt dök det bara upp skyltar på tyska och welcome to Germany skyltar. Happ! Jag som skulle fota…

Vi hittade vårt hotell utan problem, parkering fanns vid hotellet och efter en snabb vilopaus på hotellrummet var vi redo för att turista. Kartan och kameran i högsta hugg och mot tunnelbanan. Vi köpte dagsbiljett till tunnelbanan och med det fick vi åka hur mycket u-bahn eller s-bahn som helst. Vi behövde bara stämpla det en gång och det var hur smidigt som helst. Planen var att börja vid Alexanderplatz eftersom det var lätt att hitta dit. Vi behövde inte byta tunnelbana, utan kunde åka raka vägen dit. Vi ville börja med något enkelt och det var en bra startpunkt. Dessutom ville jag till Primark, jag hade sett framemot butiken hela resan.

Redan på tunnelbanan märkte vi att det här är helt klart den största staden vi varit i på resan. Det var så mycket folk på tunnelbanan. Jag varnade S att det säkert kommer vara mycket folk vid Alexanderplatz och i Primark. Jag fick rätt. Primark var som hullut päivät i Finland upphöjt till tusen. Fullständigt kaos, folk bara sliter i kläderna, trängsel, och människor överallt. Jag hade inga problem med det, men det blev en ganska snabb visit inne på Primark. Alexanderplatz var också det mest turistiga stället vi besökt på resan, med mycket försäljare av diverse plojprodukter, gatumusikanter och utklädda figurer, bl.a Musse pigg.

Efter shoppingen inne på Primark var det dags för middag. Det var skönt att sätta sig ner en stund och vila fötterna och ladda batterierna för att orka vidare. Det fanns ännu en massa vi ville se, men för att orka var vi tvungna att ta en paus från myllret. Nästa ställe vi ville till var Checkpoint Charlie. Mot tunnelbanan igen i försök att hitta dit. Det var inte svårt att hitta fram, men var det värt det? Tja… Det är kanske inte egentligen så mycket att se, mest en punkt mitt på vägen. Det är mera platsen och historiken bakom som gör det intressant, inte själva monumentet i dagsläget.

Checkpoint Charlie var snabbt avklarat och igen mot tunnelbanan. Nästa ställe att besöka på listan var Brandenburger Tor. Det är ett ställe som känns lite must-see om man är i Berlin. Vi visste att vi inte hade mycket tid på oss här heller, och finns bara tid för en sak att se är det väl just detta. Det var en mäktig upplevelse och vi kom dit precis vid solnedgången. Kul fakta om stället, det är det som är avbildat på 50-, 20- och 10 cents mynten på Tyskland euro. Det har jag aldrig fattat förrän nu.

Vid Brandenburger Tor finns även ett minnesmärke till Förintelsen.

Precis intill Brandenburger Tor finns riksdagshuset. Det var en lång kö utanför för att (mot betalning) få gå in i huset. Vi valde att beundra det från utsidan och fota det istället. Klockan var mycket och kön lång och egentligen intresserade det oss inte att gå in i huset. Det räckte mer än väl att få se det.

Det började skymma och bli kallt och vi tyckte att det var en bra idé att gå till hotellet. Vi kollade på vår karta och tyckte att det inte skulle vara långt att gå. Vi visste att vi skulle vara tvungna att byta tunnelbana för att komma till vår station närmast hotellet och tänkte att det skulle gå snabbare att gå. Vad vi inte tänkte på var att det var svinkallt och att gå och släpa på all Primark shopping var inte kul. Fast nu fick vi i alla fall se en massa saker vi missat om vi tagit tunnelbanan. Vi gick längs med den här gatan hela vägen och vid statyn som skymtar längs fram, Victory column, vände vi till vänster och var nästan framme vid hotellet.

Nästa dag skulle vi köra vidare genom Tyskland mot Hamburg. Det skulle även denna gång vara knappa 300 kilometer att köra, men vi gjorde misstaget att avvika från rutten. Vi tänkte att vi hade gott om tid och ville se en tysk by/stad. När det sedan dök upp skyltar om sevärdheter och slott längs med motorvägen vände vi in i hopp om att få se ett slott. 30 minuter senare är vi mitt ute i ingenstans, inte ett slott i sikte och en lång rad av bilar bakom oss som bara väntar på att få köra om. Där puttrar vi fram i 40 km/h och har inte en aning om var vi är. Bara skog och åker så långt ögat kan se, inga hus, absolut inget slott utan bara landsbygd. Bara att skippa den tanken då och försöka hitta tillbaka till motorvägen och mot Hamburg igen.

Hotellet vi bokat i Hamburg var ett golf- och spahotell. Det var inte i centrum av Hamburg utan avsides, så vi såg inte mycket av själv staden Hamburg. Klart att vi hade kunnat ta en buss/tåg/taxi in till stan, men vi valde att spendera tiden på hotellet. Vi vandrade runt hotellområdet och käkade middag på hotellrestaurangen. Det här var även första gången på resan sedan Tallinn som vi hörde svenska eller finska. Genast i hotellreceptionen fanns gäster som pratade svenska och finska…

Hamburg var sista staden vi besökte i Tyskland, innan resan fortsatte mot Danmark och Sverige.