Med den andra oktober idag känns det som om vädret har svängt om till hösten. Det var blåsigt idag på min löprunda och det var första gången jag var tvungen att ha en jacka på mig när jag springer dagtid. Tidigare har jag klarat mig med t-shirt eller med en långärmad tröja, men nu var det jacka som gällde. Jag hade nästan behövt mina vantar också, för det var storm ute. Jag frös i början av rundan, men sedan fick jag upp värmen och det var inga problem med att springa.

Löpningen kändes riktigt bra, även om jag fick kämpa hårt i motvinden. Farten varierade mycket per kilometer, mycket beroende på blåsten. När jag hade medvind, kändes det igen som om jag flög fram. Rundan blev exakt nio kilometer, vilket är det längsta jag sprungit sedan Tallinn halvmaraton. Det känns som om jag är tillbaka efter prövningen och att jag nu kan träna som jag vill igen. Öka på längden på mina pass och på det sättet även få upp totala mängden löpning per vecka.

Förra veckan sprang jag tre gånger, men eftersom det var korta rundor, blev veckomängden under 20 kilometer. Jag vill gärna ligga på närmare 30 kilometer per vecka, fördelat på tre pass. Det känns rimligt och som om det inte ska vara omöjligt att få till. Jag har ingen tanke om hur mina pass ska se ut, men mängden vill jag att ska vara kring 30 kilometer. Jag har inget inplanerat lopp, utan tänker att jag kör mest på känsla och lust. Vill jag springa intervaller, gör jag det, vill jag springa långpass gör jag det och vill jag bara jogga runt kvarteret är det också okej.

Dagens runda blev i alla fall en bra start på veckan och på oktober. Kom igen hösten, jag är redo!