Min vilovecka från löpningen och med fokus på yogan, kom verkligen lämpligt nu. Det är mycket på jobbet, mycket nytt och jag stressar. Alldeles i onödan vet jag själv också, men ibland kan det inte hjälpas. Jag märker att jag varit sur och lättretlig när jag kommer hem från jobbet och jag blir irriterad på allt och alla. Antingen skulle jag behöva ett riktigt tufft intervallpass för att köra slut på kroppen eller gå helt i motsatt riktning och välja lugnet.

Jag har valt lugnet, stillheten och yogan. Jag har yogat två dagar i rad nu och det är lika skönt varje gång. Passen som gjort har varit lugna, med fokus på andningen. Hitta lugnet, stillheten, ron och koncentrationen. Jag märker ibland att jag inte alls kan koncentrera mig och att tankarna vandrar. Ibland är rörelserna och andningstekniken helt främmande för mig och jag fnissar mest. För jag förstår inte alls vad jag ska göra eller mina rörelser är inte som på videon. Men jag gillar det i alla fall och tycker nog att det hjälper.

Löpar-Åsa lade upp på instagram en bild där hon yogar och skrev något om att det är intressant att se sig själv på film. Man ser vad man behöver jobba på och vad som är bra. Jag har inte vågat filma mig själv ännu, men bilder har jag tagit. Och med jag, menar jag inte jag jag, men att han som också bor i huset har tagit dem. Högerbenet uppe i luften är väl helt okej. Vänstra benet… Not so much!. Sned är ju bara förnamnet.

Det är lärorikt att se sig själv in aktion. Nu är detta stillbilder och det kan hända att jag sekunden efter att bilden togs med vänstra benet i luften hade det rakare. Det kan jag intala mig själv i alla fall 😉