Det är alltid kul att se framsteg. Det tycker väl alla? Fredagens plyometrics gick betydligt bättre än då jag gjorde programmet förra gången. Jag gör inte programmet speciellt ofta. Det är påfrestande för kroppen med alla hopp. Det brukar dessutom resultera i galen träningsvärk i vaderna som påverkar övrig träning. Det är ett roligt program att göra, eller roligt så där som intervaller är. Det är kanske främst roligt efteråt. Jag känner att jag gjort något. Svetten sprutar, benen skakar, hög på endorfiner och mjölksyra ut genom öronen. Men vi tycker ju alla att olika saker är roligt.

På fredagen märkte jag tydliga framsteg. Jag var inte lika flåsig som tidigare, jag orkade programmet till slut med bra teknik och hög energinivå. Vissa hopp och rörelser som tidigare varit svåra eller jobbiga, gick nu lätt. Eller lättare i alla fall. Jag kunde göra rörelsen, orkade lyfta benen och hoppa högt. Jag minns då när jag gjorde programmet för första gången för många många år sedan. Jag orkade knappt igenom hela videon och tog pauser mest hela tiden. Jag undrade vem som utsätter sig för sånt här? Frivilligt dessutom. Det var i och för sig före jag började springa och jag var väl inte direkt i form då. Det är inte så konstigt att jag inte orkade med programmet då. När jag nu också tycker att det är jobbigt.

Jag kommer att göra plyon som ett komplement till löpningen och styrketräningen. Jag tycker att den passar bra in på min vilovecka. Jag har inte gjort regelrätt styrka med vikter den här veckan och bara sprungit en gång. Plyon är som en kombination av båda, styrketräning med (hög) puls. Mycket knäböj, utfall och liknande, men hoppandet gör att pulsen höjs. Det här är videon jag gör. Varje övning 30 sek. Den fjärde 1 minut och så upprepar man det en gång. 30 sekunder vila och därefter börjar nästa set. På videon är alla övningar bara efter varandra… Fråga om du undrar om upplägget.

Testa om du vill!