När jag tränar styrka blir det oftast med vikter, ibland med skivstång och ibland med hantlar. Ibland med hjälp av miniband, men nästan alltid samma övningar. Idag blev det något helt annorlunda. Plyometrics, eller styrketräning med hopp. Mjölksyra, flåsigt, svettigt, men en alldeles underbar start på en ledig helg.
Jag har tränat efter programmet tidigare, och det är alltid lika jobbigt. Jag glömmer bort hur tungt det är att hoppa i dryga timmen. Knäböj med hopp, utfall med hopp, hopp på ett ben, hopp med twist. En massa, massa hopp. Det kommer att kännas i benen i morgon. De fick sig en rejäl omgång idag och med annorlunda rörelser än de är vana vid.
Det är kul att ta ut sig ibland. Plyometrics brukar ha den effekten. Det blir jobbigt nästan direkt. Det krävs inte många knäböj med hopp innan mjölksyran sprutar i benen. Jag har saknat endorfinkicken jag får av att ta ut mig på ett pass. Vinterns löpning har mest varit lugna mysrundor. Jag har inte sprungit intervaller eller snabbare pass på länge eftersom vädret varit som det varit.
Nu ska det bli ändring på den saken. Vädret verkar bli bättre och det är inte lika halt ute mer. Snart kan jag börja springa intervaller igen i mina vanliga skor. Jag ser framemot det. Det är konstigt hur jag kan sakna något jag inte gjort på länge, men sen när jag väl springer dem är det inte lika kul mer 🙂
5