Jag hade tänkt springa en vanlig mysig runda runt kvarteret, enligt min veckoplan. Jag fick feeling för jag kände mig pigg i benen och stark, så jag beslöt mig för att springa en blandning mellan fartlek och teknikövningar. Jag gör i princip aldrig teknikövningar eller löpskolning. Det är såå tråkigt, plus att jag känner mig fånig när jag springer med höga knän, eller hälkickar, och försöker se ut som om jag vet vad jag sysslar med. Nu var det mörkt och nästan inga andra människor ute. Jag kunde skutta på bäst jag ville utan att någon såg mig.

Fartlek är något jag tycker om att springa då när jag inte är van vid intervaller, men ändå vill springa lite fortare. Det är inte strukturerade intervaller, utan mer som namnet säger, en lek med farten. Fort upp för backen, jogga till bänken, en rusch till nästa lyktstolpe, lugnare fram tills jag ska svänga där framme… Det kombinerat med min teknikträningen gjorde att dagens pass blev riktigt bra.

Jag är motiverad till löpningen igen och har fått till två bra pass den här veckan. Det längsta passet jag sprungit sedan mitt maraton och ett bra kvalitetspass idag med teknikövningar och fartökningar. Jag ska försöka göra teknikövningar oftare. Det tar ju ingen tid bort från passet, totalt var det kanske max tio minuter som jag gjorde löpskolning.

Mot slutet av rundan hade jag sån feeling i löpningen att jag beslöt att springa en kilometer snabbt. Jag vet, en hel kilometer 🙂 För en som mest sprungit mysrundor runt kvarteret hela hösten var den kilometern en lång en. Kul känsla i alla fall att kunna trycka på och att kroppen orkar. Självförtroendet fick en rejäl boost!