Det är inte bara vila

Även om detta är en planerad lugnare träningsvecka, är det inte bara vila som gäller. Jag har fortfarande tränat, men i mindre doser och med lägre intensitet. Hittills har det blivit ett styrkepass, två yogavideon och zumba. Ingen löpning ännu den här veckan, men jag planerar att springa under helgen.

Styrketräningen blev ett pass med fokus på teknik och att hitta rätt muskler. Inte tungt som i tunga vikter, men tungt som att jag var tvungen att koncentrera mig. Jag använde mig av mina miniband och gjorde mycket knäböj med hjälp av dem. De hjälper mig för att få kontakt med rumpan, och inte bara framsida lår. Jag känner fortfarande av träningsvärken från tisdagens styrketräning.

inte bara vila

Jag gjorde också en massa coreövningar. Mitt självförtroende fick sig en törn förra veckan när jag testade på ett nytt magprogram. Jag var visst inte så stark som jag trodde. Hanna tipsade om ett youtubekonto, bohobeautiful, och jag hittade en massa inspiration till coreövningar där. Många bekanta övningar, men också många obekanta övningar. Det är alltid kul med nya övningar. Jag tycker inte om att träna core, jag blir uttråkad. Det krävs variation för att jag ska orka hålla på. Jag vill inte bara stå i plankan. Vilket är ungefär den enda coreövningen jag själv kommer på… 🙂

Jag fortsätter fortfarande med yoga Dedicate. Jag har gjort hälften nu, och ska nog göra alla videon. Det började lite knaggligt, men nu känns det som Adriene igen. Mindre meditation och mer flow. Kortare videon och något som passar mig bättre. Jag är lite irriterad över mig själv att jag aldrig lär mig att läsa kommentarerna innan. Eller snabbkolla igenom videon innan jag börjar.

Det visade sig nämligen att jag dagen efter min styrketräning med massa core, lyckades välja ett yogaprogram med fokus på just core. Mycket plankor, och mycket att vara på händerna och hålla upp kroppen. Jag som trodde att det skulle vara ett lugnt pass, låg och skakade på yogamattan efteråt.

Zumban passar jag på att gå på de veckor jag har möjlighet. Vilovecka eller inte. Jag kan gå varannan gång ungefär, beroende på hur jag jobbar. Det är klart att det också är träning, men det ser jag mer som social samvaro och som en kul grej, än träning med hög puls och flås. Men man kan ju alltid förstås göra på sin egen nivå. Ibland tar jag i mer och hoppar högt, och ibland tar jag det lugnare. Och ibland är jag väldigt lost i koreografin och gör något helt eget 🙂

Och så har jag hunnit vara till frisören också

 

3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *