Jag har skrivit om att jag är inne i ett bra träningsflyt för tillfället. Om hur alla pass känns roliga, och att allt känns bra i kroppen. Varför bestämmer jag mig då för att ta en lugnare träningsvecka? För att jag inte vill pressa kroppen för hårt, för tidigt. Utan jag vill ge den chansen och möjligheten till återhämtning. Jag vill pausa innan jag får ont eller blir sjuk. Plus att jag alltid brukar komma tillbaka starkare och med större träningsmotivation när jag vilat. (och för att det är den tiden på månaden och jag mest vill äta choklad). Nu passar det med en lugnare träningsvecka.

en lugnare träningsvecka

Jag har tränat på bra i tre veckor nu. Då tänker jag främst på långpassen. Sett till ett längre perspektiv har jag förstås tränat på bra längre än det. När jag tränar mer och med en träningsplan och fokus, då brukar jag använda mig av principen 3+1. Tre veckor med hårdare eller intensivare träning och en vecka med lugnare träning. Mer fokus på alternativ träning som yoga. Kortare löppass, styrka med kroppsvikt istället för vikter och mer vila. Nu har jag inte tränat lika hårt eller mycket som jag gör då när jag är i toppform, men jag tänker ändå börja följa principen 3+1. Vänja kroppen, och knoppen, vid det.

Jag vet att det är bra för mig att ta det lugnt ibland och att vila. Men när jag är mitt inne i ett bra träningsflyt är det svårt att komma ihåg det. Jag vill bara ha mer, mer och mer. Det är då skadorna och bakslagen lätt kommer. Jag pressar för mycket, för det känns så bra. Och plötsligt, boom! Förkyld, eller ont här eller ont där. Sedan när jag kollar tillbaka i träningsdagboken blir det så självklart när jag kollar på träningsmängden eller intensiteten. Där och då är det svårt att se samband eller möjliga konsekvenser.

Som tur har jag lärt mig ett och annat med åren. Jag har blivit klokare och lärt mig att vila. Att lyssna på kroppen och pausa innan det är för sent.

3