Det känns som löpning igen

Ända sedan jag sprang mitt halvmaraton i juni har min löpning känts sådär. Efter lopp brukar jag alltid vila och låta kroppen återhämta sig ordentligt från den påfrestning som ett lopp ändå är. Under juli blev det inte mycket löpning. Jag valde att fokusera och satsa mer på cykling. Jag sprang kanske ett pass i veckan. För mig korta pass på 5-7 kilometer. Aldrig mer och aldrig med fokus på tempo. Mysrundor runt kvarteret helt enkelt. Jag har saknat löpningen, känslan jag får efter ett bra pass. Nu äntligen (!) har det vänt. Det känns som löpning igen. Som om mysrundornas tid är över och som om jag är tillbaka till mig själv.

På lördagen fick jag till ett bra pass och trenden fortsätter. Dagens löpning var också riktigt bra. Det känns som om jag har lämnat en platå på 5-7 kilometer och som om jag nu kan springa längre. Jag vet ju att jag kan, men det är så lätt att fastna i samma rutin. Springa samma pass, samma runda i samma tempo. Jag har inga ambitioner med min löpning just nu, jag vill bara komma igång igen. Jag ska inte helt lämna bort cyklingen, ännu är det förhoppningsvis bra cykelväder på kommande. Det är ju för tusan bara början av augusti. Hösten kan inte vara här redan nu.

Det känns som löpning

Planen med löpningen är att komma tillbaka till en bra känsla. Inte pressa tider eller tempo, men ändå utmana mig själv lite. Få det till en rutin där jag springer fler gånger i veckan och längre än 5-7 kilometer. Börja närma mig tvåsiffrigt, hemska tanke, och vara ute längre. Mycket är en vanesak för mig. Mycket sitter i huvudet. När jag inte sprungit långt eller mycket, blir jag osäker på min förmåga och börjar tvivla. Det krävs bara några bra pass och så är jag tillbaka igen. Tröskeln till att springa blir lägre och det i sin tur leder till en bättre känsla.

Jag fattar ju att inte varje pass kommer att vara toppen och att jag kommer att få bakslag. Där det inte alls känns som löpning, utan snarare som om jag aldrig sprungit tidigare. Som om inget stämmer och som om halvmaraton och snabba tempon känns långt borta. Just nu tänker jag i alla fall njuta av den goda känslan och hoppas det håller i sig.

0

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *