Jag känner mig lite sliten och trött. Träningen känns inte riktigt okej. Knät gör ont. Låter det bekant? Det visade sig att kroppen protesterar högljutt och nu är jag förkyld. Jag har varit hemma från jobbet i två dagar och ska vara hemma ännu i några dagar för säkerhets skull. Jag har inte tränat, obviously, däremot har jag kollat på en massa tv-serier. Ätit glass, myst med katt, kollat på film, sovit, vilat. Jag räknar med att förkylningen snart går över.
Det känns surt förstås, att inte kunna träna. Jag tycker att jag kommit in i en bra rutin med styrketräningen. Samtidigt känns det som ett nybörjarmisstag. Jag borde ju veta bättre. Inte bara öka på vikterna, öka på träningen och mer mer mer, utan någon vilovecka emellan. Det är klart att kroppen protesterar.
Nu är planen att bara ta det lugnt, vila och bli av med förkylningen. Jag ska inte stressa med träningen, utan vänta tills jag är helt frisk. Jag vet att jag inte tappar mycket med att inte träna på några veckor. Det kommer snabbt tillbaka igen. Det blir bara värre om jag stressar med träningen, börjar för tidigt och blir sjuk igen. Nej, helvila och återhämtning är det som gäller.
3
Rätt tänkt även om man måste psyka sig ibland för att faktist inse att man måste vila och bara vara.Svårt då kroppen och psyket är bortskämda med träning och rörelse.Vi kommer igen eller hur?Motiverade till tusan;-)
Just nu har jag faktiskt ingen lust till träning, för jag blir så trött av medicinen jag fick. Jag sover mest. Men snart, snart är jag tillbaka 🙂
Sounds like a plan, nu samlar vi energi för kommande fina dagar. Just nu myser man gärna inne och försöker vila och njuta av sånt man inte alltid har tid med, utan dåligt samvete;-)
Känner mig alltid så skyldig då jag måste vara borta från jobbet.
Jag är också väldigt sällan borta från jobbet, när det ”bara” är en förkylning. Men i dessa tider vill jag inte riskera nåt, plus att jag inte ens fått mina testsvar ännu