Hur länge kan man ha sviter efter corona? Jag är så trött, så trött. Den här jäkla coronan har verkligen sugit musten ur mig. Jag har inte haft feber sedan torsdagen, men jag är fortfarande täppt. Och trött. Så så trött. Idag har jag inte tagit en tupplur på dagen, men det har lockat. Jag försöker komma tillbaka till rutiner. Ha vanliga kläder på mig och inte gå omkring i pyjamas. Inte sova mitt på dagen. Städa lite och fixa lite, men jag märker att jag inte riktigt orkar.

Min koncentrationsnivå är noll och jag blir trött av att anstränga mig. Skulle skriva handlingslista till nästa vecka, men stirrade mest ut i luften. Öppnade kylskåpet, kom inte ihåg vad jag skulle ha. Öppnade kylskåpet igen, ah ost skulle jag skriva, skrev tomater. Vänta nu, vad var det vi skulle köpa. Ost.

Träning är det sista jag tänker på. Just nu har jag inga planer på att börja träna igen. Jag tror nog att jag är tvungen att börja försiktigt. Jag har försökt läsa om träning efter corona, men eftersom jag inte orkar koncentrera mig vet jag inte vad jag läst. Lugnt och försiktigt kommer nog att vara ledorden. Promenader och lättare styrka. Om pulsen går upp bara av att jag städar, är det nog inte läge att springa intervaller direkt. Som om jag ens skulle göra det 🙂

Imorgon ska jag tillbaka på jobb. Första gången utanför huset på en vecka. Eller jag har varit till postlådan, men inte mer än det.

Här var det livat. Orsaken heter corona. Jag har nog nästan väntat på det, att när blir det vår tur att insjukna i corona. Sam blev sjuk förra vecka fredag, jag testade positivt igår. Då hade jag i och för sig känt mig sjuk redan i några dagar, men det var först på onsdagen som testet visade positivt.

På måndagen var jag ännu på en promenad. Jag var inte säker på om jag var inbillningssjuk eller faktiskt sjuk. Jag hade lite kli i halsen, men i övrigt inga andra symptom. Tog det säkra före det osäkra, vågade inte träna hårt ifall jag ändå skulle ha corona. Även om testet visat negativt på morgonen. Tur var väl kanske det.

Efter det har jag inte gjort mycket. Sovit, vilat, sovit, ätit glass och kollat på Masterchef. Är så trött, har huvudvärk, är hängig och har lite feber. Och så känns det som om jag har träningsvärk i hela kroppen. Ryggen gör ont, baksida lår, ben, armar. Vilket jag i och för sig lite tror beror på att jag legat så mycket i sängen och soffan. Jag är inte van att vara så här stillasittande och inaktiv. Jag är ju van att träna och röra på mig.

Nu får allt det vänta. Förstås. Lite irriterande är det, eftersom jag tycker att jag haft ett bra flow med träningen efter maraton. Samtidigt är jag ändå glad att ha det nu. Eller inte glad förstås, det var fel ord. Är visst lite för trött för att blogga. Jag menar bara att jag inte tränar inför något specifikt för tillfället. Det spelar inte så stor roll om det blir en paus i träningen eller inte. Hellre nu, än innan Tallinn maraton var mera det jag tänkte.

Har du haft corona? Nu tror jag att jag ska ta en tupplur. God natt!

Jag känner mig lite sliten och trött. Träningen känns inte riktigt okej. Knät gör ont. Låter det bekant? Det visade sig att kroppen protesterar högljutt och nu är jag förkyld. Jag har varit hemma från jobbet i två dagar och ska vara hemma ännu i några dagar för säkerhets skull. Jag har inte tränat, obviously, däremot har jag kollat på en massa tv-serier. Ätit glass, myst med katt, kollat på film, sovit, vilat. Jag räknar med att förkylningen snart går över.

Det känns surt förstås, att inte kunna träna. Jag tycker att jag kommit in i en bra rutin med styrketräningen. Samtidigt känns det som ett nybörjarmisstag. Jag borde ju veta bättre. Inte bara öka på vikterna, öka på träningen och mer mer mer, utan någon vilovecka emellan. Det är klart att kroppen protesterar.

Nu är planen att bara ta det lugnt, vila och bli av med förkylningen. Jag ska inte stressa med träningen, utan vänta tills jag är helt frisk. Jag vet att jag inte tappar mycket med att inte träna på några veckor. Det kommer snabbt tillbaka igen. Det blir bara värre om jag stressar med träningen, börjar för tidigt och blir sjuk igen. Nej, helvila och återhämtning är det som gäller.

Jösses vilken dag det har varit idag! Jag har just och just överlevt mitt tandläkarbesök. Det känns mycket värre än det gjorde senast. Det var mycket svårare att få loss tanden och allt gör mycket sjukare nu. Såret blöder, huvudet bultar och jag tycker väldigt synd om mig. Jag hoppas att det är bättre imorgon.

Den här gången hade jag i alla fall lärt mig från senaste gången och ätit innan besöket. Så som jag känner mig just nu, kommer jag inte att kunna äta på länge. Jag vill mest sova. Ligga på soffan, se på film och känna mig ynklig.

Nu hoppas att jag att jag inte behöver ta bort fler visdomständer!

3

Jag är hungrig, jag är trött och jag vill ha mat. Jag har överlevt borttagningen av visdomstanden, det var väl egentligen inte så farligt. Det gick snabbt och smidigt och inga komplikationer. Problemet är snarare nu efteråt när jag inte får eller kan äta. Jag kan i princip bara äta flytande föda än så länge och jag är hungrig. Jag vill ha riktig mat. Mat att tugga på, inte saftsoppa. Det ger mig inte alls tillräckligt med energi och jag går omkring som en zombie. En zombie med svullen kind och blodsmak i munnen. Så även om jag kunde äta, är jag inte direkt sugen. Det är en konstig kombination.

Träning är inte ens att tänka på. Det finns ingen energi eller ork till det. Jag har mest legat på soffan och kollat på film eller tv-serier. Vilket i och för sig inte alls gör mig piggare. Jag har inte ont, men jag känner mig så trött och energilös. Kanske värkmedicinen tröttar ut mig, men mycket tror jag att beror på att jag inte ätit något ordentligt sedan frukosten igår. Jag försökte äta en macka idag på morgonen, men det gick inte att tugga. Jag får hålla mig till saftsoppa och yoghurt.

Imorgon ska jag på jobb igen. Förutsatt att jag inte somnar stående, ska det nog gå bra 🙂 Det är säkert bara bra att komma ut ur huset och aktivera mig. Dessutom tror jag nog att det är bättre imorgon. Det är betydligt bättre idag redan mot vad det var igår. Då kunde jag knappt öppna munnen eller prata normalt, för att jag var så bedövad i ansiktet. En dag vila ännu och en god natts sömn gör säkert mycket. Och mat. Nämnde jag att jag vill ha mat?

2

Min förkylning visade sig vara av den värre sorten, jag har inte alls blivit bättre. Snarare sämre. Jag har helt tappat rösten. Jag hostar, harklar och jag bara väser när jag försöker prata. Det kommer inget ljud. Nu ska jag vara ledig i två dagar och förhoppningsvis är det bättre till helgen. Jag kurerar mig genom att äta kycklingsoppa, glass och dricka honungsvatten. Jag har även köpt ingredienser till att laga min ingefärashot igen. Det är kanske för sent för att det ska hjälpa nu, men jag tänker börja ta den i förebyggande syfte. Jag var inte sjuk på hela vintern eller våren när jag drack av den. Vet inte om det var tack vare den, men gott är det. Det kan inte skada att dricka av det igen tänker jag.

0

Idag var det tänkt att jag skulle ha sprungit långa intervaller. Samma intervaller som förra veckan, 6 minuter i 7:00 tempo och 2 minuter i 5:30 tempo. Jag hade egentligen utmärkta förutsättningar, vädret var prima, solen sken och det var varmt. Jag var ledig och hade hela dagen på mig. Jag var utvilad och pigg…

Det var bara en liten detalj som var fel. Jag har så fruktansvärt ont i ryggen att jag knappt kan röra mig. Att springa intervaller är inte ens att tänka på. Jag har tagit mig igenom dagen med hjälp av triangelmedicin som blev kvar från i höst då när jag hade nackspärr. Jag förstår inte vad jag har gjort, jag kan inte komma på något specifikt ögonblick som gjorde att jag fick så här ont.

Blir det inte bättre imorgon är jag väl tvungen att gå till läkaren och sjukanmäla mig till jobbet. Jag vill inte sätta kollegorna i klistret eftersom det är köpcentrets där jag jobbar ”rea-dagar”, skanssiaiset.  Det kommer att vara mycket folk och vi har redan ont om personal. Ifall jag sjukanmäler mig så vet jag att det kommer att vara problem att hitta en ersättare…

Jag vet att man inte ska tänka så, är man sjuk så är man, men… Hmph! Vårblommorna blommar i alla fall…

1