Jag fick en fråga av Petra om vad jag räknar som ett längre pass. Jag ska försöka svara på frågan i ett skilt inlägg, även om jag gav ett kortare svar i kommentarerna. Vad jag räknar som ett längre pass beror på vilken form jag är i, men generellt sett är tio kilometer och uppåt ett längre pass för mig. Ju bättre form jag är i, desto mer förskjuts gränsen.

När jag tränat inför maraton har tio kilometer varit ett kort pass, men då har långpassen varit över 20 kilometer. Just nu är jag inte ens i närheten av såna längder och därför räknar jag tio kilometer som långt. Det brukar vara min startpunkt när jag ska börja öka på längden.

Första veckan springer jag tio kilometer, för att nästa vecka kanske springa tolv och sedan 14 och så vidare. Jag brukar försöka öka med 1-2 kilometer per vecka. Vänja kroppen vid belastningen och att vara ute länge. Sedan när jag är uppe på längder kring 16 kilometer, då känns plötsligt tio kilometer kort. Fast det för bara någon vecka sedan kändes jobbigt och långt.

Jag brukar tänka i kilometer, men det går även att tänka i tid. När jag följt maratonprogram från ”Stora löparboken för kvinnor”, då har långpasset varit i tid. 90 minuter, 180 minuter, 200 minuter. Jag har ändå varit tvungen att försöka omvandla det till kilometer för att veta ungefär vilken rutt jag ska springa. 200 minuter är 3 timmar och 20 minuter, det är inte direkt en jogg runt kvarteret. Jag måste tänka ut att ungefär hur långt hinner jag på den tiden, och sedan planera rundan efter det.

Just nu tycker jag att ett längre pass är kring tolv kilometer, men planen är att börja öka på längden. Kroppen har orkat bra när jag sprungit tio kilometer och jag ser inget hinder för att öka längden ytterligare.