Etikettarkiv: långpass

Det är tungt att springa långpass

Maratonplanen framskrider, även om det just nu känns som om jag har tunga ben. Det är segt att springa långpass. Jag gör det för att jag måste, men det hade varit roligare med lättare ben. Det är mentalt jobbigt att fortsätta springa, men samtidigt vet jag ju att det är bra träning. Det kommer inte direkt att vara lättare att springa maraton heller.

tungt att springa långpass

Idag blev det lite över 15 kilometer, vilket är godkänt. Ibland tycker jag nästan att det svåraste med att springa långpass är att välja vilken rutt jag ska springa. Det blir samma kringelikrokar hela tiden. Lite beroende på var jag svänger blir det antingen sju kilometer eller nio. Jag har rundor som jag vet att blir ungefär 12 kilometer eller 14, men sen blir det svårare. Jag har ingen bra rutt på 18-20. Det jag skulle behöva just nu för att kunna öka på distansen. För orka springa längs med Skärgårdsvägen och vända efter nio kilometer.

Jag vet att jag skulle orka springa längre än 15 kilometer även om jag har sega ben, men jag vet inte vart jag ska springa. När jag senast tränade inför maraton sprang jag alla mina långpass på spånbanan. Runt runt runt, för att inte behöva fundera på rutt. Nu har jag tyvärr inte så bra upplevelse från senaste gången jag sprang på spånbanan. Sedan dess har jag inte sprungit där, men kanske jag ska våga mig på ett återbesök? Det var ändå ett lyckat koncept inför mitt förra maraton. Kanske jag ska börja med en kort runda där, eller en promenad. Vänja fötterna vid ojämnt underlag. Dessutom har jag ju faktiskt trailskor nu…

 

0

Maraton är inte omöjligt

Maratonplanen går framåt, den här veckan har varit en riktigt bra träningsvecka. Jag har sprungit både ett längre pass på över tio kilometer och ett långpass på över 16. Det känns i benen, men samtidigt är det en skön känsla. Som att jag är igång nu. Att maraton inte alls är omöjligt.

maraton är inte omöjligt

Det är precis den känslan jag vill ha. Jag vet ju att maraton är både jobbigt och tungt, men samtidigt är inte maraton omöjligt. Eller med träning ska det inte vara det. Jag vill komma in i ett mindset där jag vet att jag kommer att klara det. Därför känns långpassen extra viktiga just nu. Det är där nyckeln ligger. Sen någon gång ifall jag börjar fundera på tidsmål, behöver jag lägga in mer intervaller och fart i träningen, men just nu är mängden viktigast.

Det är klart att steget från 16 kilometer till 42,2 ännu är långt, men jag ska inte springa 42,2 på träning heller. Det längsta jag sprungit innan maraton är 27,5 kilometer. Dit är steget från 16 betydligt kortare. Kan jag bara öka på längden på mina långpass med någon kilometer i veckan är jag snart uppe i över 25 kilometer. Kommer jag bara dit, klarar jag nog ett maraton också.

Nu ska jag fortsätta med mina långpass, öka försiktigt med en eller två kilometer i veckan. 16 kilometer kändes lätt igår, förutom att det var ganska kallt och blåsigt och att jag därför ville sluta. Benen kändes ändå pigga och hade nog kunnat fortsätta. Nästa vecka siktar jag på att springa lite längre igen.

2

Årets längsta löppass

Lördag, ledig dag, sol, perfekt väder. Det finns bara en sak som gäller då. Långpass löpning. Vilket långpass det blev sedan, jag tror det blev årets längsta löppass. Dessutom fanns det helt klart mer att ge, men energin tog slut. Jag hade inte tänkt springa så långt som jag gjorde och hade som vanligt inte med mig någon extra energi. Jag måste börja skärpa mig på den punkten. Alltid ha med någon liten dextrosolbit i fickan. För att ens få en liten kick, även om det självklart inte hjälper mycket när jag blir hungrig. Det hjälper kanske mest mentalt att få något sött i mig.

årets längsta löppass

Vädret var verkligen perfekt för löpning idag. Sol, klarblå himmel, ingen blåst och varmt. Jag hade för mycket kläder på mig. Jag hade tunnare tröja och tunnare pannband och vantar än jag sprungit med på vintern, men jag skulle ha kunnat ha ännu mindre. Som jag har längtat efter det här. Solen, ljuset, våren, långpass.

Jag sprang igen i mina trailskor, men jag hade lika gärna kunnat springa i vanliga. De få ställen där det fanns is, hjälpte ändå inte trailskorna. Jag var ändå tvungen att gå. Då springer jag hellre hela rundan i de skor jag vill, och så går jag där jag behöver. Nu var det kanske två tre ställen där det var riktigt is och halt, lite sörja på nåt ställe, men i övrigt var det bara, torra vägar.

Det är inte så konstigt att det blev året längsta löppass idag. Allt var verkligen upplagt för det. Imorgon ska det om möjligt vara ännu bättre väder. Jag undrar om jag kan hålla mig från att springa då också, eller kanske det blir en långpromenad. Vissa har ju sin utmaning att tänka på också…

0

Kylan påverkar löpningen

Jag ska försöka att inte klaga på vintern, men kylan påverkar nog löpningen. Har jag alltid haft så här kallt när jag sprungit på vintern? Idag hade jag andra kläder på mig än de jag haft de senaste gångerna. Ännu tjockare tröja och jacka, de jag brukar ha när det upp mot 15 minusgrader. Tjockare och varmare tröja har jag inte mer. Ändå frös jag idag. Händerna var isblock när jag kom hem.

kylan påverkar löpningen

Jag blir stel, jag blir typ illamående och det känns tungt. Kylan påverkar löpningen mer än jag vill. Allt blir jobbigare. Tempot är långsammare, löpsteget och tekniken sämre och jag får kämpa mycket mer. Det är svårare att komma in i ett flow när det är så tusans kallt. Och såå kallt är det inte ens. Jag tycker att min smärtgräns för löpning brukar vara ungefär minus femton, men nu verkar gränsen gå vid minus åtta.

Jag vet inte hur jag ska lösa det här, jag har inte varmare kläder. Lägger jag fler lager på mig, blir det istället så bökigt och klumpigt att det i sin tur påverkar löpningen. Jag tycker inte att jag brukar ha så här kallt. Att jag kan springa hela vintern utan problem.

Jag hoppas på varmare väder, eller att jag vänjer mig. Jag vill inte att kylan ska hindra mig från att springa. Händerna är det svåraste ha hålla varma. De vantar jag springer med är vintervantar för löpning som skulle vara så bra så bra. För varma till och med tyckte vissa när jag läste recensioner. Öh, nä 🙂

0

Inte min dag idag

Dagens långpass var trögt från början till slut. Idag var verkligen inte min dag. Det var hela tiden något som störde. Skosnöret gick upp, andra skosnöret gick upp, jag hade för varmt, det blåste och jag fick kallt, det var lite halt, jag var tvungen att kissa i skogen (!). Trots olika störningsmoment kunde jag ändå springa nästan 15 kilometer. Det tycker jag bevisar att jag är i form, eller att jag har ett starkt pannben. För hade jag inte varit i form, hade jag nog säkert gett upp efter tre kilometer och gått hem. Struntat i det hela. Nu kunde jag ändå kämpa på, trots att det inte var min dag.

inte min dag idag

Jag vet inte varför det kändes så trögt idag. Jag borde ha varit pigg i kroppen, eftersom det inte blev något långpass förra veckan. Det var inte ens benen som protesterade, det bara kändes tungt idag. Jag tror kanske att det berodde på kylan. Det var minusgrader när jag startade, småhalt på vägarna (jag behöver köpa de där trailskorna nu) och kanske kroppen fick en chock. Att jag inte var varm i kroppen och att lungorna inte var vana med den kyliga luften. För det kändes ändå bättre mot slutet. När jag kommit igång.

Jag är nöjd över distansen och att jag inte gav upp. Över 14 kilometer är ett bra långpass. Just nu är jag i sådan form att jag räknar allt över tolv kilometer som långpass. Det är klart att jag önskar att springa längre, fortare, med bättre känsla, med lättare ben och så vidare, men 14 kilometer är ändå godkänt. Speciellt med den känslan jag hade idag. Jag försöker påminna mig själv om att för bara någon månad sedan var tio kilometer ett långpass och nu springer jag över 14, trots en sämre dag.

3

Jag vill springa tjugo kilometer

Idag var det tungt att springa, men trots det blev det över 16 kilometer. Benen var trötta och det kändes som om jag släpade mig fram. Jag hade inget lätt steg idag eller ett steg med mycket tryck. Det var inget problem med flåset, men känslan var tung.

Jag sprang som vanligt enligt taktiken att gå de första hundra metrarna av varje kilometer och sedan springa tills klockan piper. Jag tycker att det fungerar bra för mig att springa långpass enligt den taktiken och medeltempot blir ungefär samma som om jag hade sprungit hela tiden. Det blir till och med högre eftersom jag får ha en liten vilopaus. På det sättet orkar jag också springa längre sträckor.

jag vill springa tjugo kilometer

Just nu är jag i ett bra läge med mina långpass. Jag springer dem en gång i veckan och det brukar bli kring 15 kilometer. Trots en sämre dag kan jag ändå springa långt. Nu blir nästa steg att närma mig 20 kilometer. Jag vet att jag kan springa distansen i dagsläget, problemet är snarare var(t) jag ska springa. Jag har mina favoritrundor, men jag har ingen kring 20 kilometer. Det är så förbaskat tråkigt att springa längs med Skärgårdsvägen mot Åbo och vända om efter tio kilometer och springa exakt samma väg tillbaka.

Jag minns inte när jag senast skulle ha varit i sådan form att jag kan springa 16 kilometer på en sämre dag och att problemet med att springa 20 kilometer inte är sträckan i sig, utan var jag ska springa. Det måste ha varit inför mitt senaste halvmaraton 2019.

0

Undvik fysisk ansträngning

Undvik (hård) fysisk ansträngning i ett par dagar var ungefär det första de sa idag när jag var och tog andra dosen av coronavaccinet. Vilken tur att jag inte ska springa maraton om tre dagar då. Som tur har jag redan hunnit springa idag, ifall jag inte kan träna mer den här veckan.

undvik fysisk ansträning

Det blev igen ett långpass och med en bättre känsla än senast. Det var sol, det var varmt och jag hade klätt mig alldeles för varmt. En t-shirt hade räckt, men jag sprang i långärmat. Och svettades. Håret var plaskblött när jag kom hem och jag hade till och med solbränna på benen. Jag hade inte överhuvudtaget tänkt på att jag kunde behöva solkräm. I ansiktet har jag alltid, men på benen? I september?

Idag blev det över 15 kilometer löpning och igen en gång det längsta på länge. Det är så kul nu när löpningen går bra och varje långpass blir distansrekord. Jag vill verkligen försöka springa ett halvmaraton i år. Inte på ett lopp, utan bara klara av att springa distansen på ett träningspass. Det känns som evigheter sedan jag senast var uppe på såna distanser.

Det ska inte vara omöjligt. Jag tycker ändå att dagens pass gav en indikation på att det finns mer att ge. Jag är inte tokslut när jag sprungit klart. Flåset är det inget fel på och kroppen orkar. Klart att benen är trötta efter 15 kilometer, men lite till hade jag nog orkat. Jag behöver bara öka på längden på mina långpass lite till och plötsligt är det ett halvmaraton. De sista kilometerna går på vilja. Kommer jag upp till 19-20 kan jag nog pusha mig till 21,1.

undvik fysisk ansträngning

Undvik fysisk ansträngning. Pts! Jag ska träna på som aldrig förr. Kanske inte den här veckan, men nästa.

 

2

Mjölksyra och tunga ben

Jag brukar inte få mjölksyra när jag springer. Möjligtvis om jag springer backintervaller, men inte på vanliga pass. Varken på kortare distanser eller längre. Jag kan bli flåsig, jag kan bli trött i benen och det kan annars vara jobbigt, men inte mjölksyra.

mjölksyra och tunga ben

Igår hade jag så fruktansvärt tunga ben att jag inte riktigt vet vad som var fel. Det fanns ingen kraft, inget tryck utan det var bara en släpande känsla. Jag kom inte upp i steget, jag hade dålig teknik och jag orkade knappt lyfta på fötterna. Trots allt det här sprang jag ändå över 14 kilometer. Ibland förstår jag mig inte på kroppen. Eller så har jag bara ett bra pannben.

Jag var trött redan innan passet och hade egentligen inte planerat att springa så långt. Samtidigt visste jag att jag att jag inte kommer att ha tid idag och jag vill verkligen försöka springa ett långt pass i veckan. Jag har mina träningsmål för hösten och där ingår mycket löpning och långpass.

Jag brukar känna mig trög när jag startar, det tar alltid en stund innan jag kommer igång. Igår kändes det som om jag aldrig kom igång, det var en trött känsla hela vägen. Jag sprang igen med taktiken att gå de första hundra meterna av varje kilometer, men ibland blev det längre gåpauser. Jag hittade inget flyt, utan det var mest ett kämpande. Inte sluta springa utan tassa vidare.

Om jag förra veckan kunde öka mot slutet och springa sista kilometern i under 6:00 tempo, fanns det inte på kartan igår. Hur jag än försökte höja tempot, hände inget. Benen var tunga och fulla av mjölksyra. Jag förstår nästan inte hur de var så tunga, eftersom jag inte tränat något sedan onsdagen. Jag borde ha varit pigg.

Trots det är jag väldigt (!) nöjd över mina 14 kilometer. Det är evigheter sedan jag sprang så långt och konditionen är det inget fel på. Inte heller på pannbenet. Om jag kan springa över 14 kilometer med väldigt trötta ben, hur långt kan jag då inte springa när jag är pigg?

1

Mitt längsta pass sedan maj

Jag blir fortfarande förvånad över hur bra löpform jag verkar ha för tillfället trots att jag mest cyklat hela sommaren. Idag sprang jag mitt längsta pass sedan maj med en riktigt bra känsla dessutom. Så nöjd och glad!

mitt längsta pass på länge

Idag blev det 12,5 kilometer, vilket inte är så mycket längre än vad jag sprang för någon vecka sedan. Då blev det strax under tolv kilometer och då var det också mitt längsta pass på evigheter. Det är kul att veta att formen finns där och att längderna blir längre hela tiden. Att det finns mer att ge.

Idag sprang jag igen med taktiken att gå de första hundra meterna av varje kilometer och sedan springa tills klockan piper för varje ny kilometer. Jag tycker att det fungerar för mig. Jag håller ändå nästan samma snittfart, till och med högre, än vad jag hade haft ifall jag sprungit hela vägen. På det här sättet orkar jag springa längre. När jag får korta minipauser hela tiden.

Jag är extra nöjd över att jag kunde öka mot slutet. Jag sprang den sista kilometern i 5:54 tempo. Det känns galet snabbt och speciellt efter att redan ha sprungit elva kilometer. Då var jag flåsig, men inte egentligen trött i benen. Det var mest tungt för att farten var hög.

Jag tycker det är kul att springa längre igen. Inte alltid harva runt i sju kilometer, utan märka en tydlig skillnad. Jag är ivrig inför hösten och nya träningsplaner. Eller inte kanske ivrig inför just hösten, utan mer träningen. Idag kunde jag springa i shorts igen och hade faktiskt riktigt varmt och svettigt. Det var antagligen sommarens sista löpning i shorts.

 

 

1

Över tio kilometer

Jag tycker att jag har kommit igång bra med mina långpass/längre pass igen. Efter flera månader med mest transportcykling till jobbet och kortare löppass på morgonen, är jag igen uppe på löppass över tio kilometer. Jag har sprungit över tio kilometer tre gånger i augusti, varav det längsta var tolv.

över tio kilometer

Det är skönt att veta att jag fortfarande kan springa långt. Även om jag inte kommer att springa maraton i år, eller något lopp överhuvudtaget, vill jag ändå känna att jag kan. Jag har mitt mängdmål för året på tusen kilometer löpning och jag vet att det kommer att krävas långpass om jag ska klara av målet. Jag kommer inte att klara av min målsättning med att bara springa rundor kring sju kilometer, utan jag måste nog upp mot femton. Plus de vanliga kortare rundorna.

Just nu känns löpningen riktigt kul. Jag tycker att jag har både fart i benen och uthållighet för längre rundor. Idag blev jag nästan förvånad över hur bra det kändes. Jag springer inte exakt hela rundan, utan jag går kanske hundra meter av varje kilometer. På det sättet hinner jag hämta andan och återhämta mig. Få ner pulsen lite. Jag går de första hundra metrarna av varje kilometer och så springer jag tills klockan piper för nytt varv. Idag hade jag trots gåpauser ett högre medeltempo än vad jag hade haft ifall jag sprungit hela vägen. Ett mycket högre medeltempo än jag brukar ha.

Ifall löpningen fortsätter att kännas så här bra, tror jag inte att jag kommer att ha något problem med mitt mål. Jag är snart uppe på femton kilometer igen. Kanske till och med längre. En runda på tjugo kilometer i år hade nog suttit fint. Eller varför inte ett halvmaraton? Det var evigheter sen senast.

3