Fyra dagar av cykling i rad har gjort att det börjar kännas i benen. Mjölksyra, tunga ben och tyngre att trampa. Tiden har blivit långsammare och tempot har saktats ner. Plus, är det höst nu? Förra veckan var det shorts och linne som gällde, och på fredagen cyklade jag med vantar. Jag har haft långa tights, långärmad tröja och jacka. På morgonen har det varit under tio grader och inte mycket varmare när jag cyklat hem på kvällen.

Jag har inte ännu bestämt mig för hur länge jag tänker cykla till jobbet. Det beror nog på vädret. Förra året slutade jag i mitten av augusti, men det berodde delvis på att jag bytte arbetsplats. Det är fortfarande kul att cykla, men jag tycker det är ganska kallt för tillfället. Jag hoppas på lite varmare väder, jag vill ännu cykla.

Det är klart att jag kan sätta mera kläder på mig. Just nu tycker jag mest att blåsten stör mig. Det har varit så kallt i luften, som om det är höst nu. Även om solen lyser, känns det kallt. Rått och ruggigt. Jag är inte redo för hösten ännu, jag vill ha mer sommar och sol. Lata dagar i solstolen, morgonjogg och utekaffe på terrassen.

Jag tycker alltid att sommaren går så fort. För fort. Även om de har varit en bra och varm sommar vill jag alltid ha mer. Det är bara för en vecka sedan jag satt i gästhamnen och njöt av ett glas bubbel på min semester. I kjol och solglasögon. Och nu känns det väldigt avlägset.