Den 2a december var jag senast till gymmet. Det var sista gången på mitt kort och jag har inte förnyat det sedan dess. Tur var väl kanske det, eftersom det verkar som om gymmen och simhallarna igen kommer att vara tvungna att stänga på grund av coronaläget. Men det var inte det jag skulle skriva om. Utan om min träningsvärk. Jag har tränat styrka hemma sedan mitt sista gymbesök, men det har kanske inte varit med samma effektivitet. Jag har mest gjort övningar på måfå, med lätta vikter och slutat när det blivit för jobbigt. På söndagen gjorde jag mitt första ordentliga styrkepass och jösses vad det känns i kroppen.

Är det alltid så här jobbigt efteråt? Jag kan knappt gå. Hela kroppen har träningsvärk. Armar, axlar, ben, rumpa, mage. Allt gör ont. Jag tycker inte att jag gjorde något speciellt på söndagen, jag borde inte ha så här mycket träningsvärk. Det var inte ett extra långt pass, jag hade samma vikter som jag brukar, jag gjorde ungefär samma övningar som jag alltid gör. Nu var det bara med mer fokus och inte en massa duttande. Kanske kroppen vill påminna mig om något. Att jag måste hålla i det. Annars kommer jag alltid ha så här mycket träningsvärk efter att jag gjort mitt första styrkepass.

Det är kanske inte så konstigt egentligen. Det är klart att jag får träningsvärk om jag inte tränar styrka på en månad. Jag tycker nog om styrketräning, men under december har fokus varit på mitt löparmål. Därför har jag prioriterat löpningen mer när jag har ont om tid till träning. Men snart är det nytt år och det är dags för nya träningsmål. Jag kommer att skriva ett skilt inlägg om det, men ett av målen kommer att handla om styrketräning.