Jag har tränat lite efter Tallinn, men idag sprang jag det första löppasset. Lugnt och försiktigt var planen. Hur gick det då? Hur kändes första löppasset efter maraton, som ändå bara var för tre veckor sedan?

Riktigt bra faktiskt, nästan bättre än förväntat. Jag kände mig som vanligt. Jag hade inte stela ben, pulsen var normal, flåset kändes bra. Allting kändes bra i kroppen och nu tror jag nog att jag redo att träna som vanligt igen.

Den första veckan efter maraton gjorde jag ingenting, den andra veckan blev det lite promenader och yoga och nu den tredje veckan har jag både tränat (lättare) styrka och sprungit. Nästa vecka kommer det säkert att bli mer löpning. Fortfarande lugnt och försiktigt, men fler pass.

Idag sprang jag strax över sju kilometer och det kändes bra. Jag tycker att jag var mer sliten förra året. Att jag kände mig tröttare efter mina promenader och att det tog längre tid för mig att komma igång med löpningen igen. Och att det då också kändes tyngre, trots att jag sprang kortare pass. Nu tycker jag ändå att jag skulle ha varit redo för löpning redan förra veckan, men jag ville vila lite extra. Inte börja för tidigt och pressa för mycket.

Kanske det här är ett tecken på att jag var i form inför maraton? Att jag tränade rätt, även om kanske tiden inte blev det jag hade hoppats på. För att jag nu efter maraton känner mig redo för löpning igen och att återhämtningen har gått snabbare än efter tidigare maraton. 2018, då när jag sprang mitt bästa maraton, då sprang jag inte mycket mer det året. Det var en maxprestation, som gjorde mig sliten och osugen på löpning. Nu är jag fortfarande sugen på löpning, och det är väl bra?