Jag kämpar på med att få pulsen under kontroll när jag springer fortfarande, men jag ser kanske små framsteg. Kanske. Det känns ännu för tidigt för att säga. Jag har inte följt med statistiken så noga. Kollat vilken fart jag sprungit i och i vilken puls. Eller pulsen har jag ju koll på, jag vet snarare inte om jag blivit snabbare. Alltså om jag kan springa snabbare, men fortfarande utan att pulsen stiger. Det är lite det som är poängen. Det är så jag kommer att mäta framgång. Jag vill kunna springa fortare, men fortfarande med låg puls.

Just nu går det så där. Jag vet inte riktigt om jag vågar lita på klockan nu när det är så kallt och jag mäter pulsen via handleden. Oftast har jag klockan ovanpå kläderna, men ibland under. Den mäter kanske inte alltid helt korrekt och med fördröjning. Själva löpningen känns i alla fall bra. Jag tycker att jag kan springa längre sträckor med pulsen under kontroll, men jag vet som sagt inte om det beror på att klockan mäter fel, eller om jag faktiskt blivit bättre.

Då när jag senast försökte mig på pulsträning då hade jag som gräns 150. Ifall pulsen gick över det, då var jag tvungen att gå. Ifall jag hade haft det som gräns nu också, då hade jag nog nästan kunnat springa hela tiden. Nu utgår jag från Garmins pulszoner enligt min ålder. Då är gränsen 145.

Jag vill springa längre sträckor för att få ut mer av det. Den huvudsakliga orsaken till varför jag ger det en chans är för att jag ska bli uthålligare. Bli bättre på maraton. Kunna springa längre utan att bli tokslut. Orka mata på. Och tja, då måste jag nog (så småningom) börja springa längre sträckor än åtta kilometer.