Det är kanske tur att jag aldrig köpte en landsvägscykel. Jag har inte precis cyklat mycket de senaste åren. Idag blev det årets första cykeltur. Okej, kanske jag skulle cykla mer ifall jag hade en landsvägscykel, för att jag skulle känna mig tvungen.

Det är fortfarande kul att cykla, jag märkte det idag, men det är bara roligare att springa. För springa, det har jag verkligen gjort. Jag har inte tid att cykla. Jag väljer alltid löpningen först. Orsaken till att jag cyklade massor (!) 2020 och 2021 var på grund av covid och för att det inte ordnades några lopp. Jag hade inget maraton att träna för.

Jag ser ett så tydligt samband. 2020 och 2021 cyklade jag långt över 1500 kilometer på bara några månader. Då blev det istället väldigt lite löpning. 2020 sprang jag inte ens 700 kilometer på hela året. 2022 var lite av ett mellanår, ganska mycket av båda. För att sedan 2023 springa massor och cykla ingenting. Jag tror jag cyklade fyra gånger till jobbet. Jämfört med 2020 och 2021 då jag cyklade fyra gånger i veckan till jobbet. Och nu då. Årets första cykeltur idag och redan nu nästan 1000 kilometer löpning. Så ja, det är en viss skillnad.

Idag blev det cykling främst för att jag ville träna, men inte något alltför tungt och jobbigt efter gårdagens långa långpass. Jag ville inte springa intervaller direkt, men jag ville ändå röra på mig. För att jag är ledig och det känns bortkastat att inte träna. Vad gör man annars liksom? Dessutom vet jag att jag inte kan träna på så många andra dagar den här veckan, klart att jag måste träna på en ledig dag då.

Så cykling it is. Det kändes helt okej faktiskt, för att vara första gången i år.