Jag blir tokig på mina löppass, det är väldigt mycket upp och ner för tillfället. Idag var det i alla fall riktigt mycket upp. Jag fick till ett så bra intervallpass att jag riktigt förvånade mig själv.

Upplägget var att springa 2 minuter i 5:30 tempo och 2 minuter i 7:00 tempo, gånger 15 (!) När jag såg planen tänkte jag genast att det kommer aldrig att gå. 5:30 är snabbt för mig och springer jag så snabbt brukar jag behöva gåvila för att orka springa nästa intervall lika snabbt igen. 7:00 tempo är ju inte direkt gåvila utan även det är ganska snabbt tempo för mig. Upprepa det sedan femton gånger och tja självförtroendet var inte direkt på topp när jag begav mig ut.

Men vet ni vad?! Det gick ju för tusan! Jag sprang alla intervaller i nästan det angivna tempot. Ibland var det kanske 5:40 och 7:10 på vilan, men inte så att det var 6:30 och 9:00 på vilan som på söndagens pass. Utan klart godkänt tycker jag!

Idag fokuserade jag inte på klockan. Ibland brukar jag räkna ner hur många intervaller har jag fortfarande kvar att springa. Det kan vara deprimerande att se att jag fortfarande har 10 kvar. Idag sprang jag bara en efter en och tänkte hela tiden att en till orkar jag nog. Det är den sista. Och plötsligt var det ju den sista och jag bara, va? Är det över redan? Jag som hade orkat fortsätta…

Så bra känsla att ha en fredag! Nu är jag dessutom ledig i tre dagar! Kan det ännu bli bättre?

0