Ledig helg på kommande och det firade jag på bästa möjliga sätt. Med en löptur förstås. Precis som Träningsblogga-Ida, har jag efter mitt halvmaraton inte sprungit långt. Jag har sprungit mina vanliga rundor på 5-6-7 kilometer, men det har inte blivit längre än det. Det längsta jag sprungit är 9 kilometer, men jag vill springa längre än så. Jag vill att min standardrunda ska vara 9 kilometer och långpassen kring 15 kilometer. Nu börjar suget efter långpass komma tillbaka och jag har lust att öka på träningsmängden igen. Inte bara springa mysrundor, utan göra upp en struktur kring träningen.
Idag var planen att direkt efter jobbet sticka ut på en runda, medan det fortfarande var ljust ute. Jag ville springa mellan 10 och 12 kilometer. Även om jag är sugen på att springa långpass igen, inser t.o.m jag att det är viktigt att börja lugnt. Jag har trots allt inte sprungit långpass på 6 veckor, jag kan inte börja med att springa 15 kilometer. Jag måste börja med ett kortare långpass, men ändå ett som är längre än min vanliga distansrunda. 
Väl hemma stannade klockan på 10,5 kilometer. Skönt att komma över spärren på 10 kilometer och veta att jag fortfarande kan. Jag har inte tappat det, jag orkar fortfarande springa långt. Det här var ett bra första pass till långpass, nu är det bara att bygga på. Successivt öka på längden på passen och sakta men säkert komma upp i långpass på över 15 kilometer och längre. Farten och pulsen försöker jag att inte bry mig om, nu vill jag fokusera på längd och på samlade kilometer. Få upp självförtroendet och veta att jag kan springa långt.
Det här var en utmärkt start på helgen och det ska bli skönt att vara ledig.
Bra att du är klok! <3
Jag tänker att "Jo, men 15 km går nog…" även nu, när jag inte sprungit regelbundet på typ 7-8 månader. *jo, lite pucko-varning på mig* 😉
Det skulle ju säkert gå också, men känslan efteråt kanske inte är den bästa. Jag vill inte dra på mig nån skada bara för att jag är för otålig och går ut för hårt.