Springer du maraton frågade läkaren mig idag. Hon tog en titt på mina fötter och frågade om jag sprungit maraton. Syns det så tydligt? Jag vet ju att mina fötter inte är de vackraste, de har inte återhämtat sig från förra höstens maraton. Men vems fötter är vackra som springer? Det är alltid en blå tånagel, en nagel som fallit av, en blåsa här, en blåsa där. Det är inte direkt så att det påverkar mig, men det är inte snyggt. Tånaglarna är alltid lackade, i en mörk färg, och har nageln trillat av kan man alltid lacka där som nageln ska sitta…

Orsaken till att jag idag besökte läkaren är för att jag nu tycker att det har börjat påverka min löpning. Jag springer sönder mina skor direkt. Jag underpronerar på höger fot och det har bara blivit värre. Mina skor slits ut på utsidan, vid lilltån. Jag har inte ont (än), men jag gissar att det kommer att bli ett problem ifall jag inte gör något åt saken. Inlägg i skor, ändrad löpstil, teknikövningar, prehab. Något måste göras. Domen? På fredagen ska jag till mitt första besök till fysioterapeuten.

Jag är redan nervös. Både för vad det här kommer att kosta och för vad jag kommer att vara tvungen att göra. Skräckscenariot är att hon säger att jag aldrig kan springa mer. Att det är den enda lösningen till mina problem. Att hon inte alls förstår mig och det faktum att jag vill springa. Jag hoppas på prehab/rehab övningar att göra hemma och att det hjälper. Att det är ett enkelt problem att rätta till. Att jag har en låsning i ryggen (eller liknande) som hon knäcker upp och mina problem är puts väck. Tyvärr vet jag ju att det inte kommer att vara riktigt så enkelt, men… Jag hoppas i alla fall på att det finns en lösning. Att vi vet vad som är problemet och att det går att rätta till.