Etikettarkiv: backträning

Backträning istället för långpass

Jag skulle springa långpass, men istället blev det backträning. Ett spontant pass med många intervaller upp för en av mina hatkärleks backar. Den där långa vid Tennby spånbana. Planen var som sagt att springa långpass, eftersom jag inte kommer att ha möjlighet till det under helgen. På onsdagen när jag sprang mina progressiva intervaller var allt frid och fröjd tills jag kom hem. Löparmage från helvetet.

backträning

Jag har inte riktigt kunnat äta ordentligt sedan dess. Jag har inte kunnat ladda upp, men jag ville ändå testa att springa långpass. För att vara på den säkra sidan och nära hem, for jag till spånbanan. Två varv gick helt okej att springa, men sedan tog det stopp. Konsekvensen av för lite mat och småorolig mage gjorde att jag avbröt tankarna på långpass och istället bestämde mig för att köra backträning.

Jag har varit sugen på att springa backintervaller, jag vet hur bra de är för formen. Men det är så jobbigt alltså! Tennby spånbana är annars också kuperad och att sedan lägga till backintervaller på det. Pust! Hög puls och mjölksyra i benen. Jag kunde i alla fall avsluta passet med en bra känsla.

Det blev inte långpass, men det blev i alla fall över åtta kilometer och åtta backintervaller. Vilket är åtta mer än planerat. Jag kände mig förvånansvärt stark när jag spurtade upp för backen. Kanske all den styrketräning jag gjort under vintern har haft effekt? Då har det varit värt allt kämpande, tanken har ju hela tiden varit att det ska göra mig till en bättre löpare. Och det verkar det ha gjort.

3

En kuperad löprunda

Jag springer väldigt sällan backintervaller. Just nu springer jag väl i och för sig inte intervaller överhuvudtaget, men backintervaller händer i princip aldrig. Jag vet att det är bra för löpning, men det är så jobbigt. Pulsen blir skyhög, mjölksyran sprutar i benen, jag flåsar och frustar och det är bara jobbigt. Idag blev det ändå något som kan liknas vid backintervaller. Det blev en väldigt kuperad löprunda.

en kuperad löprunda

Jag har sprungit rundan många gånger tidigare och jag har inte tänkt på att det är en så jobbig och kuperad löprunda. Kanske för att jag idag faktiskt sprang upp för alla backar. I normala fall brukar jag gå i de värsta backarna, men idag sprang jag. Och vet ni? Det fungerade det med. Visst var det flåsigt, pulsen var hög, svetten rann och det var jobbigt, men det var ändå hanterbart. På de flacka partierna sjönk pulsen, andningen blev normal och jag kunde återhämta mig.

Jag tycker att jag hade bra tryck i steget idag. Jag orkade springa uppför backarna, även om det var jobbigt. Benen var pigga och jag kom upp i löpsteget. Det kändes som om jag faktiskt sprang i backarna, och inte bara hasade mig fram. Inte stanna och gå upp för backen, utan trycka på ordentligt. Spurta uppför. Eller i alla fall inte sänka tempot, utan försöka hålla ett jämnt tempo hela vägen.

Jag är nästan förvånad över hur bra det kändes. Klart att det var tungt i stunden, men direkt, nå nästan direkt, backen var över kändes det som normalt igen. Pulsen sjönk, jag flåsade mindre, den jobbiga känslan försvann och jag kom in i ett flow. Tills nästa backe kom, men då var jag redan pigg igen.

Vilken bra start på veckan!

1

Nytt försök till backintervaller

Minns ni när jag för någon vecka sedan planerade att springa backintervaller? Då blev det inte av, för jag hade rejäl träningsvärk i benen efter styrketräningen ett par dagar innan. Idag hade jag egentligen planerat att springa långpass, men jag var inte sugen. Istället ville jag ha ett snabbt och effektivt pass. Jag bestämde mig att för att springa backintervaller. Jag minns inte när jag skulle ha sprungit backintervaller senast. Visst springer jag kuperat ibland, med det här var första gången jag skulle springa strukturerat.

Uppvärmningen bestod av att springa till backen. Jag skulle springa på motionsslingan nära där vi bor. Dit är det ungefär en kilometer. Jag bestämde mig för att springa ett helt varv runt slingan innan jag började med själva intervallerna. Slingan är kanske 2 kilometer lång. Backen där jag skulle springa intervallerna är i mitten av slingan ungefär. Så 1 km, 2 km och så kanske 1 kilometer ännu på det. Totalt ungefär 4 kilometer löpning innan backintervallerna.

Motionsslingan är kuperad, plus att där finns en längre backe och det var den jag skulle springa uppför. Åtta gånger. Jag sprang upp och gick ner. Pulsen hann just och just komma under 150 under vilan. Direkt när jag var nere, vände jag och sprang upp igen. Pulsen rusade och jag flåsade som en blåsbälg. Jag tycker att det var jobbigare för flåset än det var för benen. Jag vet inte vad det beror på? En orsak till att jag ville springa backintervaller var för att få mer tryck i steget. Bättre löpsteg och bättre teknik. Nu tycker jag mest att det var som en vanlig intervall på platt asfalt. Flåsigt och jobbigt helt klart, men tja… vet inte. Inte riktigt vad jag var ute efter.

Den backe som jag sprang var ”medellång”. Det tog mig kanske 30-40 sekunder att springa upp. Inte direkt en brant backe för sprint. Men inte heller en lång och seg backe för uthållighet. Samtidigt har jag inte sprungit backintervaller på evigheter (om ens nånsin) och jag tänker backe som backe. All backträning är väl bra. Är jag helt ute och cyklar? Efter mina åtta intervaller sprang jag den resterande delen av motionsslingan och hem igen. Totalt strax under sju kilometer.

Tips och råd mottages gärna. Hur ska jag göra i framtiden? Springa längre backe? Kortare backe? Fler repetitioner?

 0

Backe upp, backe ner

Idag har jag varit ledig hela dagen och vädret har varit jättefint. Vad är då bättre än ett löppass mitt på dagen i strålande solsken? Jag passar på att njuta av de fina höstdagarna, för jag vet tyvärr att det snart är slut på dem. Snart är det bara mörkt, grått, regn, slask och allmänt blä väder.

Idag var i alla fall en härlig höstdag. Tyvärr var löpningen inte lika härlig. Jag hade tänkt springa 7-8 kilometer, men hade ingen plan på vilken runda jag skulle ta. Jag har min vanliga ”åtta”, men den springer jag hellre på kvällen. Den går vid landsvägen och där kan vara ganska så mycket trafik mitt på dagen. Så det blev inte den rundan.

2015-06-16 15.11.17

Halvvägs uppe

Istället bestämde jag mig för att springa längs med motionsspåret nära där vi bor. Slingan är lite under 2,5 kilometer och ganska så kuperad. Dessutom finns där en megabacke, förutom alla små backar då. Vid minsta lilla backe idag, så rusade pulsen. Ibland sjönk den snabbt och jag behövde inte gå. Ibland ville den inte alls sjunka och jag fick gå längre sträckor. Och så kom redan nästa backe…

Totalt sprang jag tre varv så jag hela löppasset blev faktiskt mer än åtta kilometer. Mina kilometertider varierade mellan allt från 6:45 till 8:55. Ingen jämn runda precis. Jag försöker verkligen att inte tänka på tiden/farten, men det är svårt. Jag vill ju bli bättre och inte behöva gå för att få pulsen att hållas på en lägre nivå. Samtidigt så vet jag ju att den blir högre per automatik eftersom jag sprang i så kuperad terräng idag.

 0