Förra året var lite av en besvikelse sett ur ett träningsperspektiv. Mycket berodde på för att jag inte hade ett klart och tydligt mål från början. Vilket eller vilka lopp jag ville springa. Jag visste inte vilken distans jag ville satsa på och därför inte heller vilket lopp. Sedan trodde jag också att det lopp jag alltid vill springa (Tallinn) att jag inte skulle ha möjlighet till det, men det visade sig inte stämma. När jag fick veta att jag kunde springa i Tallinn i alla fall, var det för sent för längre distanser än tio kilometer. Jag var inte tillräckligt tränad och väl förberedd för andra distanser. Men nytt år, nya möjligheter och allt det där. I det här inlägget har jag tänkt försöka bena ut mina träningsplaner för 2020.
Träningsplaner för 2020
Jag har egentligen vetat om det här ända sedan förra hösten. Det är först nu jag skriver om det på bloggen och som det blir officiellt. Vissa har kanske kunnat listat ut det med tanke på min satsning på styrketräning. Hur jag har skrivit om att jag hoppas att det ska hjälpa mig i löpningen. Hur jag vill bli en starkare och uthålligare löpare. Varför behöver jag då bli en starkare och uthålligare löpare?
För att jag vill springa maraton igen. I Tallinn. Jag vill återuppleva känslan av att springa mitt livs lopp där. Korsa mållinjen med världens leende på läpparna. Det här året krockar det inte ens med jobbgrejer, därför vågar jag lita på att jag kan springa där. Planera för det och träna för det. Förbereda mig.
Hjälp mig! Det känns skrämmande att skriva ut det, men samtidigt är jag väldigt ivrig. Jag behöver ett klart och tydligt mål. Veta vad jag tränar för och varför. Jag är ivrig på att börja fokusera mer på löpningen, men vet också att jag behöver satsa på styrkan ännu ett tag framöver. Jag behöver bygga upp en stark kropp som håller för att springa långt. Långpass, hårdare pass, intervaller, distans. Mer mängd och mer av allt. Därför har fokus varit på styrketräningen, och framförallt styrka för ben och bål. Det är inte alltid den roligaste träningen, och jag skulle helst vilja springa, men jag vet varför jag gör det. Tallinn maraton 2020 har alltid varit i fokus.
Min plan är att ännu under januari och februari i alla fall träna som jag gjort hittills. Styrketräning två gånger i veckan, löpning en till två gånger i veckan och zumba när det passar med jobbet. Yoga, rörlighet, stretch och liknande varje dag. Jag har märkt att det fungerar bättre för mig att göra lite varje dag, än göra en timme varannan vecka.
Löpningen tänker jag hålla på nuvarande nivå. Springa på känsla, men sakta bygga upp längden på passen. Inga intervaller eller långpass ännu, utan mer vad jag känner för. I mars eller kanske till och med först i april, då kan jag börja fokusera mer på maraton. Då är det förhoppningsvis vår och då brukar jag också vilja springa mer. Vara ute i solen, ljuset, springa på bara vägar och inte i snöslask och storm. I april tar också zumban paus, och det betyder en extra dag för träning. Då kan jag börja trappa ner på styrketräningen och fokusera mer på löpning. Springa oftare, springa mer och ha en plan.
Jag riktigt längtar efter att få dra igång med maratonträningen. Följa ett program, springa långpass på spånbanan, ta ut mig på intervaller och ligga som en klubbad säl efteråt. När sju kilometer känns som ett lugnt pass och när femton blir distanspass. När långpass på 20 kilometer blir vardagsmat och när veckototalen blir 50 kilometer. Det är länge sedan jag har varit så här ivrig på löpning. Jag märker att jag motiveras av ett klart och tydligt mål.
Men ultra då? Skulle inte jag springa ultramaraton? Jo, det lockar fortfarande, men det är helt fel i säsongen. Det ordnas i april och jag är så inte tränad för det just nu när jag bara satsat på styrkan. Annars hade jag faktiskt övervägt det.
Pingback: Träningsplaner för 2020 - Bloggfeed
Jag trodde du skulle skriva du skulle satsa på triathlon ?? drömmer lite om det själv men får bli då barnet är äldre. Tänkte jag kunde börja smått med att lära mig crawla, men ingen aning hur man lär sig det ?
En vacker dag ska jag nog testa triathlon jag med, men just den där simningen. Jag vill också kunna crawla, men har ingen aning om hur man lär sig… Först måste jag säkert ens bli bekväm med vattnet i en simhall
Ja visst är det häftigt hur ens gränser förskjuts när man tränar inför ett långlopp. I början känns 7 kilometer jättelångt, men efter ett par månader känns det plötsligt jättekort 🙂
Det är den bästa känslan! Det är väl kanske därför det sedan känns rimligt att springa maraton. I början känns ju 42 kilometer som idioti, men sen när man tränar inför det, känns det plötsligt rimligt 🙂