Nästa vecka ska jag återvända till jobbet och det är med blandade känslor. Visst det ska bli kul att träffa kollegor och kunder igen. Komma ut ur huset och träffa folk. Ha något (vettigt) att göra om dagarna. Plus förstås att få mer pengar än stödet från kassan. Men. Jag har nog egentligen trivts ganska bra hemma. Dagarna har rullat på förvånansvärt bra. Det hjälper ju förstås att det har varit ljust och vår. Jag har kunnat vara ute. För en sak som jag märkte när jag kollade i min träningsdagbok är att jag har dubblat min träningsmängd.
Jag registrerar alla mina pass på jogg.se. Inte nödvändigtvis alla kvällspromenader med Sam, eller cykelturer till butiken, men allt annat. Nu när jag har haft all tid i världen till att träna, utan att behöva ta hänsyn till arbetstider, har jag tränat mycket mer än vanligt. Inte kanske mängden pass, men framförallt i tid. Jag har gått från att träna 2-4 timmar i veckan, till att träna upp mot 8.
Att dubbla sin träningsmängd är inget att rekommendera, på grund av skaderisken, men mycket av min träningstid kommer från promenader. Jag har dessutom cyklat och det har också bidragit till träningsmängden. Allt är inte hårda pass, eller tuffa pass, utan mycket är faktiskt lågintensivt och skonsamt för kroppen. Konditionen har förbättrats och jag har kommit igång med långpassen i löpning. Jag har kommit in i ett bra flyt och träningen har känts bra.
Därför är det med blandade känslor jag återgår till jobbet. Det har varit kul att kunna träna som jag vill, på känsla och ha tid till det. Dra ut på en två timmar lång cykeltur för att vädret är fint. Skjuta upp långpasset tills imorgon om jag inte känner för det idag. Nu måste jag ju börja planera. När kan jag springa långpass, när är jag ledig?
5
Ja så är det ju, det är ju alltid blandade känslor, men som du säger skönt att komma igång igen och få rutiner
Jag tror det blir riktigt bra när jag väl jobbar, men just nu lockar det inte direkt att återvända…