Cykelsäsongen är över nu och det är dags att summera. Hur gick det med mina cykelmål? Jag hade några olika cykelmål den här säsongen. Olika ställen att cykla till under sommaren och ett tidsmål med transportcyklingen till jobbet. Jag hade inte ett distansmål, för förra året blev det en flopp, men det här året har jag passerat förra årets mål med råge. Det blev över 1600 kilometer cykling totalt. Så check på det även om det inte var ett mål i sig.
Ett av mina cykelmål för i år var att cykla till eller från jobbet på femtio minuter. Det började bra och jag trodde att det skulle vara möjligt. Jag kapade min tid med flera minuter på bara en vecka. När jag uttalade mitt mål var min snabbaste tid 58 minuter, men det var efter en veckas cykling. Efter en hel sommar av cykling, trodde jag att tiden kunde bli ännu snabbare. Tyvärr blev den inte bättre.
Jag hade några bra cykelturer med snabbare snittfart, men då cyklade jag en annan rutt. Det går inte direkt att jämföra tiden, men jag tror att om jag hade cyklat samma rutt som då när jag cyklade på 58 minuter, skulle tiden ha blivit snabbare.
När jag skrev om mitt tidsmål skrev jag något i stil med att jag kan kapa tid i backarna. På platta, raka sträckor trampar jag på bra, men i uppförsbackar tappar jag fart. Jag har fel teknik, men där finns det mycket tid att hämta när jag får till tekniken. Jag tycker att jag just precis i slutet fick till tekniken. Det var som om det klickade och jag fattade hur jag skulle göra. Eller så hade jag blivit mycket starkare under sommaren att jag orkade trampa på uppför. Farten sjönk inte lika mycket, utan plötsligt fanns det tryck i benen.
Nu tog chansen att nå mitt tidsmål slut lite tidigare än väntat, eftersom jag bytte arbetsplats. Jag hade säkert fortsatt med transportcyklingen till jobbet ännu i några veckor, och hade kanske kunnat kapa på tiden. Nu förblev min snabbaste tid 58 minuter. Jag är i och för sig lite sugen att cykla samma sträcka ännu, som ett träningspass på en ledig dag, för jag har sett att där är splitterny asfalt. Inga skumpiga vägar, guppar och gropar mer. Utan full fart framåt på ny väg. Nu tror jag i och för sig inte att tiden skulle bli snabbare ändå, eftersom jag inte cyklat på länge. Jag har säkert tappat en del. Styrka, teknik, kondition för cykling. Touchen.
Den andra delen av mina cykelmål var att cykla till olika ställen i Pargas med omgivning. Stanna på kaffe, eller lunch, sightseeing till nya platser och för att fota. Här lyckades jag bättre, det var bara ett ställe från listan jag inte cyklade till, Littoisten järvi. Alla andra ställen kunde jag bocka av.
Här är jag snarare mer besviken på ställena. Cyklingen var inget problem, men allt var stängt. Det blev varken lunch eller kaffe. Tammiluoto verkade öde, Airisto var inte bättre. Det som överraskade mig positivt var Kupiholmen. Vilken fin bro!
Det här blev sommaren då jag cyklade mer än någonsin, då jag köpte cykelkläder och då jag blev mycket bättre på cykling. Transportcykling till jobbet var ett utmärkt alternativ under sommaren, och något jag säkert kommer att göra nästa sommar också. Nästa sommar har jag också kvar mål från min lista. När jag ska cykla till Pargas Port egentligen? Det har funnits på min lista i två år, men jag har inte ännu cyklat dit. Jag gissar att där är lika fint som Airisto, och det är ett ställe jag vill cykla till.
