Alltså, jag måste verkligen ha varit snäll i år, för jag fick i princip allt jag önskade mig av tomten. Det är tydligen bra att skriva önskelistor. Det ena paket var bättre än det andra och alla paket resulterade i glada rop. Två par varma sockor, ny fin pyjamas, stickade vantar, yogablock, silverfärgad klocka, en gullig tomte. Plus att jag redan fick äkta pärlörhängen och chokladjulkalender till lillajul.
Hur var din jul?
1Jag ville bara titta in för att önska er alla en riktigt god jul! Ät gott, fira och hoppas ni får många julklappar!
Suget efter resor är stor just nu. Det är den här tiden på året vi brukar planera och boka nästa års vinter/vårresa. Det ser inte direkt ut som om det kommer att bli en resa nästa år, i alla fall inte där i februari, mars, april. Då vi brukar resa. Men men, kan man inte resa, kan man fylla i en lista om resor. Det är nästan samma sak. Listan om städer hittade jag hos Mariasmemoarer.
Tre städer jag bott i
Förutom Pargas där jag är född och uppvuxen och nu bor i igen, så
Vasa , här studerade jag i fyra år
York, England, jobbade här i fem månader som en del av min praktik i studierna
Åbo, oj jösses vad jag saknar att bo här. Nu när jag jobbar i Åbo centrum igen, märker jag hur mycket jag saknar staden. Aura å, uteserveringar, åbåtar, mysiga restauranger… Jag brukar ibland ta en senare buss hem bara för att få gå runt i stan och funderar på att ta bussen in på en ledig dag för att kunna springa där. Kuppisparken, Aura å, kvarteren runt domkyrkan, Kakolabacken, Runsala.
Tre största städerna jag besökt
Spontant skulle jag säga, London, Paris och Berlin. Eller kanske Sydney.
Tre mysigaste städerna jag besökt
Nu börjar det bli svårare.
Havanna, Kuba. Färggranna hus, trånga gränder, gamla bilar och havet precis intill.
Mostar, Bosnien. Trånga gränder, mycket historia, för att inte tala om den vackra bron.
Tallinn. Ja ja, jag älskar Tallinn. Det är ingen hemlighet 🙂 Gamla stan, Pirita, Telliskivi.
Tre vackraste städerna jag besökt
Poznan, Polen. Fint torg med färgglada hus, gammalt möter nytt och ytterst fotovänligt.
Auckland, Nya Zeeland. Tänkte skriva Waiheke, men det är ingen stad. Blått hav, segelbåtar, grönt, lummigt, storstad, men ändå mysigt.
Kaunas, Litauen. Jag märker ett tema här. Färggranna hus och kyrkor, gammalt möter nytt och vatten. Den här gången en flod.
Tre städer jag drömmer om att besöka
Just nu, vadsomhelst, bara jag får resa igen. Men sen, sen när man får resa fritt igen så
New York, behövs det ens en förklaring?
St Petersburg eller Moskva, normalt sett tycker jag om nordisk design, stilrent och klassiskt, men visst är det häftigt när man tar ut svängarna, och bygger så over the top som det bara går.
Italien, staden spelar inte så stor roll. Venedig, Rom, Milano.
Tre städer jag vill se mer av/kan tänka mig att besöka igen
Sydney. Eller ja, hela Australien då egentligen. Liiite kortare flygresa skulle vara att föredra.
Paris. Hann se mycket, men hann ändå med ingenting. Bra shopping, god mat och dryck.
Tallinn. Det finns alltid mer att upptäcka i Tallinn.
Ifall du vill se mer bilder eller läsa mer detaljerat om de olika resorna vi gjort, finns det en skild kategori för det, Resor. Där finns många inlägg samlade.
0I juni fyllde jag i den nya sommarlistan. Nu när sommaren börjar vara slut och det blir höst är det dags att sammanfatta. Hur blev sommaren 2020 egentligen? Gjorde jag vad jag planerade? Blev det en bra sommar?
Jag fick semester till slut
Efter många om och men hade jag till slut en semester på två veckor i slutet på juli. Två veckor av sol, solstol och lata dagar. Så skönt och så välbehövligt, efter en sommar med mycket jobb. Förvånansvärt mycket jobb egentligen. Coronavåren och stängda restauranger resulterade i rusning när vi väl kunde öppna igen.
Jag har cyklat, cyklat och cyklat
Transportcykling till och från jobbet, plus cykelutfärder på lediga dagar har resulterat i över 1600 kilometer cykling. Så mycket cykling att min stackars cykel behöver nya delar för att hålla ihop i fortsättningen.
Jag har sprungit det minsta jag gjort på åratal
Om jag har cyklat mycket, kan man inte säga det samma om löpningen. Jag behöver ett lopp för att hålla uppe motivationen till löpning. I och med att alla lopp blev inställda, har min motivation till löpning varit låg. Det har blivit ett pass i veckan, på en bra vecka två. Totalt har jag sprungit 51 kilometer, 50 och 37 under juni, juli, augusti.
Jag har varit på kvällspromenader
Pargas är en fin stad, speciellt på sommaren. Favoritrundan att gå med Sam är brorundan. Stanna och fota, spana efter fåglar, sitta på en parkbänk och njuta av solen. Kolla på folk, på båtar och bara ta det lugnt.
Jag har busat med Charlie
Sötare hund finns knappast?
Jag har varit till Nagu
Sam skulle dit och jobba och i och med att jag var ledig, hängde jag med. Planen var att jag skulle underhålla mig själv medan Sam jobbade och sedan skulle vi äta lunch tillsammans. Sagt och gjort, jag gick till Framnäs, la mig ner i sanden, lyssnade på podd och solade i två timmar. Jag hade inga problem med att underhålla mig själv. Sam gissade vart jag hade gått och ringde inte ens när han var klar med jobbet. Han tänkte att han kollar stranden först innan han hör av sig 🙂
Jag har varit på konfirmation
Den enda festen i sommar att klä upp sig till. Senare och annorlunda än planerat, men den blev ändå av.
Jag har inte varit på resa
Första sommaren på evigheter, jag vet inte ens om det någonsin hänt tidigare, att vi inte har varit på resa. Inte ens till Estland.
Jag har solat
Man vet att det är en bra sommar när man är tvungen att köpa mer solkräm och aftersun, för att det tagit slut. Jag köpte faktiskt också en ny bikini. Och så fick jag en solstol i födelsedagspresent. Allt har kommit till användning.
Jag har inte varit till gästhamnen
Här vet jag inte riktigt vad som hände… Vädret har varit bra, men det har bara inte blivit av. Istället har vi käkat pizza på Kamu, hamburgare på Suntti och… en massa grillmat hemma.
Jag har druckit en massa bubbliga drycker i solstolen
Iskaffe, vichy, aperol spritz, Hugo, cider, läsk och vitt vin. Ibland med alkohol, ibland alkoholfria.
Söndagsfrukost
Jag har haft många lediga söndagar den här sommaren, eftersom vi hade andra öppethållningstider med jobbet. Söndagar bestod oftast av att jag steg upp tidigt på morgonen för att springa, sedan åt vi en lång frukost ute på terrassen. Lyxfrukost med nygräddat bröd och mycket kaffe. Jag kunde blogga under tiden och efter det parkerade jag mig i solstolen och rörde mig inte ur fläcken på många timmar. Precis så som jag vill att den perfekta sommardagen ska vara.
Jag gillar att resa, det vet väl alla vid det här laget? Eftersom det för tillfället inte går att resa någonstans, men mitt resesug ändå är stort, tänker jag istället annorlunda. Resor som inte lockar mig. Vad går jag inte miste om. Idén är ursprungligen från Marias Memoarer. Mycket kan ju ändra förstås, och det finns väl inget land eller ställe jag absolut inte vill resa till, men så här känner jag. Just nu. (och okej då, just nu spelar det faktiskt ingen roll, ge mig bara möjligheter till att resa igen, och jag är nöjd. Fast ens bara till Sverige.)
Snö eller skidsemester
Fun fact. Sam råkade se när jag höll på och skriva det här inlägget. Innan jag skrivit en enda punkt, kunde han gissa den första punkten. Jag gillar inte snö, jag gillar inte vinter eller att frysa. Jag är heller inte en stugperson. Hyra stuga i Åre för att skida en vecka? Nej tack. Det här kommer aldrig att hända.
Tält eller vandringsresa
Det här kommer heller aldrig att hända. Om jag inte är en stugperson, är jag definitivt inte en tältperson. Jag är alldeles för bekväm av mig och skulle högst antagligen frysa ihjäl. Eller dö hungerdöden. Jag har nämnt det tidigare, att jag inte tycker om naturen. Skogspromenader ger mig inte alls lugn och ro, utan jag blir bara stressad. Ormar, fästingar, kräk och kryp. Och du sover frivilligt där?
Egypten, Tunisien eller Marocko
Det känns inte rättvist att klumpa ihop dessa länder, men de tillhör lite samma kategori. Aggressiva försäljare och inkastare som man inte blir av med. Eller ställen där det inte direkt skulle kännas tryggt att morgonjogga ensam på stranden som kvinna. Eller bo på stora hotellkomplex där du inte får/kan lämna området för att det är för osäkert.
All inclusive hotell
Vi har bott två gånger på all inclusive, en gång i Turkiet och nu senast i Kuba. Det har varit två gånger för mycket. Det är så inte vår grej, det är bara bortkastade pengar. Vi vill äta frukost i lugn och ro, fixa själv, äta god mat på mysiga restauranger. Inte passa tider och äta i en skramlig matsal. Samma mat till lunch och middag. Nej tack. Lesson learned.
Thailand
Jag vet inte varför Thailand inte lockar mig. Vi har varit i Phuket och det var alldeles för turistigt. Då var vi i och för sig inte lika vana resenärer som vi är nu, och vi fick inte kanske ut så mycket man kunnat av resan. Vi vågade inte äta på lokala ställen, utan åt säkert mest pizza och pasta. Men det lockar inte att fara tillbaka heller, eller att fara till något annat ställe. Det känns som alla varit där och som om det är för turistigt. Hellre väljer jag Vietnam ifall jag vill till Asien.
Kanarieöarna
På tal om turistigt och att alla varit där och all inclusive hotell. Jag har varit på Teneriffa och Gran Canaria, det räckte för mig. Jag har inget behov av att se de övriga öarna.
Madeira
Det lär ska vara grönt och fint. Fin natur och bra vandringsmöjligheter, men det har aldrig funnits på min radar att fara dit. Det är säkert fint, inte lockar det för det.
Dubai
Varför vill alla hit? Jag skulle välja Doha i Qatar eller ännu hellre Muscat i Oman.
Annat man kan göra när man har tråkigt hemma än baka bröd? Kolla på tv. Eller fylla i listan om tv. Jag hittade den hos Lineriet.
Vilket underhållningsprogram hade du helst varit med i?
Masterchef Australia. Och endast den australiensiska versionen, de övriga? Nej tack! Fast nu är det i och för sig andra domare, och jag har inte ännu sett säsong 12. Kanske jag inte skulle vilja vara med längre.
Vilket program hade du helst varit programledare för?
Mitt eget som går ut på att kombinera mina intressen. Löpning, mat och att resa. Springa på häftiga ställen runt om i världen och sedan äta. Träffa andra löpare från landet i fråga där de visar sina smultronställen, både i form av löprundor och restauranger och caféer.
I vilket program hade du helst suttit i juryn?
Något där man skulle bedöma mat. Absolut inte något i stil med Idol, Talang, the Voice… Varför görs de programmen ens mera? Vem ser på dem?
Om du måste, vilket skulle du hellre vara med i, Big Brother eller Paradise hotel?
Jag har inte sett på någondera av programmen, men Paradise hotel. Det filmas väl någonstans där det är sol och värme och pool och drinkar?
Du ska tävla i ett tv-program. Vilket?
Amazing race. Vilket drömprogram att vara med i.
Har du blivit tillfrågad att vara med i lekprogram någon gång?
Nej och skulle tacka nej om jag blev tillfrågad.
Har du varit med i TV?
Jag tror YLE var och filmade när jag var med i någon show för kanske femton år sedan. Eller något från Stafettkarnevalen. Då har jag kanske synts i bakgrunden. Räknas det?
En tv-serie du hade velat ha en roll i?
Game of Thrones.
Om dina vänner hade anmält dig till en reality-serie i smyg, vilken hade de valt då?
Hela Finland bakar eller Masterchef Finland. Hybris much 😉
Det här kommer att bli det sista inlägget om Kuba, tidigare inlägg finns att läsa här. I det här inlägget tänkte jag ta upp tips för Kuba. Ett liknande inlägg som jag skrev om Gambia. Något jag önskar att jag vetat innan resan.
Vi hade lärt oss från Gambia, att det inte finns mycket i butikerna ifall man vill ha snacks. Vi hade med två burkar chips och lite godis. Det hade behövts mer. Alltså jag vet inte riktigt hur jag ska förklara maten… Det var inte gott.
Vi bodde på ett all inclusive hotell där allt ingick. Frukost, lunch, middag. Snackbar, poolbar, dricka dygnet runt. Vi hade läst på nätet att maten inte var någon höjdare, men vi tänkte inte så mycket på det. För så står det väl alltid och vi är inte kinkiga. Vi ville mest ha lite snacks att ha på stranden. Inte kunde vi väl behöva ha med mat mat. När det en gång skulle finnas allt på hotellet. Bara att välja och vraka.
Vi har en gång tidigare bott på all inclusive hotell och redan då konstaterat att det inte är för oss. Skramlet i matsalen, samma mat hela tiden, att det inte är så gott och så vidare. Redan första dagen vid middagen, (vi åt ingen lunch den dagen,) tänkte vi. Nej fan! Ska vi äta här i en vecka? Vi hade absolut ingen aptit. Det är konstigt att man är hungrig, man vet att man borde äta, men i samma sekund man stiger in i matsalen försvinner lusten.
Det var sånt oljud, det var matos och det var en massa underliga röror. Alla gick runt borden, lyfte på locken till skålarna, rörde lite i grytorna och tog ingen mat. Gick ett varv till och tog några pommes frites. Det fanns inget att äta. Det såg ut att vara mycket, men det var mest samma sak i olika former. Samma ost i skivor, kuber, spiraler, bitar, runda bitar… Jag är på riktigt inte kinkig, men jag vill liksom inte äta kapris till middag. Eller skivad ost som var samma som på frukosten.
När Sam sen ännu på dag två blev matförgiftad och spenderade en natt i badrummet, försvann den sista aptiten. Han var så dålig att han var tvungen att besöka läkare. Och det är en orsak till att det inte blev något tennisspelande för oss. Energin och orken fanns inte. Varken för honom eller för mig.
Det var inte bara hotellets mat som var dålig. Vi testade på olika restauranger. En på hotellområdet och en helt vanlig. Spagetti frutti di mare, var pennepasta med tomatsås och mögelost. Spagetti carbonara var ost, ost och ännu mer ost.
Nu låter jag säkert jättegnällig, men jag vet inte hur jag ska förklara saken. Maten var inte bra. Samtidigt förstår jag det lite. Kuba har ju ingen egen matkultur och det är förstås svårt att ha det när man inte vet vad som fås in. Kuba har inte handelsavtal med många länder, på grund av olika blockader. Butikerna gapar tomt, och det är mer enligt principen man tager vad man haver. Det att jag får pennepasta när det ska vara spagetti, stör ju inte mig egentligen, men det beskriver situationen.
Vad åt vi då? Sam åt ris och vitt bröd, på läkarens ordination. Jag åt ris, någon ärta, ananas och tacosås. Till frukost åt jag friterade munkar. Sött bröd med osaltat smör, och någon form av chorizokorv. För att ens få lite smak i maten. Gäster som varit på hotellet tidigare, eller i Kuba, eller läst ett sånt här inlägg någonstans, hade egna kryddor med. Ketchup, barbecue sås, senap, grillkrydda…
På hotellområdet och vid poolen fanns många kissor. De var allas kompisar och såg ut att vara välmående. Jag önskar att jag hade tagit med kattmat, torrfoder eller godis. Vissa gäster hade med, eller hade kanske köpt, och matade dem. De gästerna var extra populära och katterna kom rusandes när de kände igen gästerna som hade mat. Några försökte mata kissorna med ost eller korv från frukostbuffén och det dög inte åt dem heller 🙂
Vi hade båda med varsin termos. Vi använde våra som vattenflaska och de var jättebra att ha med på stranden. Vattnet hölls kallt hela dagen, fastän flaskan blev varm. Vår flaska var kanske en halv liter, men många gick med betydligt större flaskor. Nästan alla vi mötte hade en termos och jag tror inte att de innehöll bara vatten. Vissa utnyttjade all inclusive servicen med dricka dygnet runt lite mer än vi gjorde. På det sättet behövde de inte hämta mer öl/drinkar lika ofta. Utan de gjordes direkt i termosen. En liter mojito? Men visst.
Även om det var varmt i Kuba, gjorde fukten att det kändes kyligt på kvällarna. Vårt hotellrum var som en unken, fuktig källare och jag var väldigt glad över mina yllesockor på natten. Vi hade en AC i vårt rum, men den gick inte att justera till att blåsa varmt. Så jag frös om nätterna. Och vad är det med alla varma länder? Varför måste AC:n vara på femton grader i alla butiker, bussar, taxin? Brrr!
Vid de flesta allmänna toaletter som på restauranger, caféer och flygfältet fanns det en kvinna som mot en liten slant gav dig toapapper. Den lilla biten räcker inte långt ifall du både vill lägga något på sitsen (och det vill du!), göra dina behov och torka händerna på något efteråt. Ha med lite eget, eller ta från hotellet när du ska out and about. Finns det ingen kvinna och det är gratis, vill du inte besöka toan. (Trust me, du vill knappt besöka den du betalat för heller)
Jag inser när jag läser mitt inlägg att jag säkert låter jättegnällig, negativ och som om jag inte skulle rekommendera Kuba, men det gör jag. Det här är bara mina tips för Kuba för att få en bättre upplevelse.
Havet var fantastiskt, stranden jättefin. Solnedgången magisk. Havanna var helt klart värt ett besök och där fanns mycket att se och göra. Det som drar ner betyget för resan var nog maten och Sams matförgiftning. Det kan ju i och för sig hända var som helst, men det är första gången för oss. Hade det inte hänt, hade vi säkert ätit ute på restauranger mer och då hade maten förhoppningsvis varit godare. Orken högre och humöret bättre. Nu for ju tyvärr i alla fall en dag av semestern till spillo, bara för att vi inte orkade göra något.
Som utlovat kommer här ytterligare ett inlägg om Havanna. Den första delen hittas här. Den här gången med fokus på gamla Havanna. Ett myller av trånga gator och färgglada hus.
Vi hade alltså bokat in oss på Aurinkomatkats guidade tur i Havanna. Planen var att först gå en vandring med guide i gamla Havanna, sedan lunch och därefter egentid på nästan två timmar.
Under vandringen berättade guiden om Havanna och dess historia, och om de olika platserna vi stannade vid. Tyvärr hörde vi inte mycket. Det var mycket folk ute på gatorna. Musik, andra grupper, blåsigt. Vi hade varit tvungna att stå precis vid guiden för att höra något. Vi fokuserade mest på att fota och att hänga med med (rätt) grupp. Det vill säga, inte tappa bort oss 🙂
Efter lunchen hade vi egentid på nästan två timmar. Eftersom guidningen hade varit snabb och vi inte haft tillräckligt med tid för att fota och beundra alla byggnader, använde vi vår egentid till att fara tillbaka till samma ställen igen. Gå runt i lugn och ro. Fota, fota lite mer och bara sitta vid en parkbänk och se på folk.
Vi gick även ner till havet för att fota borgen.
Havanna är verkligen drömmen i fall man är intresserad av arkitektur och gamla hus. Såå många fina byggnader. Färgglada, snirkliga fönster, utsmyckade dörrar och absolut inte minimalistiska.
Sedan är det ju tyvärr så, att mycket är förfallet.
Det första vi visste att vi ville göra i Kuba, var att besöka Havanna. Det känns som ett måste när man är där. Flyget gick därifrån, men på bussresan till och från Varadero såg man inte mycket. Det var mörkt, plus att det inte direkt var motorvägen vi ville se.
På söndagen, vår näst sista dag i Kuba, hade vi bokat in oss på Aurinkomatkas guidade resa till Havanna. Vi gillar inte egentligen guidade resor. En flock med turister, alla efter varandra, in och ut ur bussen och knappt någon egentid. Men det här var faktiskt riktigt okej. Vi var först alla samlade, men efter lunch hade vi nästan två timmar egentid. Tid att utforska stan på egen hand.
Från Varadero till Havanna är det ungefär 150 kilometer, en bussresa på lite över två timmar. På vägen till Havanna stannade vi vid en utsiktsplats. Där fanns ett litet café, men vi passade mest på att fota. Fota bron och fota ravinen. Det var lite mulet, vid klart väder hade utsikten säkert varit ännu bättre.
Efter ett snabbt stopp var det in i bussen igen och resan mot Havanna kunde fortsätta. Under bussresan berättade guiden hela tiden om Kuba. Om historian med USA, om kalla kriget, om bröderna Castro. Om hur människorna lever idag. Mycket intressant fakta, men mycket som jag redan har glömt bort. Eller blandat ihop.
Vi åt lunch uppe vid Morro castle. Det var en populär plats för turister, men även för ortsbor. Just när vi var där, pågick det en bokmässa, men många var bara ute för att njuta av vädret. Mycket folk i parkerna omkring slottet.
Från slottet var det fina vyer över Havanna. Stadskärnan, men också över havet. Fotona gör inte rättvisa över hur fint det var i verkligheten. Om hur mycket vi faktiskt såg av utsikten.
Efter lunch hade vi egentid på nästan två timmar. Med en karta fotad med telefonen, for vi på upptäcktsfärd i Havanna. Innan lunch gått på en guidad vandring genom den gamla delen av Havanna, men jag kommer att skriva ett skilt inlägg om det. Annars blir det för mycket bilder i det här inlägget. Vi ville bland annat se the Capitol. Den stora guldfärgade kupolen, som syntes varifrån man än tittade.
Vart man än tittade såg man också en massa gamla amerikanska bilar. De var fina att titta på, men dyrt ifall man ville på åktur. Helt klart för turister, med turistpriser.
Efter vad som kändes som en evighetslång flygresa, trots att vi flög i business class, landade vi äntligen i Kuba. Vi flög till Havanna och efter diverse passkontroller och liknande, kunde vi stiga på bussen mot vårt hotell i Varadero. Det var mitt i natten, mörkt och man såg inte mycket från bussfönstret. Inte för att jag skulle ha sett något annars heller, jag sov så sött. Två och halv timme senare var vi vid vårt hotell, Roc Barlovento. Checka in, hitta hotellrummet och natti natti.
Varadero eller Varadero beach som det också kallas för är en 20 kilometer smal udde, med en lång och fin strand och en massa all inclusive hotell. Vårt hotell var det hotell (via Aurinkomatkat) som var närmast ”stan” eller centrum. Det var orsaken till att vi valde det. För att ha möjlighet att göra något på dagen och kvällarna. Inte bara vara vid hotellet, poolen eller stranden.
Vi har en gång tidigare bott på all inclusive hotell och egentligen konstaterat att det inte är något för oss, men här fanns det inga andra alternativ att välja bland. Allt var all inclusive och precis alla man mötte hade armband i olika färger. Redan första morgonen vid frukosten fick vi bekräftat för oss att vi inte gillar all inclusive. Jag kommer att skriva skilt om maten i ett annat inlägg, men let’s just say. Vi åt inte mycket på resan…
Men vi hade inte kommit till Kuba eller Varadero för matens skull, utan för stranden. Sol, värme och lata dagar vid havet. Stranden var verkligen jättefin, kanske den bästa vi varit på? Riktigt vit sand och blått hav. Kroatien var också fint med turkost vatten, men här bestod stranden av sand och inte hårda stenar. Därför vinner Varadero beach.
Den första dagen var det blå himmel, inte ett moln i sikte och full sol. Det var bästa möjliga starten på semestern. Vi bara njöt.
Vissa dagar var det lite sämre väder och då ändrade stranden karaktär. Det var höga vågor, alldeles för höga för att vilja eller våga simma. Det var åskmoln i horisonten och ibland kom det någon droppe regn. I hotellets aktiviteter ingick paddelbåtar och kajaker, men dem såg vi bara av de första dagarna. Sedan var det för höga vågor för att de skulle få användas.
Här var stranden öppen dygnet runt, till skillnad från Gambia, där den bara var öppen mellan åtta på morgonen och åtta på kvällen. Det betydde att jag kunde morgonjogga på stranden innan frukost och njuta av soluppgången. Det fanns även möjlighet att ta magiska bilder av solnedgången.
Sam hade just precis innan resan fått en ny jobbtelefon, och den var vi tvungna att testa funktioner på. Den var så mycket bättre än min att ta bra bilder på natten. Eller det är ju inte natt, men i mörkret.
