Kategoriarkiv: Övrig träning

Träningsuppdatering

Bloggmotivationen finns tyvärr inte alls för tillfället. Det känns som om jag inte har något att skriva om. Jag tränar på, jag jobbar och jag fixar inför julen. Vad finns det att berätta om det. Så vi kör väl på det enklaste, där det finns mest att berätta om. En träningsuppdatering.

en träningsuppdatering

Just nu går träningen faktiskt riktigt bra. Det känns som om jag går framåt på alla fronter. Simningen känns bra och jag har hittat tillbaka rytmen. Jag kan simma frisim igen, flera längder på rad. Sist som vi var och simmade, var jag till och med i banan för snabba simmare och jag kände mig inte alls i vägen för någon. Utan som om jag hörde hemma där. Så framsteg. Nu blir det ju tyvärr en paus på någon vecka när det kommer en massa julhelger som rubbar rutinen.

Styrketräningen går också bra. Jag har kunnat öka på vikterna och känner mig inte lika klen längre. Det är kanske inte alltid kul, men jag gör det ändå. Jag vet inte om jag någonsin kommer att komma till en punkt där jag tycker att det är kul. Det är alltid roligare på gym än hemma. Huvudsaken är att jag gör det.

Och löpningen går bäst av allt. Jag kan springa i för mig ett okej tempo. När jag kollar tillbaka på tidigare år, har jag ett betydligt snabbare tempo nu. Det kanske delvis beror på vädret. Det är klart att det är lättare att vara snabb när det är bara vägar, än i snöslask eller halka. Jag har sprungit i mina vanliga vita löparskor. Som inte alls är vita mer, men det borde egentligen kasseras ändå. Det är mina favoritskor och jag skulle inte vilja slänga dem… 

1

Dags att ta tag i styrketräningen

Jag har nu tränat styrka två gånger sedan Tallinn maraton. En gång förra veckan och en gång den här veckan. Varje gång när jag haft en paus, får jag sån jäkla träningsvärk efteråt. Jag vet att det är självförvållat när jag haft en paus på… tre månader. Men det blir alltid så inför Tallinn. Först lättar jag på träningen inför maraton. Både på längden på löppassen, på intensiteten och också på styrketräningen. Inför maraton vill jag ha en lätt, snabb känsla. Inte tunga ben fulla med mjölksyra efter ett tungt benpass. Och efter maraton blir det också en naturlig paus. Men nu är jag redo att ta tag i styrketräningen igen. 

tre veckor av styrka

Jag vet att jag behöver det för löpningen, men annars också. Axlarna värker och nacken är stel. De behöver rörelse, annat än löpning. Det är verkligen dags att ta tag i styrketräningen. Pass nummer två kändes ändå bättre än första passet. Jag har redan kunnat ta tyngre vikter, och det efter bara två gånger. Det är åtminstone en positiv sak när jag börjar om. Att det går så fort att se framsteg i början. Sen att jag får världens träningsvärk är ju förstås inte så kul. 

dags att ta tag i styrketräningen

Nu är jag i alla fall igång igen. Jag vet inte om man kan kalla två gånger för en rutin ännu, men just nu känns det åtminstone okej att träna styrka. Det är kanske inte roligt ännu, men okej. Allt behöver inte alltid vara så roligt. Huvudsaken är att jag gör det. Roligt kan jag ha senare. Under löppassen när jag flyger fram för att jag fått starkare ben av styrketräningen. 

0

Första träningspasset efter maraton

Att säga att det var ett träningspass är kanske att ta i, men det är ändå den första gången jag startar Garmin efter maraton. Som vanligt börjar jag med en promenad. Lufta på benen och känna in kroppen. Hur känns det? Kan jag börja träna igen?

Jo då, säkert. Kroppen har känts förvånansvärt pigg efter maraton. Men så hade jag inte heller ont den här gången. På söndagen var det stela ben och på måndagen också, men redan på tisdagen kändes det nästan som vanligt. Lite stelhet när jag skulle ner för trappor, men inget mer. 

Jag tror att jag ska gå en promenad imorgon igen och så kanske jag kan springa senare i veckan. Det beror lite på vädret också. Jag har inte såå bråttom att komma tillbaka till löpningen att jag vill göra det i ösregn, men är det soligt och fint väder så. Den här veckan är ännu en mjukstart på träningen. En promenad idag, möjligtvis en imorgon och kanske en löptur senare i veckan. Inget mer. Sedan beroende på hur kroppen känns, kanske jag ökar dosen nästa vecka. 

första träningen efter maraton

Just nu känns det i alla fall skönt att vara ”igång” igen. Jag blir så rastlös när jag inte tränar. När jag är på jobb är det ju okej, men sen när jag är ledig. Vad ska jag göra då? Om jag inte kan träna. Jag har varit van vid långa långpass och snabba intervaller, då är det skönt med vila efteråt och att inte behöva göra något resten av dagen. Men nu när jag inte gör något, har jag alldeles för mycket rastlös energi i kroppen. 

1

Gymträning, igen

Det var då värst vad jag tränar på gym nuförtiden. Idag blev det igen gymträning. Dessutom gymträning på ett helt nytt gym. Vad händer? Nå ja, dagens pass var en engångsföreteelse, ett prova på pass. Kul med variation och lite andra maskiner, men jag föredrar nog gymmet i Kaarina. Dels för att jag kan kombinera det med simningen, men också för att jag tycker bättre om maskinerna där. De är fler och nyare, med bättre funktioner och lättare att justera.

På vissa maskiner idag hade jag nog säkert orkat med mer vikt, men jag tycker att jag kom i en konstig vinkel. De var mer gjorda för folk som är längre, inte för kortisar som mig. Eller så var det bara jag (och mamma) som inte fattade hur man skulle justera något. Men jag tror faktiskt inte att man kunde justera något annat än vikten…

gymträning

Nu har jag i alla fall en skön brännande känsla i musklerna. Fördelen med att vara helt själv på ett gym och dessutom ett nytt sådant, är att man kan testa på alla maskiner. Utan att behöva köa eller vänta, utan bara köra på. Vad ska man göra här, det här vill jag prova. Ingen som ser på och säger åt en att man gör fel. Eller som väntar på tur. Nackdelen är väl att jag imorgon kommer att ha träningsvärk. Jag som planerar att springa testlopp del två den här veckan.

Tanken var att springa det förra veckan, men det regnade bort. Dessutom var jag trött och sliten efter jobbet. Jag vill helst springa testlopp innan jobbet. Allra helst förstås utvilad på en ledig dag.

0

April var en bra månad

Jag registrerar fortfarande all min träning på jogg.se, även om det förstås också finns i Garmin. På jogg har jag statistik ända från 2018 och jag tycker det är kul att följa med. Hur mycket har jag sprungit, i vilka tempon och vad annat har jag tränat. I år var april en bra månad.

april var en bra månad

I år blev det totalt 153 kilometer löpning i april. Jag vet inte riktigt vad som hände där. Jag som skulle fokusera på att bli snabb, har istället sprungit väldigt mycket och väldigt långt. Fast jag har också sprungit mycket intervaller och blivit snabbare. Det har helt enkelt blivit massvis med löpning. Det är kul att springa när det känns bra och kroppen svarar. När det dessutom är fint väder är det ju förstås extra kul.

I april har det också blivit två pass simning. När det inte är fint väder, kan man lika gärna träna inomhus. Med simningen är jag fortfarande förvånad över hur bra det känns, med tanke på att jag inte simmar lika ofta längre. Nu hoppas jag bara att jag inte tappar allt under min sommarpaus. För nej, jag kommer inte att simma utomhus i havet.

Styrketräningen hänger fortfarande med. I april har det blivit comeback i gymmet igen. Det var lika kul som jag kom ihåg, men också lika proppfullt som jag kom ihåg. Det är kul att träna på gym, för där finns andra redskap och maskiner än jag har hemma. Men samtidigt är det ju ett mycket större projekt. Att först ta sig dit och sedan vänta på sin tur och anpassa sig. Hemma är det bara att göra. Men då istället bli distraherad av katter och annat. Plus att jag är på maxvikt på stången igen, men så länge jag gör något är jag nöjd.

0

På gym

På gym. Det var ett tag sedan jag kunde skriva det som anteckning i träningsdagboken. Jag har bara tränat styrka hemma sedan förra hösten, tror jag, och det har också varit en orsak till att simningen gått så mycket bättre. Att vi inte varit på gymmet innan. Men idag blev det både gymbesök och simning efteråt. Hur gick det?

på gym

Riktigt bra faktiskt. Jag har ibland saknat att träna på gym, ta i ordentligt och ha tyngre vikter. Vad jag däremot inte alls har saknat är mängden folk som typ bara står och hänger och upptar maskinerna. Pratar, drar lite i en maskin, drar lite i en annan, pratar igen, hänger och är mest i vägen. Jag som tyckte att jag timeat mitt besök bra. Tidigt på morgonen, men innan pensionärsgruppen kom. Jag blev förvånad över hur mycket folk där var. Men det är klart, det är måndag och man har mycket att diskutera efter helgen 🙂

Det var proppfullt i bassängen också. Jag som hade kollat att där inte skulle vara några skolgrupper, men det hade tydligen alla andra också gjort. Eller så ville de också träna tidigt på morgonen. Trots att jag varit på gymmet innan, orkade jag simma bra. Kanske inte riktigt lika mycket frisim som jag gör när jag inte varit på gymmet, men det kan också bero på för att det var proppfullt i bassängen. Jag hade inte utrymme till att simma frisim.

varadero beach

Nu har jag inte bestämt mig för om det blir paus från simningen redan. För mammas del är det paus, men jag kan ju nog fara själv också 🙂 Jag tror det beror på vädret. Så länge som det är aprilväder är det ingen skillnad. Men sen när det börjar bli ordentlig vår och sommarvärme, är jag ju förstås hellre ute och springer eller cyklar.

0

Styrketräning med hopp

Jag vet inte riktigt vad som hände när jag tränade styrka förra vecka fredag, men jag har haft sådan träningsvärk sedan dess. Jag tror det beror på att jag gjorde ett annorlunda pass. Istället för tyngre vikter, blev det styrketräning med hopp. Inte plyometrics som jag gjort tidigare, utan mer step up på bänk och liknande. Så kanske jag inte ska kalla det för styrketräning med hopp, även om jag nog gjorde det också. Hoppade alltså.

styrketräning med hopp

Obviously en gammal bild

Jag tänker mest att plyometrics är att hela passet är ett enda hoppande, nu blandade jag även andra övningar. Utfall, step up på bänk, knäböj. En massa olika benövningar som resulterade i en enorm träningsvärk. Jag har inte haft sån träningsvärk på länge, jag var inte alls van vid känslan. Ibland kan jag tycka om känslan av träningsvärk, för det känns som om jag gjort något. Nu var det nästan lite för mycket, för det påverkar sedan den övriga träningen när jag är så stel i benen.

Nu har det äntligen lättat och träningen har rullat på som vanligt. Igår blev det igen ett längre löppass och idag har jag tränat ett liknande styrkepass som förra veckan. Det är kul att variera sig. Jag hoppas att jag inte får lika mycket träningsvärk den här gången, för den här veckan blir det comeback i simhallen. Jag undrar om jag ännu kan simma?

Det har gått så bra de senaste gångerna, jag vill gärna se en fortsättning på bra pass och känsla. För även om självklart (!) ser framemot vår och sommaren, vet jag också att det betyder slutet på simningen. Så jag måste öva så länge jag har möjlighet.

0

Hur gick det med mitt årsmål?

Hur gick det med mitt årsmål? Klarade jag av att springa 1500 kilometer? Hahahaha… Nej. Fast det var i och för sig väntat. Jag visste att det skulle bli svårt att klara av det från början, sedan blev jag dundersjuk och det blev ännu svårare, och till sist gav jag upp helt enkelt. Jag visste att jag inte skulle klara av det.

hur gick det med mitt årsmål

Istället för att deppa över att jag missat mitt årsmål, tänker jag sammanfatta hela året. För 2024 var ett bra träningsår. Jag har aldrig tidigare sprungit så mycket som jag gjorde. Även om jag inte klarade av mitt årsmål, blev det mängdrekord med över 200 kilometer. Jag sprang 1416,6 kilometer under 2024. Massor.

Året började bra och redan i januari sprang jag långpass på över tolv kilometer. Sedan rullade det bara på. Långpass och mycket löpning. Så mycket mängd och så mycket löpning. Jag tränade för fullt inför Tallinn maraton, som tyvärr var en besvikelse. Med den mängd löpning jag gjorde inför, borde det ha gått bättre. Efter Tallinn blev det inte lika mycket löpning längre, men så brukar det vara. Off season och bygga upp.

en vecka till maraton

Om löpningen har gått bra, har cyklingen varit katastrof. Jag vet inte ens om jag täcks skriva ut hur lite jag cyklade förra året. Tre gånger, 78,8 kilometer. Tur att jag inte köpte en landsvägscykel då när jag cyklade som mest. Fast det här vet jag att hänger ihop med covidåren. Inga lopp att träna inför, mindre löpning och massvis med transportcykling. Men när jag tränar inför Tallinn, ingen cykling. Jag måste kanske inse att det inte blir en triatlet av mig, även om jag tycker om alla grenar.

årets andra cykelpass

För simningen har också gått bra. Speciellt nu den senaste tiden. Det känns som om jag har hittat tekniken. Det går åtminstone bättre när jag simmar. Jag blir inte lika flåsig och frustrerad, utan jag har hittat lugnet. Jag orkar bättre och får inte panik i vattnet.

Styrketräningen då? Jo då, den hänger med på ett hörn. Inte alltid så att jag har en plan eller blir mycket bättre, men jag gör det. Det är ungefär det som är min plan. Att jag gör det.

hur gick det med mitt årsmål

Yogan då? Fail som vanligt. Två veckor innan Tallinn maraton stretchar jag lite, men jag är fortfarande stel som ett kylskåp.

Jag tycker att 2024 var ett bra träningsår, även om det efter Tallinn maraton blev betydligt mindre träning. Mindre än jag önskat. Nu är jag åtminstone väldigt ivrig på träning och träningsplaner igen. Nytt år och nya planer och allt sånt.

4

Världens träningsvärk

Hur har ni det? Är allt fixat inför julen? Själv jobbar jag på och har glömt bort vad jag skulle blogga om. Jag hade en bra idé igår, men tänkte att jag skriver om det imorgon, när jag har mer tid. Nu minns jag inte vad jag hade för idé längre. Nu sitter jag istället här med världens träningsvärk från gårdagens styrkepass. Det var länge sedan jag hade sån här träningsvärk.

världens träningsvärk

Jag har säkert nämnt det när jag skrivit om min simning och varför det går så bra just nu, men vi går alltså inte till gymmet innan. Det är därför som jag tror att simningen går bättre. För att jag inte är färdigt trött i musklerna. Tyvärr har det lett till att jag slarvat lite med styrketräningen. Jag har istället prioriterat löpningen. Därav också världens träningsvärk idag.

Det är flera veckor sedan jag tränade styrka ordentligt. Nu hade jag dessutom mer vikt än vad jag har haft. Inte miniband och de lättaste vikterna, utan skivstången. Så att det känns, och känns gör det minsann idag. Stela ben och bultande muskler. Fast ibland tycker jag nog nästan att det är skönt. Även om jag vet att träningsvärk inte är ett kvitto på att man gjort något, så känns det ändå som om jag tog i igår.

Jag tycker nog egentligen om styrketräningen, problemet är bara att det finns andra saker som jag tycker om mer. Som löpningen. När jag har lite tid till träning, som nu inför julen, prioriterar jag alltid löpningen. Den är viktigast. Den ger mig mest och är roligast. Men sen någon gång skulle jag vilja satsa på styrketräningen för att se hur bra jag kunde bli. Men den gången är inte nu.

1

En rask promenad

På det igen bara. Jag är hyfsat frisk nu, jag har varit på jobbet sedan onsdagen. Jag hostar fortfarande, men det kanske jag gör länge ännu. Det första träningspasset fick bli en rask promenad. Lite för att testa hur det känns och för att det var för fint väder för att motstå. Snö och kallt, men sol. Oj så glad jag blir av solen. Lite irriterande att vara hostig, för det hade varit perfekt väder för långpass. Men jag vågade inte springa ännu, en rask promenad fick duga.

Det kändes ändå helt okej. Som sagt, lite hostig fortfarande, men inte så att jag blev tokslut. Varken när jag var ute, eller efteråt. Det är ett bra tecken tycker jag. Kanske jag nästa vecka kan lägga in lite mer intensitet i träningen. Tyvärr har jag nog gett upp hoppet om mitt årsmål på 1500 kilometer löpning. Jag visste att det skulle bli tight annars också och nu när jag dessutom var sjuk blev det ännu svårare. Missade chanser och sedan att ta det lugnt i början.

en rask promenad

Nu vet jag inte riktigt vad jag ska fokusera på. Inte för att jag precis behöver fokusera på något, men jag tycker om att ha mål. Nu känns det mest att året snart är slut, jag kan lika gärna träna som jag vill. Kravlöst. Börja på nytt blad nästa år istället. Jag får se hur jag gör, vad jag känner för. Kanske jag får ett ryck och gör en sista satsning med årsmålet. Troligtvis inte. För jag vet hur mycket som fortfarande krävs för att jag ska nå det och det är snart jul. Jag vet innerst inne att jag inte kommer att hinna springa så mycket som jag vill. Och som behövs. Jag har för mycket kvar för att ens försöka.

0