Två små, lurviga varelser flyttade in hos oss idag. En kompis katt fick ungar tidigare i sommar och hon frågade genast ifall vi ville ha någon. Hon vet hur mycket vi gillar djur. Så nu finns här två stycken vilda busar. Milton och Wilma. De var inte de lättaste att fånga på bild, de springer mest runt och gömmer sig.
Milton
Wilma
Idag var det dags för Pargas stora sommarhändelse, boundbirsen. Det är ett evenemang som ordnas vartannat år, alltid första lördagen i augusti. Idén var väl ursprungligen att olika bönder/producenter/hantverkare… ska visa upp sig och presentera sina produkter. Däribland även djur. Så att ”stadsbor” ska få se var maten kommer ifrån och få träffa livslevande kor, får, grisar…
Nu är ju inte Pargas direkt en storstad, här bor knappa 15 .000 människor, men idén är fortfarande super. (Jag menar att här vet nog människor var maten kommer ifrån) Det fanns även en marknad där man kunde köpa olika produkter, vi köpte äppelmust och sylt.
Största dragplåstret är djuren. Vi hälsade på kalvar, grisar, får, hönor, alpacka och hästar. För barnen finns det även höbalar att leka i/ hoppa på, traktorer att åka, ponnyridning och en massa annat skoj. Ibland önskar jag att jag vore lite yngre, så skulle jag också få åka traktor 🙂 Nu till kvällen blir det dans.
Vädret har verkligen varit fint idag så vi stannade i gästhamnen en stund. Satte oss på en bänk och bara tittade på folk. Det var massor av folk i rörelse. Ibland funderar jag var alla dessa människor håller hus i normala fall. Bor det faktiskt så här mycket folk i Pargas?! Jag tycker det brukar vara ganska folktomt här.
Pargas är en typisk småstad där alla känner alla och när det är något evenemang så är ”alla” ute och det finns alltid någon att prata med och hälsa på. Så hela grejen med att vi far snabbt och kolla, blir lätt en två timmars grej, eftersom man alltid träffar någon man känner. Fast det är kanske charmen med det hela?
0Idag har merparten av dagen spenderats i skogen tillsammans med min man. ( <– konstigt att skriva man, men vi är ju faktiskt gifta nu). Vi har plockat så mycket blåbär som våra medhavda burkar räckte till. Det fanns massor av bär, men vi hade bara fem burkar med oss för vi trodde inte att det skulle finnas så mycket.
Det som det även fanns mycket av var mygg. Usch! Det känns som om hela kroppen kliar. Skogen tröttade ut oss båda rejält, för när vi kom hem så somnade vi båda på soffan. Det var så skönt med en liten tupplur mitt på dagen.
Eftersom det fanns så mycket bär i skogen är planen att gå en ny vandring snart. Denna gång med flera burkar än fem och med myggmedel. Och kanske en liten picknick med så att vi kan pausa och få lite extra energi…
Vilken kväll igår!! Det var så kul, det var så fint och jag har skrattat och dansat genom natten. Det här lever jag länge på <3
Hoppas jag… Idag har vi burit stolar, bord, fixat, dukat… Jag hoppas att allting är färdigt nu, det finns inte så mycket vi kan göra åt saken mer. Imorgon blir jag nämligen fru. Ifall jag tar en liten bloggpaus, så vet ni varför. Jag har fullt upp med att gifta mig och njuta av bröllopsfesten <3
Det är så skönt med semester och vädret har verkligen varit på min sida. Det har varit soligt och varmt i tre dagar och jag njuter för fullt. Det är härligt att kunna sitta ute och inte behöva frysa. Jag fryser nästan alltid, det finns inget sådant som för varmt. Förutom när jag springer då, men det är en annan sak…
Mina dagar har i stort sätt varit likadana. Stiga upp, äta frukost ute på terrassen, blogga/läsa bloggar, lägga mig i solstolen, fixa lite käk, ta en kvällspromenad/springtur, gå och sova… Idag sedan när det inte var sol och värme, så blev mina planer annorlunda. Vad ska jag göra nu då?
Idag har vi istället fixat det sista inför lördagens bröllop. Pratat med floristen om blommorna till lördagen, handlat lite smågrejer och försökt att inte stressa upp oss. Jag är lite orolig över vädret, det har nämligen lovats regn och vår vigsel ska vara ute… Jag hoppas verkligen att det inte regnar.
Det är mycket för tillfället inför bröllopet nästa vecka… Jag kan inte förstå att det är nästa vecka lördag vi ska gifta oss. Allting börjar så småningom bli klart, sakta men säkert kan jag bocka av saker från min to-do lista. Den har varit lång…
I övrigt är det ingen träning för mig ännu heller. Förkylningen har varit av den segare varianten. Jag var redan på bättringsvägen, men lördagens festande och spektakel gjorde att det blev värre igen. Så länge jag blir frisk till bröllopet är jag glad.
Imorgon är annars sista dagen på jobbet, sen inleder jag del två av min semester. Det ska bli så skönt, jag längtar verkligen denna gång efter semester. Jag trivs bra på mitt jobb, men det har varit så mycket nu den här sommaren. Så stressigt och så mycket ”extra”. Jag tänker njuta av min två veckor långa ledighet.
0Gårdagen var en av det roligaste dagarna i mitt liv! Jag låg och sov i allsköns ro när det plingade på dörren. Jag kollar på klockan och funderar att vem fasiken ringer på dörren så här tidigt en lördagsmorgon. Det visade sig vara mina kompisar som hade bestämt att idag var det dags för min möhippa.
Jag ser mig yrvaket omkring och konstaterar att jag ska på jobb idag. Näe näe, det är fixat, här har du en packningslista och vad du ska ha på dig idag. Sötnosar! Efter lite välbehövlig frukost och kaffe så var vi på väg. In mot Åbo och till en dansstudio där det blev pole dancing.
Det var så kul, så svårt och jag har så ont i hela kroppen idag. Inte direkt träningsvärk, men blåmärken. Efter danslektionen, fick jag nya kläder på mig. Jag var utklädd till ballerina, vita tights, vit topp och tyllkjol. Och nummerlapp på bröstet med vårt bröllopsdatum på. Jag har säkert nämnt det på bloggen tidigare, men jag var dansare i många år innan jag började springa, så det här var perfekt.
Mina kompisar känner mig väl och vet att jag alltid är hungrig, så sedan blev det picknick. Medan några ordnade med maten, så fick jag springa lite. Picknicken var vid idrottsparken vid Paavo Nurmi stadion och där fick jag hitta någon att ”tävla” mot. Det visade sig var hur lätt som helst, alla var på bra humör och tyckte mest det var kul. Det är väl inte alla dagar de ser en utklädd ballerina vid stadion. 🙂
Vi drog sedan vidare mot å-stranden där min följande uppgift var att sälja ballerina-kex. Pengarna finansierade sedan lite dricka vid å-båtarna. Vädret var på vår sida, det var varmt och soligt och vi hade alla skoj. Jag hade i alla fall kul. Det var en väldigt snäll möhippa, jag blev inte utsatt för något hemskt.
Mot eftermiddagen/kvällen så for vi alla sedan till en kompis stuga. Vi åt och drack och satt mest och skvallrade. Åt lite mer, drack lite mer, badade bastu och hade allmänt roligt. Jag hade verkligen inte anat något! Jag har ingen brudfrämma och jag hade så tänkt komma undan möhippan, men mina kompisar tänkte annorlunda. Och tur var väl det, så här kul vet jag inte när jag senast skulle ha haft!
1
Nu börjar jag äntligen känna mig tillräckligt frisk från min förkylning för att träna igen. Idag blev det ett försiktigt styrketräningspass hemma. Det börjar kittla i kroppen efter löpning, men eftersom regnet fullkomligt vräker ner idag tänkte jag att det är bäst att vänta med det. Jag vill inte bli sjuk på nytt genom att ge mig ut i regnet idag.
Kroppen kändes med på noterna idag med styrkan, så jag tror att jag ska testa på löpningen till helgen. Det blir då två veckor sedan jag senast sprang. Så långt uppehåll från löpningen tror jag inte att jag haft sedan jag började springa. Tänk om jag inte kan mer? Tänk om jag tappat allt? Nu är väl sannolikheten för det inte speciellt hög, men tankarna finns alltid där efter ett uppehåll.
Tallinn då? Det var fint som vanligt, om än väldigt blåsigt. Skönt med en liten miniresa mitt i veckan med sambon, välbehövligt att komma bort en stund. Det är som sagt väldigt mycket för tillfället. Det var härligt att gå längs med strandpromenaden där Tallinn maraton brukar springas. Jag blev väldigt sugen på att springa där i höst igen. Kanske…
0
Idag om en timme ungefär så startar vi mot Tallinn, Estland. Denna gång blir det en kort resa, vi är hemma redan i kväll. Jag känner mig fortfarande krasslig, men på bättringsvägen helt klart. Jag är inte lika snorig längre och känner mig piggare. Så jag hoppas verkligen att förkylningen håller på att gå över nu.
Träningssuget och springlusten börjar komma tillbaka nu. Det är snart två veckor sedan jag sprang senast. I fall min förkylning är borta till helgen, så tänker jag mig att en liten löprunda skulle sitta fint då. En sån där tass-tass-tass runda runt kvarteret i alla fall för att testa på kroppen lite.
0