Etikettarkiv: maraton2017

Korta, snabba intervaller

Mitt träningsprogram för maraton rullar på bra, jag gör mina pass enligt programmet. Jag litar på att de ska ge effekt och att jag i slutet av programmet ska kunna genomföra ett helt maraton. Även om det känns jättelångt och skrämmande i dagsläget… Jag hade en konversation med några närstående och de funderade över hur långt ett maraton är och tyckte det verkade jättelångt och hur ska jag orka springa hela. Hur länge tar det osv… Saken är ju den att jag inte själv heller riktigt vet det, men på någon vänster ska det väl gå. Jag menar det finns ju massvis med andra som också springer maraton, varför skulle jag inte klara det?!

Igår var träningsplanen korta intervaller. 10 x 1 min med 30 sek gåvila mellan varje intervall. Sedan 3 minuter vila och så allt på nytt igen. Den här varianten hör till mina favoriter. Det är snabbt över och plötsligt hade jag sprungit 8 kilometer utan att ens reflektera över sträckan. Jag var så fokuserad på varje intervall att jag inte tänkte på hur långt jag sprang. Ska jag springa ett vanligt distanspass känns det som om 8 kilometer tar evigheter att springa, men inte när jag springer intervaller.

Igår regnade det under rundan och det gillade jag. Det betydde nämligen inget pollen i luften och jag kunde andas normalt. Farten blev därför högre än den varit på ett tag och det blev ett bra intervallpass. Några av intervallerna gick i 4:40 tempo och det är jag nöjd med. Det känns som om farten så småningom börjar komma tillbaka efter att ha varit gömd under hösten och vintern med allt lågpulsande och låg fart.

Men nu! I´m back baby!

20170420_180207

Långpassmåndag

2 svar

Jag hoppas att ni alla har haft en trevlig påsk, ätit mycket ägg och njutit av det fina vädret. Nu är jag ironisk, här har det snöat(!) och varit kallt. Själv har jag jobbat hela påsken, idag var jag ledig. Ledigheten firades på bästa möjliga sätt, nämligen med ett långpass löpning.

Jag hade kollat på väderleksrapporten och sett att det lovats mer snö till eftermiddagen. Klockan ett for jag iväg och tänkte mig en två timmar lång löprunda. Att jag då borde hinna hem innan snöovädret börjar. Klockan 15:15 var jag hemma och fem minuter senare började det snöa igen, så jag hade bra tajming.

Långpasset idag var riktigt lyckat. Pulsen var låg och kontrollerad hela vägen och jag kunde därför springa nästan hela rundan. Jag gick bara några få gånger i samband med uppförsbackar då pulsen automatiskt stiger. Medelpulsen för rundan var 144 och det är jag nöjd med för ett långpass. Totalt sprang jag knappa 17 kilometer.

20170417_130326

Nu steg självförtroendet igen inför kommande maraton. Det är skönt att veta att jag kan springa långt och att jag kan ha pulsen under kontroll. Det gjorde inte ont i kroppen och jag orkade springa hela vägen. Idag var det snarare frågan om tidsbrist som gjorde att jag inte sprang längre. Jag ville hinna hem innan det började snöa igen.

Dessutom så stod det 120 minuters löpning för långpass enligt det träningsprogram jag följer. Jag ska försöka följa det till slut och lita på att i slutet av programmet klarar jag av att springa maraton. Långpassen är av varierande längd under olika veckor, ibland 90 minuter, ibland 120 minuter och mot slutet av programmet ännu längre, upp mot 200 minuter. Jag kommer nog att hinna/få springa längre sedan.

Vilken bra start på veckan det blev! Nu har jag redan den viktigaste träningen gjord för veckan och det är bara måndag ännu. Vad annat kul ska jag hitta på under veckan…

Fredagsintervaller från helvetet

Lämna ett svar

Idag var det dags för veckans enda träningspass enligt det program jag följer till maraton. Vilket pass sedan! Det var jobbigt och tungt och det underlättade inte alls av att jag känner mig påverkad av pollen. Eller så håller jag på att bli sjuk… Jag har känt mig täppt i näsan och den kliar. Idag på springturen kändes det som om jag inte fick någon luft, det bara rev i lungorna. Inte alls en kul känsla!

Passet jag sprang var korta intervaller, jättemånga sådana. Redan innan jag for ut visste jag att det skulle bli tufft, intervallerna såg jobbiga ut redan på pappret. När jag försökte räkna ut vilken rutt jag skulle ta, hur länge passet ungefär skulle ta, konstaterade jag att det kommer att bli närmare en och halv timmes löprunda, med uppvärmning och nedjogg. Det är ett långt pass i min värld.

IMG_20170407_140132_753

Vad sprang jag då för pass? 10 gånger 2 minuter med 1 minuts gåvila. Sedan 3 minuters set vila och så allt på nytt igen. Totalt alltså 20 x 2 minuter, 40 minuter snabbt (idag, snarare snabbare). Under den tredje intervallen insåg jag att det kommer att bli kämpigt idag. Jag flåsade och frustade och det fanns inget tryck i benen. Varken andningen eller benen fungerade som jag ville idag. Andningen påverkades säkert av pollen och benen var kanske inte helt pigga efter tisdagens benpass.

Mitt tempo på intervallerna var väldigt blandat idag. Det var inte fråga om något jämnt pass. Ibland var jag nere på 5:30, ibland visade klockan 6:30. Och allt där emellan… Jag kämpade igenom alla intervaller och är glad över att jag inte avbröt. Jag tänker hela tiden på mitt kommande maraton och att det kommer att kännas jobbigt då också. Det är bara att bita ihop och kämpa. Pannbenet ska bli starkt!

Ingen återvändo

Lämna ett svar

Jag har ju skrivit om det på bloggen tidigare, om mina planer att springa maraton i sommar på Paavo Nurmi, men jag har inte varit anmäld till själva loppet. På fredagen tog jag mod till mig och klickade i anmälan… IIIK! Det är så skrämmande och spännande på samma gång. Det blev på något sätt mycket mer verkligt nu, även om tanken alltid funnits att det är just det loppet som jag ska göra min maratondebut på.

Men ändå! Maraton alltså! Vet ni hur jäkla långt det är? Det är jättelångt, dubbelt så långt som ett halvmaraton (daah). Och redan ett halvmaraton är ju jättelångt tycker jag och nu har jag alltså anmält mig till dubbla sträckan. Hur tänkte jag där?

Välkomna med att följa min resa dit. Jag antar att det kommer att bli en massa funderingar om det framöver…

20170401_204958

Springa med musik

4 svar

Tidigare sprang jag alltid med musik och då menar jag alltid. Det gick inte en runda utan att jag lyssnade på spotify medan jag sprang. I något skede började jag bli irriterad på att ha musiken på, främst för att det alltid var ett evigt fixande och trixande. Hörlurarna föll ur öronen, sladden var i vägen, musiken hackade… Det var alltid något som störde. Efterhand började jag lämna bort musiken. Jag hade det kanske bara på långpass eller när jag sprang intervaller och behövde något peppande. Nu har jag inte sprungit med musik på flera år. Eller flera är väl att ta i, men kanske två.

Förrän idag. Idag fick jag för mig att jag skulle springa med musik igen. Första halvan av rundan hade jag i och för sig en podd på, men när den tog slut lade jag på spotify. Att lyssna på podd gick riktigt bra, jag hittade ett bra tempo och kunde bara springa på utan att fundera så mycket. Däremot när jag bytte till spotify så kände jag bara nej. Hur kunde jag springa med musik tidigare?

Det var en konstig känsla. Idag var planen att bara springa en lugn mysig runda, långsamt och med låg puls. Så plötsligt kommer det värsta ösiga låten på spotify som inte alls stämde överens med mitt tempo. Det blev helt fel, jag kom av mig och tappade rytmen. Sedan tappade jag rytmen ännu mer när jag försökte ändra låt och det blev igen ett fixande och trixande.

Jag påmindes om varför jag inte tycker om att springa med musik mer. Att lyssna på podd gick bra, så det kan jag tänka mig att ha i framtiden på lugna pass.

20170320_130728

Första träningsveckan avklarad

Lämna ett svar

Jag är på gång nu mot min satsning att springa maraton i sommar. Jag har följt träningsprogrammet till punkt och pricka den här veckan. Varje vecka är det tre pass löpning fördelat på två intervallpass och ett långpass. Utöver det har jag även gjort ett pass styrketräning den här veckan. Jag vill inte tumma på den, eftersom jag vet att jag även behöver träna upp benen och bålen inför maraton.

Idag stod det korta intervaller på schemat. Tanken var att man skulle springa 4 min så 3:30-3:00-2:30-2:00-1:30-1:00-0:30 med 30 sekunders vila mellan varje intervall. Det stod ingen anvisning om tempo i programmet så jag knatade på enligt bästa förmåga. Det var jobbigt med så kort vila, men det ska det väl vara också. Jag tycker ändå att jag klarade av att hålla ett bra tempo och orkade alla intervaller. Jag tycker att det är lättare mentalt att det hela tiden blir kortare intervaller, även om då tanken är att tempot ska bli högre.

Det känns skönt att vara igång nu och att jag framförallt har en plan att följa. Den här veckans pass gick alla lätt att följa, så det ger mig hopp och självförtroende att jag ska klara av det här. Jag måste lita på mig själv och att jag med hjälp av träningsprogrammet kommer att fixa att springa ett maraton.

20170319_192916

Maratonträningen inledd

Lämna ett svar

Idag var det dags för första passet ur mitt träningsprogram för maraton. På schemat stod långa intervaller. Jag kan inte minnas när jag senast skulle ha sprungit intervaller, förra hösten kanske? Needless to say, det var jobbigt. Jobbigt på ett sådant sätt som intervaller ska vara, men ändå överkomligt. Jag flåsade på och kämpade och klarade av att hålla okej tempo genom intervallerna.
20160702_115818

Planen var att värma upp först i kanske tio minuter, innan själva intervall delen började. Tanken var att jag skulle springa 6 minuter i 7:00 tempo och 2 minuter i 5:30 tempo, totalt sju gånger. Problemet med att när jag inte sprungit intervaller eller överhuvudtaget snabbare på evigheter, var att jag hade svårt att veta vad som är rätt tempo. Jag fick hela tiden kolla på klockan. Efter tredje varvet började jag lära mig och hittade snabbare rätt tempo.

De första 7:00 intervallerna gick lite för snabbt, kanske i 6:45-6:55 tempo, medan de första 5:30 intervallerna gick i 5:50-6:00. Men sedan lossnade det och jag hittade rytmen. Pulsen var hög genom passet och garmins återhämtningsrådgivare tyckte att jag behöver 72 timmars återhämtning. En bra sak som mina lågpulsrundor haft är att jag knappt behövt någon återhämtning efter dem. Enligt klockan då i alla fall. Klockan har som mest visat kanske 22 timmars återhämtning.

Jag får se hur kroppen känner sig imorgon. Jag sprang trots allt 11 kilometer idag och i ganska högt tempo. Tänk att jag för två veckor sedan tyckte att det var ett långpass. Idag reflekterade jag inte ens på distansen, jag bara sprang mina intervaller och fick en positiv överraskning hemma över hur långt jag sprungit.

Paavo Nurmi 2017, nu kör vi!

Testpass med tempo

Lämna ett svar

Nästa vecka kommer jag att inleda mitt maratonprogram. Jag har tänkt följa programmet från Lofsans och Jessica Almenäs bok ”stora löparboken för kvinnor”. Maratonprogrammet i boken är tänkt som ett 42 veckors program, men jag hoppar alltså in med 16 veckor kvar. Smart eller ej, det får tiden visa. Nu tänker jag mig att eftersom jag i alla fall har träningsvana, så är det inte som om jag startar från noll och därför tänker jag att jag kan inleda själva maratonträningen så sent.

Programmet går i stort sett ut på två intervallpass per vecka, ett med korta, snabbare intervaller och ett med långa intervaller och så ett långpass på det. Med kanske fem veckors mellanrum kommer något som heter testlopp. Det är alltså inte en tävling, utan meningen är att man ska springa samma sträcka, ca fem kilometer, varje gång och se om tiden förbättras.
20170310_134157

Det var det jag gjorde idag. Jag sprang en runda på fem kilometer för att ha en tid att utgå ifrån. Oj jösses vad det var jobbigt! Det var evigheter sedan jag sprang snabbt eftersom jag bara lunkat på i mitt lågpuls-tempo. Kroppen förstod inte alls vad som hände, lungorna skrek efter första kilometern. Det var bara att fortsätta kämpa på.

Det finns nog trots ett lunkande hela hösten och vintern lite krut i benen. Fem kilometer landade på tiden 30:39, vilket ger ett snitt-tempo på 6:07. Med tanke på att mina lågpuls rundor brukar ligga på en 7:30-8:15, så är jag nöjd med det. Den fjärde kilometern gick i 5:57, vilket är snabbare än jag vågade hoppas på. Jag tänkte att jag är nöjd ifall jag kan hålla 6:30 tempo hela rundan, men det gick ju mycket snabbare 🙂

Den här rundan ger hopp om framtiden. Det finns hopp att jag kan bli snabbare om jag tränar för det, eftersom jag kan springa så här snabbt ”otränad”. Nu har jag en tid att utgå ifrån och nästa gång jag springer samma runda hoppas jag springa den under 30 minuter. Det är kul att ha ett mål att jobba mot.

Happy friday!

Träningsplaner vecka 10

Lämna ett svar

Det är bara 17 veckor kvar till Paavo Nurmi maraton. Nu får det vara slut med att träna på känsla. Nu behövs det struktur i träningen och en plan. Jag brukar oftast ha en plan (om än en lös sådan) över hur jag ska träna den kommande veckan, även om jag inte alltid skriver ut den här på bloggen. Efter semestern hade jag lite svårt att komma igång igen, men nu känns det som om jag är tillbaka.

Jag tänker mig att den här veckan ännu är en lite lugnare vecka och sedan börjar jag med mitt maratonprogram. I helgen sprang jag mitt första långpass sedan januari. Passet var knappa 12 kilometer, men allting kändes lätt i kroppen och det kändes som om jag hade kunnat fortsätta betydligt längre. Passet gav en välbehövlig boost för självförtroendet och en känsla att jag inte är i så dålig form som jag trodde att jag var.

Men träningsplan vecka 10 var ju rubriken… Jag tänker mig så här:

Måndag: styrketräning (check på det!)
Tisdag: löpning, distanspass ca. 8 km
Onsdag: vila
Torsdag: löpning, distanspass med lite fartökningar
Fredag: löpning, långpass ca 15 km
Lördag: vila
Söndag: löpning, kortare distanspass

Långpassen kommer att vara det viktigaste i min träning framöver. Jag är ledig nu kommande torsdag och fredag och vill springa mitt långpass då när jag är ledig.

En runda fylld av snö

Lämna ett svar

Vädret har ändrat från jättekallt till jättemycket snö. Det har säkert kommit 10 cm under natten och dagen. Dagens löptur var således en tung en. Vägarna är nog plogade, men jag har glömt bort hur tungt det är att springa i blötsnö. Egentligen var tanken att jag idag skulle ha sprungit veckans långpass, men jag sparar det tills imorgon och hoppas på bättre väder då.

Dagens runda blev i stället knappa åtta kilometer. På sina håll fick jag hoppa över snöhögar och försöka parera fötterna och inte stiga snett. Det var inte alltid det lättaste att springa, men det gick. Det är det som räknas. För tillfället vill jag bara få mina rundor gjorda. Bygga på längden och mängden. Nöta kilometer helt enkelt.

Jag tänker hela tiden, Paavo Nurmi maraton 2017. Jag ska stå på startlinjen och springa mitt första maraton 1.7.

2017-01-03-17-45-16