Det känns som det var evigheter sedan jag sprang långpass. Dagens runda får i dagsläget klassas som ett långpass, åtminstone var det ett betydligt längre pass än vad jag sprungit den senaste tiden. Mina rundor den senaste månaden (månaderna?) har legat på en fem-sex kilometer. Tidigare i veckan skrev jag om att jag ville springa längre den här veckan, gärna upp mot tio kilometer. Dagens löptur landande på prick nio kilometer och det är jag väldigt nöjd över.

Jag hade ingen plan när jag for ut. Jag hade inte bestämt mig för om jag skulle försöka springa längre idag, eller imorgon när jag också är ledig. Jag har nästan varit nervös för att springa längre. Det känns som om det är så länge sedan, jag var osäker på hur kroppen skulle reagera. Skulle jag fortfarande orka springa långt? Skulle det göra ont? Skulle det vara flåsigt? Hur jobbigt skulle det vara egentligen?

Vädret var fint idag och passade bra till löpning. Jag efterlyste ju flera fina vinterdagar och idag fick jag det. Det var kallt, minus 7 tror jag temperaturen visade när jag for ut. Jag hade ändå klätt mig rätt och stördes inte av kylan. Kroppen kändes pigg och jag bestämde mig för att idag är dagen kommen. Idag skall det springas långpass igen. Vid kilometer tre började det kännas jobbigt och jag övervägde för en kort stund att avbryta försöket till att springa längre. Det hade varit skönt att springa en vanlig runda på fem kilometer och bara vika av hemåt igen.

Ibland är dock pannbenet starkare än kroppen och jag sprang vidare. Jag tog en liten fotopaus för att hämta andan och hitta fokus och viljan. Efter fyra-fem kilometer var det inte lika jobbigt längre. Jag kom in i en skön lunk och hade kunnat fortsätta hur länge som helst. Jag kom in i den känslan jag är ute efter på långpass. Känslan där det känns som om jag kan springa långt långt. Där benen rullar på av sig självt, motorn kommer igång och jag kan fortsätta i oändlighet.

Nu var inte allt guld och gröna skogar och jag hade knappast kunnat fortsätta i oändlighet. Men känslan av att kunna göra det betyder också mycket. Självförtroendet fick en boost och jag är riktigt ivrig på att trappa upp träningen nu. Börja springa längre igen. Både i antal pass per vecka, högre kilometermängd och längden på enskilda pass. Komma bort från mysrundor på fem kilometer, göra tio kilometer till normen och få till långpass på femton kilometer igen.