Kategoriarkiv: Tankar och funderingar

Beslutsångest… Hjälp mig!

Jag är ju anmäld till Tallinn maraton till halvmaratondistansen och loppet går av stapeln söndagen den 13.9. På fredagen började jag känna mig lite krasslig och nu har jag varit förkyld i två dagar. Nej nej nej! Jag har inte tid med sånt! Jag har ju självklart vilat från träningen i hopp om att det här ska gå förbi snabbt. Tyvärr har det ju inte gjort det, utan verkar snarare utvecklas till en rejäl förkylning.

Nu till mitt dilemma då. Jag kommer nog att åka till Tallinn för har redan bokat hotell och resa och begärt ledigt från jobb och hela baletten. Så i värsta fall blir det en liten semesterresa bara… Under Tallinn maraton så ordnas det även 10 km lopp, med eller utan tidtagning och så tror jag t.o.m att man får (stav)gå 5 eller 10 kilometer. Så ska jag alltså fortfarande hoppas på att jag hinner bli frisk tills dess och springa halvmaraton eller ska jag (försöka) ändra min registrering till 10 kilometer? Enligt hemsidan för Tallinn maraton så kan man ändra sig till den 4e september klockan 17. Om jag förstod det hela rätt, engelskan på sidan var nämligen inte nå vidare bra…

Jag vill ju få in ett långpass iaf ännu innan halvmaratonloppet så att det känns okej och att jag kommer att klara av distansen. Min träning har annars också varit lite upp och ner de här senaste veckorna så mitt självförtroende är inte riktigt på topp. Dessutom vill jag inte gå från 0 till 100 på själva raceday, eller 21,1 då. Tio kilometer klarar jag nog av att springa när som helst (förhoppningsvis), men jag känner mig inte riktigt i så bra form att jag klarar av ett halvmaraton utan förberedelser. Eller jag är ju inte helt oförberedd, men sen samtidigt så vet jag inte hur mycket jag tappar av min kondition om jag inte tränar inför halvmaraton.

Så what to do? Jag måste bestämma mig senast på fredagen så i en idealisk värld skulle jag vilja springa ett testlångpass på torsdagen så då skulle jag ju behöva vara frisk imorgon eller senast tisdag typ. I dagsläget känns det inte så realistiskt…

Just nu lutar det nog åt att jag ska försöka ändra min anmälan till 10 km med tidtagning. Och kanske då springa halvmaraton senare på hösten ännu. Det går ett lopp i S:t Karins i oktober och där hade jag ursprungligen tänkt springa 10 kilometer, men får väl kanske ändra på planerna…

Hjälp mig! Vad skulle du göra i min situation?

0

Jag förstår inte vad som är fel…

Idag var jag ledig från jobbet och hade tänkt att jag skulle köra veckans långpass idag eftersom jag hade ”vilodag” igår. Men näe, det bidde inget!

Jag förstår inte vad som är fel för tillfället, allting känns väldigt tungt och jobbigt när jag springer. Jag hade siktat in mig på en 14 kilometer, men det var nog in my dreams idag. De två första kilometrarna gick bra, inte så snabbt men de gör det aldrig i början så jag var inte speciellt orolig ännu. Sen var jag tvungen att gå en stund för jag var så slut, där borde jag nog egentligen ha vänt om redan. Tänkte att det lossnar nog snart, det är bara att mata på. Tassade på en stund till, hade redan förhandlat med mig själv att tolv kilometer får räcka för idag. Så jag sprang tills runkeeper sa sex kilometer och så vände jag om.

Featured image

Här nånstans vände jag, mitt på en raksträcka

Jag gick lite igen och försökte mig sedan på att springa mellan varven. Hela tiden gick det bara långsammare och långsammare. Benen var helt slut. Efter nio kilometer stängde jag av runkeeper och så gick jag resten av vägen hem. Inte min dag idag alls… Medelhastigheten blev 6:34 med mina gåpauser medräknade.

För tre veckor sedan sprang jag halvmaraton med medelhastighet 5:58 och nu kämpar jag mig igenom 9 kilometer på 6:34. Vad har hänt? Jag vet att jag för några år sedan hade varit överlycklig ifall jag överhuvudtaget hade kunnat springa 9 kilometer och visste inte vad hastigheten betydde. Men i dagsläget vet jag ju det. Jag vill ju bli bättre och snabbare och inte gå åt andra hållet.

Kanske vädret spelade roll? Det var ganska kvalmigt i luften och det åskade lite. Kanske min över tio timmars arbetsdag från igår spelade in? Kanske jag bara är inne i en svacka? Kanske kanske kanske? Jag hoppas iaf att det ger med sig snart. Det är nämligen inte en rolig känsla när kroppen inte fungerar som jag vill…

Featured image

Jag skyller på vädret

0

Ny vecka nya tag

Förra veckan blev ju lite av en vilovecka både från träningen och från bloggen. Nu är det dock nya tag som gäller. Den här veckan har jag planerat att träna som normalt igen. Vill få in tre till fyra löppass och ska verkligen ta tag i styrketräningen igen. Det har legat lite på is den senaste tiden, men nu måste jag skärpa mig. Jag kände ju av mitt vänstra ben mot slutet av halvmaratonet, både höften och baksida lår knorrade i slutet. Så nu ska jag försöka stärka upp musklerna där för att orka bättre nästa gång.

Jag har inget lopp inplanerat nu senare i sommar. Jag måste fundera lite på vad jag vill delta i. Blir det flera millopp med förhoppningen om att springa snabbare eller ska jag springa ett till halvmaraton någonstans. För tillfället lutar det lite mot att springa i Tallinn i september igen. Sprang halvmaraton där i fjol och gillade det mycket. Så jag tror att det blir en favorit i repris. Dessutom så går det enkelt att kombinera resan dit till en minisemester med lite shopping och hotellhäng också. Inte bara resa dit, springa ett lopp och resa tillbaka igen. Utan stanna en dag eller två extra. Måste ta och prata med chefen på jobbet bara och se om jag kan få ledigt. Jag jobbar inte bara regelbundna arbetstider, må-fre 9-17, utan jobbar kvällar och mycket helger också. Så det är alltid lite av ett pussel att få helger ledigt, plus sen då ännu extra ledigt på måndag och eventuellt tisdag. Men han brukar nog vara väldigt tillmötesgående bara jag säger till i tid.

Glad måndag på er alla!

0

Äntligen sommar

Det blev viss lite bloggpaus här. Det är av olika orsaker. Dels tog del ett av min semester slut och dels så kom äntligen sommarvärmen. Så då jag inte jobbar så vill jag helst spendera min tid ute i solen.

Det är även lite tomt på träningsfronten för tillfället. Sedan lördagens halvmaraton har jag inte tränat något alls. Jag har bara gått på promenader. Kroppen känns nog redo för träning, men det är som om jag inte skulle ha ”tid”. Eller tid har jag väl, jag väljer för tillfället att prioritera annat. Som sommar och sol och uteterassen. Men kanske att jag springer en liten runda imorgon. En lite väck kroppen runda, testa att allt känns bra i kroppen.

Jag hoppas att ni också har fått njuta av lite sol och värme!

Featured image

Sommaren är här!

0

Sista passet gjort

Igår sprang jag sista träningspasset inför lördagens halvmaraton. Allt kändes bra i kroppen som tur. Jag sprang min vanliga runda på 6,5 kilometer. Det brukar vara min ”testrunda” inför olika lopp. Farten var högre nu än vad den har varit inför tidigare lopp, men allt kändes fortfarande bra. Det kändes inte som om jag tog i för kung och fosterland utan mera som om jag lunkade på. Så när första mellantiden kom (med runkeeper alltså), blev jag bara whaat? så snabbt?

Hmmm… Nu blir det ännu svårare att veta hur jag ska ställa mig i startledet på lördagen. Mitt senaste pass (inte igår), gick i 5:20 tempo. Det är snabbare än vad jag vanligtvis springer i. Det ger ju en viss indikation om jag kanske klarar av min målsättning på under två timmar. Visserligen var det ju inte ens närapå lika långt som ett halvmaraton som jag sprang då, men iaf… Åh, det är så svårt det här.

Jag får väl helt enkelt bestämma mig på lördagen först. Se hur det känns sedan. Nu ska jag bara vila, stretcha, foam rulla, äta, ladda… Och försöka att inte fundera så mycket och vara så nervös 🙂 Det är ju bara ett lopp liksom.

Featured image

Snart gäller det…

0

Mindre än en vecka kvar nu…

IIIK! Jag börjar bli lite smått nervös nu. Nästa vecka lördag är det alltså dags för Paavo nurmi maraton, där jag ska springa halvmaraton.

Mina känslor pendlar mellan vad sjutton har jag gett mig in på och det här kommer att gå galant. Jag har sprungit ett halvmaraton tidigare, då sprang jag på 2.14.06. Tanken har alltid varit och är det fortfarande att jag ska förbättra den tiden nu. Drömtiden för tillfället är under två timmar. Tyvärr tror jag inte riktigt att det är realistiskt för närvarande, siktar snarare på att springa på 2.05 ungefär. Men vem vet vad tävlingsdagen för med sig…

I infobrevet som kom hem om loppet, så fanns det information om olika farthållare. Man får alltså ställa sig var man vill i ledet, hur man tror sig själv springa. Och då fanns det farthållare för 2.00, 2.05 och 2.10. ( och andra då också förstås, men dessa var främst aktuella för mig). Nu till det stora problemet då, var tusan ska jag stå?! Ska jag safa/”fega” och ställa mig vid 2.10 och sedan då öka mot slutet ifall krafter finns? Eller ska jag våga ställa mig vid 2.00 och hoppas att jag klarar av att hålla farten ända till mål? Eller mellantinget vid 2.05? Beslutsångest…

Under mina senaste långpass har jag hållit snittfart på 6:02 och det har känts enkelt. Då lutar det ju mot en tid på 2.05-ish. Men sen samtidigt så springer man/jag ju alltid snabbare (förhoppningsvis) på tävling. Så kanske under två timmar inte är omöjligt iaf… Men jag vill ju inte ta ut mig för tidigt, jag vill ju orka ända in i mål med en bra känsla hela loppet igenom… För att vilja springa halvmaraton på nytt igen och kanske SEN då förbättra tiden.

Och så här maler mina tankar på… Runt runt runt…

Hur ska jag göra? Tips och råd mottages gärna 🙂

Featured image

Förra gången vid Paavo nurmi, då 10 km

0

Det där nya målet…

Jag har funderat fram och tillbaka över sommarens tävlingar. Den 27.6 går det Paavo nurmi maraton i Åbo. Jag har alltid deltagit där förut (okej, de två senaste somrarna) och det har alltid varit mitt huvudmål för säsongen. Jag har tidigare alltid sprungit 10 km, men det finns även möjlighet för halvmaraton och hel maraton.

Jag gillar loppet starkt, det är nästan favorit att springa där. Loppet är välarrangerat, det är underbar miljö man springer i och stämningen är alltid fantastisk. Man springer i Åbo centrum, längs med Aura å och ut mot hamnen och det är alltid en massa folk som hejar längs vägen. I.o.f.s så har det varit jättefint väder de två gånger som jag sprungit, det kan ju tänkas att det inte är så många som hejar ifall det ösregnar.

Problemet har aldrig varit ifall jag ska delta i år igen eller inte, frågan har varit vilken sträcka. (Okej inte maraton då). Men ska jag springa milen igen eller ska jag springa halvmaraton? Jag har sprungit ganska många millopp och ”kan” ju det redan, däremot har jag bara sprungit ett halvmaraton. Jag sprang halvmaraton i Tallinn i september i fjol och det var också ett av de bästa loppen jag sprungit. Stämningen och miljön var jättebra där också. Det kan visserligen tänkas att jag var inne i ett sådant runner’s high över att jag sprang halvmaraton att jag inte riktigt har en klar minnesbild över det hela… Jag har iaf så goda minnen från Tallinn att jag säkert ska springa där i år igen och då halvmaraton.

Nu har jag försökt testa formen lite och se ifall jag klarar av att springa ett halvmaraton om dryga sex veckor. Allting verkar hittills lovande, uthålligheten är det inget fel på. Jag försöker att inte tänka på tider, men det är svårt. Jag hade som målsättning att springa under två timmar, men kanske jag sparar det till Tallinn istället, men ett PB borde jag väl kunna fixa. Förutsatt att jag springer den sträckan då. Men det lutar nog mot det… Jag ska bara få tummen ur och anmäla mig…

Featured image

Favorit i repris?

0