Säsongssammanfattning 2017

Jag brukar alltid skriva en säsongssammanfattning när jag sprungit klart alla lopp för året. Här kan ni läsa om 2015 och 2016. Jag sprang mitt sista lopp redan i september. Jag hade en förhoppning om att springa ännu ett lopp i slutet av oktober, men det blev inte fler. Jag har helt enkelt glömt bort att skriva en säsongssammanfattning, men blev påmind efter att Träningsblogga skrev sin.

Det här året har varit bra träningsmässigt. Det blev bara två lopp, men vilka lopp sedan. Inför året skrev jag bl.a. att jag ville springa ett maraton. Check på det! Det är en tanke som jag haft länge, men i år var året som det blev av. Jag ville springa maraton redan ifjol, men då kom sjukdomar i vägen för träningen. Det här året kunde jag träna på bra och jag följde mitt träningsprogram nästan till punkt och pricka. I början av året höll jag på med lågpuls, men maratonträningen inleddes mitten av mars.

Klicka på rubrikerna för att läsa den långa versionen om loppen.

Paavo Nurmi maraton

Mitt första lopp för säsongen gick 1 juli. Jag skulle springa hela maratondistansen på Paavo Nurmi maraton i Åbo. Jag var så nervös veckorna innan och tvivlade på min förmåga att klara av det. Även om jag tränat på bra och följt mitt program är ändå 42,195 kilometer jäkligt långt. Jag var orolig för allt. Skulle jag orka? Skulle magen krascha? Skulle jag få ont? Hur ont skulle jag få? Skulle jag vara sist? Allting gick slutligen vägen och jag kom i mål. Jag klarade av det! Jag sprang ett helt maraton! Fortfarande rätt stolt när jag tänker tillbaka på det och läser min egen race report.

maraton 2017

Tallinn halvmaraton

Efter en paus på ett år, var det igen dags för mig att springa halvmaraton i Tallinn den 10 september. Det måste nog vara ett av mina favoritstäder och favoritlopp att springa. Publiken och stämningen är alltid fantastisk. Det är så kul att springa där, även om jag inför i år inte alls var pepp i starten. Jag hade ingen lust att springa, utan ville mest ligga på hotellrummet och sova. Så fort jag kommer till startområdet händer något och tävlingsmänniskan kommer fram. Klart jag ska springa, lopp är kul. Jag minns att jag hade roligt loppet igenom. Jag sprang med ett leende på läpparna, high fivade publiken och fick gåshud mest hela tiden. Runner’s high när det är som bäst! Tiden blev något i mellanläge för mig. Inte den snabbaste, men inte heller det långsammaste jag sprungit. Ganska exakt vad jag hade gissat att det skulle bli och jag var nöjd. Jag hade haft roligt genom hela loppet och en bra känsla och tiden var en bisak. Jag visste att jag gett allt och att det varit en maxprestation enligt dagsformen. säsongssammanfattning

Inför året skrev jag också om det där med simningen… Fortfarande… Hur gick det med den saken? Tja, jag har i alla fall köpt en baddräkt 🙂

 

0

2 kommentarer

  1. Marathon är verkligen en prestation! Bra gjort!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

© 2019 Hopihopi

Tema av Anders NorenUpp ↑