Min träning flyter verkligen på bra för tillfället och jag är väldigt nöjd med de pass jag gör. Förra veckan sprang jag totalt 26,5 kilometer och jag skrev då att jag nästa vecka ville springa 30. Nästan genast efter att jag publicerat det tänkte jag att 30 kilometer kanske är för mycket. Att det blir en för stor ökning. Tidigare har jag kanske ökat med en till två kilometer per vecka, men nu skulle det i så fall bli över 3,5. Det visade sig dock att ökningen inte var något problem, totalt landade veckan på 31,1 kilometer.
Veckan började på bästa möjliga sätt. Ett långpass i härligt solsken. Passet var det längsta jag sprungit på evigheter och det är skönt att vara tillbaka på de längder där jag vill vara. 14,5 kilometer är långt oberoende hur rutinerad du är som löpare. Det är inte bara den vanliga distansrundan efter jobbet en tisdagskväll, utan det är redan ett rejält pass. Det tycker jag i alla fall. Känslan på passet var precis som jag vill att den ska vara på långpass. Lätt, enkelt, kravlöst och med ben och flås som samarbetar.
På tisdagen gjorde jag sedan min vanliga yoga med Adriene. Alltid när jag tränar hemma, om det sedan är styrka eller yoga, har jag hjälpredor. De är nog söta mina busfrön till katter, men det är konstigt hur de alltid märker att jag tänker träna. De kan ligga och sova lugnt, men direkt när yogamattan kommer fram vaknar de. Och det ska busas. Klösas i mattan, upp i famnen, bråka med varandra…
Jag försöker ha ett pass i veckan där jag springer enligt dagsform och känsla. Ifall det känns bra i kroppen springer jag fort(are) och kanske längre, men om inte så gör det inget. Då blir det helt enkelt ett kortare pass och så är det inte mer med den saken. Jag försöker att inte ha någon press på mig själv, utan ta passen som de kommer. På torsdagen var känslan i kroppen i alla fall super och jag sprang som jag aldrig gjort tidigare. Nå nästan i alla fall. Jag sprang som jag inte gjort på väldigt länge och på farter som är bra för mig. Benen svarade och flåset var med och det var bara ett sånt pass där allting stämde. En bra känsla att ta med till kommande pass och en förhoppning om att farten finns där gömd nånstans.
Efter fem träningsdagar på rad, eftersom jag tränade styrka på onsdagen, blev det därefter två vilodagar. Jag ville ju springa över trettio kilometer den här veckan. Med 14,5 och 8 kilometer redan gjorda visste jag att jag idag var tvungen att springa 7,5 för att nå mitt mål. Vädret var igen utmärkt för löpning. Kroppen var fulladdad med energi från brunchen med flickorna tidigare idag och jag var redo för löpning. Ut och samla kilometer och lufsa på.
Det blev lite snabbare än lufs idag, men inte lika fort som i torsdags. Nu var det ett jämnare tempo över hela rundan, men fortfarande med bra känsla i kroppen. Nådde mitt mål på 30 kilometer och sprang t.o.m längre totalt. Med det avslutar jag träningsveckan på topp och jag hoppas att den goda formen håller i sig.
Hur går din träning?
0
Hej! Försöker själv få springningen till en rutin i min träning, men har haft svårt att få motivation då jag tycker att det finns så mycken”roligare” träningsformer. Men jag hade inte tänkt på att försöka lägga upp ett km mål för veckan! Och på det sättet få ett nytt tankesätt när det kommer till springningen. Tack för den idén! ?
Löpningen tycker jag att är den roligaste träningsformen, jag har snarare problem med att hitta inspiration och motivation till annan träning. Men jag gör det i alla fall, för att jag vet att det är bra för mig och hjälper mig att bli en bättre löpare.
Härligt flyt du har! 🙂
Min träning…. Eh… pass? 😉
Jag tycker också att jag är inne i ett bra flyt för tillfället och jag hoppas verkligen att det håller i sig ett tag till.