Min löparkarriär i framtiden

På fredagen skrev jag om min löparkarriär hittills. Idag tänkte jag ta upp min framtida löparkarriär. Vad vill jag göra i framtiden? Ska jag fortsätta som jag gör för tillfället? Har jag några större mål i framtiden? För att vara helt ärlig så vet jag inte. Eller vissa saker vet jag ju, men ibland är saker så skrämmande att jag inte vågar säga det högt. Eller skriva ut det här.

Löpningen är det som är roligast för tillfället och där jag har mest konkreta mål. Nu närmast tänker jag på mitt kommande maraton. Där har jag som målsättning att förbättra tiden från ifjol. Det är ungefär dit jag kommit när jag tänker på framtiden. Jag har inte en långsiktig plan i löpningen. Jag har inget lopp jag drömmer om att springa. Ingen distans jag vill klara. Jag springer för att jag tycker att det är roligt och för att det ger mig energi.

Och så var det det här med triathlon… Jag läste en smart grej någon gång att skillnaden mellan en dröm (dream) och mål (goal) är en plan. Handlingskraft. Aktion. Det är där jag är med triathlon. Jag vill delta, men vad har jag gjort för det? Inte ett skvatt. Eller okej, jag köpte den där baddräkten för över ett år sedan och har fortfarande inte (heller) simmat en endaste gång. Redo för triathlon då med andra ord 🙂 Jag kan liksom inte bara önska att delta i lopp och tro att jag ska kunna det. Jag måste träna för det också.

För tillfället är tröskeln alltför hög för att ens börja. Jag kan ju simma, jag kan cykla, löpningen är inget problem, men. Jag vill inte bara delta för deltagandets skull, jag vill kunna njuta av loppet och prestera. Inte precis att jag förväntar mig att vinna, men jag vill inte vara klar med bara simningen när alla andra redan går i mål. Det är inte ens en rädsla över att vara sist, men den där simningen alltså. Jag kan delta i ett sådant där man bara behöver simma 50 meter och sedan fast springa ett halvmaraton. Finns det en sådan distans 🙂 Det som skrämmer mig eller avskräcker mig från triathlon är just simningen. Det är så långt oberoende av vilken distans. Till och med i sprintdistansen är simningen 750 meter.

Om jag drömmer fritt och inte alls tänker på vad som krävs för att klara av det… Ironman på Hawaii hade ju varit kul. Vätternrundan. En svensk klassiker. Eller New York maraton. Eller Boston. Eller. ”Jag har inget lopp jag drömmer om att springa”. Stryk det förresten 🙂

framtiden

 

 

0

4 tankar kring ”Min löparkarriär i framtiden

  1. Trail & Inspiration

    Jag förstår dig precis.
    Har också haft (distansierade) drömmar om triathlon. Cykel har jag i och för sig inte, men det skrämmer mig inte alls. Simningen däremot… Uja. Och på djupt, mörkt vatten! 😮

    Svara
    1. hopihopi Inläggsförfattare

      Jag har inte heller en cykel, som i landsvägscykel/racer. Jag har bara en vanlig hederlig tantcykel med cykelkorg 🙂 Cyklingen skrämmer mig inte heller, inte ens distansen. Men den där jäkla simningen, och just mörkt vatten.

      Svara
  2. Fredrika

    Vad med det som heter bike-run/duathlon? Så behöver man inte simma ? jag drömde om triathlon en dag till spinningen men senare samma dag såg jag flera som fått punktering o blev enig med mig själv att det är inget för mig, eller om jag får ha min man med som kan fixa sånt så går det ?

    Svara
    1. hopihopi Inläggsförfattare

      Punktering hoppas jag kunna undvika, och masskrascher 🙁 Jag har också hört talas om duathlon, men inte kollat närmare på det. Eller ja, jag vet ju i princip vad det går ut på, men har inte kollat på lopp i närheten

      Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *