Vilket löppass det blev idag! Jag är ännu också helt löparhög. Så här bra har det inte känts på länge. Jag FLÖG fram. Jag visste väl att det var skorna det var fel på när jag sprang i vintras. Att icebugsen är de klumpigaste skorna i världshistorien, även om fästet är utmärkt. Idag var första gången jag sprang i mina favoritskor, mina snabbskor. Mina älskade rosa Adidas adizero boston. De lättaste skorna jag har, de som är till för intervaller och snabba pass.

mina snabbskor

Gatorna är sopade rent från allt grus, solen sken, fåglarna kvittrade, det var varmt, det var vår i luften. Det är fredag, jag är ledig i tre dagar. Allt var verkligen upplagt för ett bra pass, men att det skulle gå så här bra, det trodde jag inte. Jag tränade dessutom styrka igår och kände mig seg i benen. Jag tänkte att som bäst kan jag springa lite fartlek och försöka få upp tempot på det sättet. Planen är att försiktigt börja lägga in lite intervaller och tempo i mina rundor. Men idag behövdes ingen fartlek, tempot bara fanns där.

Den första kilometern gick i 6:18 och det är betydligt snabbare än jag sprungit hittills. Snittet brukar snarare vara kring 7:00. Jag tänkte, det kommer aldrig att hålla. Men det höll! Jag snittade hela rundan på 10 kilometer i 6:20. Alltså, 10 kilometer i 6:20. Det kändes inte ens som om jag tog i, utan som om benen sprang av sig själv. Löpsteget rullade på bra, benen var lätta, andningen stämde och det var inte flåsigt. Jag behövde inte kämpa, utan allting fungerade.

Nu går mina tankar igen till min evighetsfråga. Skor versus dagsform. Hur stor betydelse har skorna? Bevisligen spelar skorna en liten roll i alla fall, eftersom känslan i löpningen är en helt annan nu än den var i vintras. Det känns som om jag flyger fram i mina snabbskor, medan icebugsen kändes som att ha klossar på fötterna. Ingen lätt känsla med dem. Visst, jag har tränat bra, det har känts bra i kroppen och som om jag har utvecklats. Men att springa nästan en minut snabbare per kilometer? Liiite beror väl också på skor?

 

 

2