Kategoriarkiv: Okategoriserade

Vilken helg!

Helgen som gick bjöd på sol och värme, kräftskiva, långpass och Pargas första prideparad. Så nu är jag på betydligt bättre humör igen och med bättre självförtroende inför Tallinn halvmaraton.

Prideparad i Pargas.

Bild Yle

På lördagen var det Pargas första prideparad. Jag är så stolt över min lilla stad, att lilla Pargas ordnar pride, det är stort. Det bor ca. 12000 i Pargas-Pargas, med kommunsammanslagningen (Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö) kanske 15 000. För mig var det självklart att delta och det gjorde 300 andra människor också. När jag först kom till parken där man skulle samlas var det typ två personer där förutom mig och en massa ankor. Och då tänkte jag, nääe, skäms Pargas, inte fler deltagare än det här… Som tur visade sig mer att skäms på mig, det är ju jag som är på fel ställe. Vi skulle ju inte samlas i parken, det var ju dit paraden skulle tåga. Det är ju jag som är på fel ställe och dessutom vid fel tidpunkt. Inte undra på att jag är ensam här… Som tur är Pargas så litet, så jag hann gå till rätt träffplats och hann med till paraden.

Featured imageFeatured image

På lördag kväll var det sedan dags för den årliga kräftskivan i vår familj. Det är jag  och min sambo, mina föräldrar och så mina två bröder med familj som har varje år. Det är varje gång lika roligt. Det blir kanske inte att vi äter så mycket kräftor, men vi bara kallar det för kräftskiva. Jag drack bara två glas vin så jag kände mig pigg och fräsch på söndagen.

Featured image

Då var det dags för veckans långpass, försök nummer tre. Denna gång lyckades det, så nu känner jag mig hoppfull inför halvmaratonet igen. Jag behövde verkligen ett bra pass för självförtroendet. Sprang 14,5 kilometer och det är jag nöjd med. Farten var inget att hurra över, men det struntar jag i. Huvudsaken var bara att jag sprang ett längre pass. Igår bokade vi även resan till Tallinn och hotellrum. Jag har inte vågat boka tidigare eftersom min träning har gått lite si och så, men nu är jag på g igen. Skönt!

Nu har jag ännu tre dagar kvar av min semester och det är fortsättningsvis sol och värme. Det tänker jag utnyttja. Glad måndag på er!

0

I’m back!

Okej, egentligen kom vi ju tillbaka redan på måndagen, men det är först nu som jag tycker att jag har tid att skriva. Resan var super, varmt och soligt varje dag. Jag kommer att skriva ett skilt inlägg om det senare, nu ville jag bara meddela att jag är tillbaka.

Featured image

Jag har hunnit träna två gånger sedan vi kom hem, ett löppass på tisdagen och ett igår. Tisdagens pass gick bra, det blev en lugn runda på strax under 8 kilometer. Mot slutet av rundan så började min mage trilskas dock. Så gårdagens runda blev inte till något. Jag hade tänkt mig ett lite längre pass då, men kände fortfarande av min mage så jag tog det säkra före det osäkra och begav mig till motionsspåret nära där jag bor. Och tur var väl det. Jag kom kanske tre kilometer innan jag började känna av min mage, men tänkte att jag nog kan springa iaf. Men näe… Det var en enda plåga, så gav upp och gick hem istället.

Idag får helt enkelt bli en vilodag och så gör jag ett nytt försök till en längre pass imorgon istället. Det är bara fyra veckor kvar till Tallinn halvmaraton nu, så jag vill inte ha uppbrott från min träning på grund av en trilskande mage.

Featured image

0

Visst fanns det blåbär!

Vilken dag i skogen alltså! Det fanns ju hur mycket blåbär som helst. Vi hade bara med oss tre burkar och för tänkte inte att det skulle finnas så mycket att plocka, men det fanns ju blåbär överallt. Det var bara att sätta sig ner och börja plocka.

Featured image

Plockade två burkar fulla med blåbär och den tredje burken blev för kantareller. Jag måste nog helt klart tillbaka till skogen nån dag för att plocka mer. Det var så enkelt i år. Tidigare år som vi har gått där så har det funnits ett bär här och ett bär där, men nu så fanns det massor. Vi behövde inte ens leta efter bär, de fanns överallt. Det som även fanns överallt var myggor. USCH! Det känns som om det kliar överallt på kroppen.

Featured image

Vi hade paus vid stranden för att fika lite och där var så rofyllt och skönt att sitta. Det blåste inte alls och det var t.o.m nästan varmt. Jag märker att min gräns för vad som är bra väder har ändrats den här sommaren 🙂 Nu tycker jag att det klassas som bra väder ifall det inte regnar och när det är typ 15 grader varmt. Som idag. Det var bra väder idag, på dagen iaf. NU regnar det ju förstås, men det är ju inget ovanligt. Nere vid stranden fanns även en stor gran som åskan hade slagit ner i förra veckan. Det hade flugit stora flisor över allt. Som tur hade ingen kommit till skada.

Featured image

Imorgon blir det veckans sista pass, det står styrketräning på schemat. Jag ska inte försumma det nu, även om jag kanske hellre skulle springa… Men nej! Jag kan springa på måndagen sedan, imorgon är det styrka som gäller.

Featured image

0

Matmarknad i Åbo idag

Även idag var jag ledig från jobbet och vi hade bestämt med mamma att vi skulle besöka Åbo och gå på marknaden där. Det var alltså frågan om en marknad där det mestadels såldes mat från olika delar av världen. Jag älskar att gå på marknad och skulle kunna gå i flera timmar och bara titta på och beundra allt.

Tyvärr var ju vädret inte riktigt det bästa, men det betydde samtidigt att där inte var så mycket folk och ingen trängsel. Så vi fick gå runt i lugn och ro och titta på (ock smaka på) allt. Där fanns en massa gott, bl.a. olika ostar, korvar, bröd, bakverk, frukt, godis, kakor… Jag vill bara ha allt. Tyvärr var det ju allt ganska dyrt, då prisen oftast baserades på vikten av varan. Jag köpte en liten chokladbit, som var 3,50 euro per 100g. För den betalade jag nästan sju euro. Så egentligen var den väl inte så liten, eftersom ett standard chokladpaket är 200g (?). Men beslutsångesten alltså… Det blev till slut pistaschnöt och choklad.

Featured image

Jag köpte även hem en ”bullerulle”. Det var tydligen någon ungersk specialitet. Det smakar helt som en vanlig bulle, men lagas på pinne och så doppas den i olika smaksättningar direkt när den kommer från ugnen. Jag tog med kokos, men det fanns även med vanilj eller kakao. Det var iaf hur gott som helst när jag fick smaka så jag var bara tvungen att köpa en.

Featured image

Just när vi satt på en uteservering för en liten paus, så började det plötsligt regna. Massor. Som tur så satt vi under ”tak”, så vi blev inte så blöta. Lite synd för stämningen bara. Där var massor av folk och så plötsligt var det helt tomt. Alla bara sprang för att ta skydd.

Annars var marknaden nog väldigt lyckad. Det var kul att gå och titta på allt och få träffa lite folk. Åbo är nog som bäst på sommaren och speciellt å-stranden där marknaden ordnas är fin. Där finns massvis med mysiga cafeer och restauranger och små butiker.

Featured image

Featured image

Featured image

0

Ofrivillig ”vilo”dag

Idag var det tänkt att jag efter jobbet skulle ut på ett distanslöppass. Jag skulle jobba 8:30-15, men när jag satt på bussen på väg till jobbet får jag sms av en jobbkompis. Hon är sjuk och ifall hon inte får någon som kan göra hennes skift om jag kan stanna längre. Visst tänker jag, inga problem. Nu blev det ju tyvärr ingen lugn dag på jobbet, så jag slutade först klockan 19. Och sedan ännu bussresan hem… Så efter totalt 10,5 timme på benen på jobbet plus sedan jobbresan till och från så orkade jag helt enkelt inte träna idag. Jag kom hem strax före åtta och var helt slut. Tack och godnatt säger jag bara!

Så som det ser ut nu så kommer det bara att bli tre löppass den här veckan och ett pass styrka. För jag hade vilodag på måndagen och lördagen visste jag sedan länge att skulle bli vilodag. För jag tänker INTE ge efter på styrketräningen i förmån för ett till pass löpning. Så har jag alltid gjort tidigare ifall jag har varit tvungen att välja, jag har alltid valt löpningen. Men nu måste jag verkligen få i mera styrketräning i min rutin.

Efter jobbet sedan gick jag hemma i trädgården och doftade på rosorna för att varva ner. Snart är de alla i full blom. Visst är de fina?!

Featured imageFeatured imageFeatured image

0

Länkkärlek

Sista dagen av bloggutmaningen. Jag skrev nästan alla dagar, det var bara en eller två dagar som jag hoppade över. Vissa ämnen var helt klart lättare att skriva om än andra.

Länkkärlek var det ju nu som gällde. Jag läser en massa bloggar av olika skäl. Vissa är till för att inspirera mig, vissa skriver bra och andra har fina bilder t.ex. En röd tråd bland de flesta bloggar jag läser är att de skriver mycket om träning.

Bloggen jag följt med längst är Johannas. Jag minns att hon började dra löpgrupp i Vasa några år efter att jag flyttat därifrån att jag kommer ihåg att jag tänkte att jag önskade att jag bodde kvar där. För jag hade nyligen börjat springa och tyckte att en löpgrupp verkade skoj.

Via henne hittade jag sedan en massa andra roliga bloggar också. Senaste som jag börjat följa med är t.ex

Träningsblogga
HejaErika
Mammaspring

Plus att jag läser en hel drös andra också, jag väljer bara att lyfta fram dessa tre (fyra).

0

Utomlandsträning

Nu reser jag ju inte utomlands speciellt ofta, kanske en gång per år på någon semesterresa. Träningen är det alltid lite si och så med, det beror på vart jag har rest.

I februari var jag en vecka i Indien och då tränade jag inte ett skvatt. Jag hade nog packat med mig löparkläderna, men det var helt enkelt för varmt för att träna. Dessutom fanns det knappt några trottoarer att gå på, man gick helt enkelt vid vägrenen. Och hoppade i diket när det kom någon bil tutandes. Vilken var precis hela tiden… Så det kändes lite som om man riskerade livet varje gång man var och gick, så vågade inte springa där. Jag minns att jag hade planerat att springa på stranden någon dag, men det blev inte till något.

Även i fjol när jag var på weekendresa till Paris så blev det ingen träning. Då hade jag inte ens med mig några kläder. Det var bara tre dagar vi var borta, så tänkte att det blir en perfekt vilovecka. Nu i efterhand kan jag ångra att jag inte tog med mig träningskläder eftersom hotellet vi bodde på låg nära en park och nära floden där jag hemskt gärna hade sprungit. Nu blev det promenader i stället.

Featured image

Däremot så tränade jag mycket i Turkiet. Där var en perfekt strandpromenad att springa på och vid slutet av den fanns ett utomhusgym. Så där tränade jag många gånger. Då var vi även och gick i bergen som var ett utmärkt träningspass. Så skönt och så fina vyer. Men även så varmt och svettigt.

Featured image

Nu i augusti ska jag till Grekland. Jag tror nog eller vet att jag kommer att packa ner träningskläderna, men tiden får utvisa ifall jag tränar eller inte. Det finns så mycket att roligt att göra på semestern och jag vill aldrig känna att jag är tvungen att träna. Jag vill alltid att det ska vara roligt och inget tvång eller någon press.

0

Sporter jag utövat

Jag var aldrig den sportiga typen i skolan. Jag deltog nog i gymnastiktimmarna, men inte med någon större framgång. Det var mest på fritiden som jag höll på med olika sporter.

I lågstadiet simmade jag. Eller rättare sagt jag gick i simskola tillsammans med en kompis. Då lärde vi oss grunderna i simning så som man lär sig när man är åtta år. Jag minns bara att jag inte tyckte att jag fick något ut av det. Det var en stor grupp men ingen nivåindelning, det var bara nu ska ni dyka. Jahaa, men tänk om man inte kan dyka då? Så allt vad jag har lärt mig om simning, så var nog inte i den skolan.

I lågstadiet så började jag även med redskapsgymnastik. Det tyckte jag var skoj och gillar det fortfarande. Det har jag ångrat att jag slutade. Minns inte varför ens mera, kanske andra intressen kom emellan.

Under hela lågstadietiden och början av högstadietiden var mitt största intresse hästar. Jag bodde typ i stallet. Det började med att min brors dåvarande flickvän hade häst och så fick jag rida den. Så småningom så började jag gå lektioner på ridklubben istället. Jag hade aldrig någon sköthäst eller egen häst, utan red på de hästarna som ägdes av stallet och klubben. De s.k. timhästarna som alla red på. Eller häst och häst, jag fick oftast ponnyn. Igen kom det här med att jag är liten att spela roll. Det fanns bara ett visst antal timhästar och de fick bara ridas ett visst antal timmar per dag/vecka. Så nån var alltid tvungen att ta ponnyn och det föll oftast på mig eftersom jag var minst. Slutade rida när jag blev 16-17 kanske, då kom igen andra intressen i vägen…

Featured image

Från femman i lågstadiet ända till sista året i gymnasiet så spelade jag innebandy i skollaget. Det gillade jag och var väl ganska bra på det. Det var ju inte på något sätt proffsigt, alla som ville fick vara med. Det var just och just att vi fick ihop ett lag och tränade kanske en gång i veckan. Men alltid på våren så var det turneringar mellan olika skolor. Och vad jag minns så vann vi nog nångång iaf. Nån match alltså, inte hela turneringen. Jag kommer ihåg att vi t.o.m. fick åka till Åland och spela. Och att vi flög (!) dit. Wuhuu! Och förlorade rejält. Där kom nog våran oproffsighet emot, för lagen vi mötte spelade alla i något ”riktigt” lag på fritiden och här kom vi. Som just och just hade fått ihop ett lag…

På högstadiet sedan så blev jag alltmer intresserad av dans och teater. Var med i olika revyer och shower som ordnades på min hemort. Det kommer jag ihåg att var jätteskoj. Där kom jag sedan i kontakt med koreografen som senare blev min danslärare. Hon var lärare på musikinstitutets danslinje och där började jag. Jag började med balett och modern dans. Så i några år drömde jag om att bli dansare innan jag insåg att man kanske inte blir det om man börjar dansa som fjortonåring. När alla andra som gick på balettens grunder var typ sju-åtta. 🙂 Men oj, det minns jag med glädje. Dansen var nog min glädje innan jag upptäckte löpningen. Jag minns hur vi uppträdde på olika ställen och hur jag älskade det. Jag som annars är ganska blyg, älskade/älskar ändå att stå på scen. Konstigt egentligen…

Featured imageFeatured image

Dansen slutade jag egentligen bara med för att jag flyttade från orten. Dansade nog någon kurs på min nya ort också, men sen hade jag redan så fullt upp med skola och jobb så det rann ut i sanden.

Sedan gick det många år som jag inte gjorde något alls, innan jag upptäckte löpningen. Och det är väl det jag sysslar med nu. Kanske det blir dans i framtiden igen, sen nångång. För tillfället går jag ju på zumba ibland, men det är för ”lätt” för mig. Jag vill ha koreografi och dans och uppträdanden. Jag vill stå längst fram och uppträda, oj vad jag saknar det. Men jag kan alltid fuldansa i vardagsrummet och hoppas att grannarna inte ser.

Orkade du läsa allt?

*Note to self! Skriv kortare inlägg…

0

Saker som ger mig energi

Träning, sömn och mat. Det var väl de tre största sakerna som ger mig energi. Sedan finns det ju förstås andra saker också, som t.ex:

* familjen och vänner
* mina föräldrars hund eller djur överlag
* lyssna på bra musik och fuldansa i vardsagsrummet* att vara ledig och inte göra ett skvatt
* planera inför något kommande roligt
* en heldag på stranden

Featured imageFeatured image

0

Efter träning

Det är lite varierande vad jag gör efter träning. Dusch förstås. Sedan kanske lite stretch. Eller kanske andra vägen egentligen, först stretch sedan dusch. Och bastu, det är lyx.

Kanske lite mat. Det beror lite på hur jag mår och känner mig. Oftast vill jag inte ha något direkt efter, min mage brukar krampa ibland. Då kan jag tvinga i mig en halv banan eller nåt liknande och sedan äta först senare. Inga shakes eller sportdrycker här inte. Den läxan har jag lärt mig. Min mage och sportdryck går inte ihop. Det fick jag bittert erfara efter något lopp när jag drack första bästa som erbjöds och en timme senare hade jag såna magkramper. Mår illa när jag tänker på det…

Efteråt brukar jag sedan känna mig duktig för avklarat pass och gotta mig i soffan. Efter träningen brukar jag oftast känna mig piggare än före träningen och må bättre. Och sedan kan man ju blogga om det 😉

0