Kategoriarkiv: Simning

Jag behöver simglasögon

Idag hade jag äntligen tid till ögonläkaren som jag varit orolig för i ett par veckor. Min syn har blivit sämre sedan min senaste synkontroll i augusti. Jag ser suddigt och tja, man ska ju inte googla… Det var varken cancer, lossad hornhinna, det var inte ens försämrad syn. Det var ”bara” torra ögon. Nu har jag ögondroppar och en salva och jag hoppas att det hjälper. Vad jag också tror att kommer att hjälpa, är simglasögon. Jag tror i alla fall att det inte gör saken bättre att simma med kontaktlinser i klorvatten. Jag behöver något att skydda ögonen.

jag behöver simglasögon

Simglasögon it is. Jag är redan på jakt efter trailskor, jag kan lika gärna klicka hem ett par simglasögon samtidigt. Och kanske något annat kul. Jag tycker faktiskt att jag förtjänar en belöning efter att ha varit till ögonläkaren 🙂

Imorgon ser jag framemot att simma och fara till gymmet igen. Det känns som evigheter senast, även om det bara varit en paus på en vecka. Jag är fortfarande så dålig på att simma att jag behöver rutinen. Ett simpass varje vecka för att inte tappa det. Simma längre, simma mer och kanske så småningom hitta tekniken. Våga testa på crawl. Kanske ett par simglasögon kan hjälpa där. Att jag vågar lägga huvudet under vatten när jag inte är rädd för att tappa mina kontaktlinser.

Förra veckan blev det heller ingen styrketräning. Tydligen behöver jag rutin även där. Det har varit så kul att vara på gymmet, använda maskiner och lyfta tyngre att jag helt glömt bort att jag faktiskt kan styrketräna hemma också. Men imorgon, då jäklar!

2

Hur kan det vara så svårt att simma?

Hur går det med simningen? Jag har simmat tre gånger nu och det går så där. Varken bättre eller sämre egentligen. Eller det går väl bättre, för jag kan simma längre för varje gång, men tekniken har inte förbättrats. Det är fortfarande jobbigt. Jag kämpar på med bröstsim och har inte vågat testa frisim ännu. Jag vet hur jag ska göra, typ, men att sedan göra det i praktiken är en helt annan sak. Hur kan det vara så svårt att simma?

Idag simmade jag 1000 meter och det är det längsta jag simmat hittills. Det känns ännu väldigt långt till triathlondistanser. Hur ska jag någonsin kunna simma det som krävs? Till och med i sprint är simningen 750 meter. Galet långt. När jag idag simmade 1000 meter då pausade jag för att vila efter 100, plus att jag fick en liten paus vid vändningen vid 25 meter. Simma 750 meter, öppet vatten med en massa andra människor runt omkring? En spark i huvudet, en arm här, ett ben där, vågor. Inte direkt att jag kan ställa mig på botten och vila.

svårt att simma

Okej, nu ska jag inte delta i triathlon inom en snar framtid, jag hinner säkert bli bättre och vänja mig, men just nu känns det övermäktigt. Det är inte konditionen det är fel på, utan helt klart tekniken. Jag blir trött i armar och nacke, men jag blir inte flåsig. Ibland känns det som om jag inte flyter. Som om jag simmar upprätt, snarare än vågrätt. Jag vet inte riktigt hur jag ska korrigera mina fel. Bara simma mer? Jag är lite sugen på att testa att simma med en dolme. Kanske det skulle hjälpa mig i tekniken, om jag har flythjälp?

1

Comeback i simning

Det är torsdag och det borde egentligen vara dags för middagstips inför helgen, men det här är så stort att det förtjänar ett inlägg. Om min comeback i simning. Efter en paus på över ett och ett halvt år. Två gånger hann vi gå, innan coronan stängde ner allt. Nu kan vi äntligen besöka simhallen (och gymmet) igen.

jag har simmat

Jag var ivrig, jag var pepp och jag var nästan nervös innan. Kan jag ens simma mer? Jag som knappt kunde simma innan heller, och med en paus på över ett år. Hur skulle det gå? Jag simmar aldrig på sommaren, aldrig i Finland och aldrig i öppet vatten. Jag simmar inte överhuvudtaget. Och ja, jag vill delta i triathlon 🙂 Men någonstans måste jag börja. Kaarinan uimahalli med pensionärer på dagtid känns lagom.

Vi började igen med att gå på gymmet. Och jag körde igen i min iver över att kunna använda maskiner med alltför höga vikter för att orka simma efteråt. Jag orkade med vikterna och det är kul att kunna lassa på, men jag är helt slut i musklerna efteråt. Vilket inte är så konstigt egentligen. Men tanken är att simningen ska vara huvudfokus. Styrka kan jag ju ändå träna hemma. Simma kan jag bara göra i simhallen.

comeback i simning

Simningen då? Det gick nästan över förväntan. Jag simmade 550 meter och det tycker jag är en godkänd comeback i simning. Det finns mycket att jobba på, men konditionen är det inget fel på. Det är nog snarare tekniken som stoppar mig från att simma längre. Jag blir mer trött i nacke och armar än flåsig. Nu hoppas jag att det blir en vana att simma en gång i veckan. Först vill jag bli bekväm med vattnet, innan jag gör upp någon form av träningsplan. Just nu känner jag mig som en nybörjare, jag tror att bara jag simmar mer kommer jag att bli bättre. Det här var i alla fall en bra start.

0

Simning, pass två

Äntligen känner jag mig tillräckligt återhämtad från mitt tandläkarbesök att jag kan träna igen. Idag var första gången på en vecka som jag tränade. Kanske inte den lugnaste starten, med både gym plus simning, men oj vad det är skönt att vara igång igen. Jag har saknat träningen. Nu hoppas jag att det vänder och att jag kommer in i en bra rutin. Det har inte blivit mycket träning den senaste tiden. Just som jag trott att jag varit igång, har det hänt något. Jag har blivit tvungen att pausa träningen, och börja om.

Idag blev det igen ett besök till simhallen. Först gym, sedan simning. Jag vet inte riktigt hur jag ska lägga upp träningen där. Jag vill göra allt, men jag borde välja fokus. Det är bara så kul att vara i gymmet, när jag har tillgång till andra maskiner och utrustning än vad jag har hemma. Jag blandar hejvilt med tunga benövningar, roddmaskin, armar och axlar, crosstrainer. Allt ska testas och alla maskiner användas. När jag sedan kommer i bassängen märker jag att det kanske inte var så smart att göra tunga armövningar. För jag orkar inte simma. Vilket kanske egentligen borde vara mitt fokus?

simning

Idag tycker jag nämligen att simningen gick sämre än det gjorde sist. Jag kom inte in i en bra rytm. Det blir mest tungt för nacken, skuldror och huvudet när jag simmar. Jag blir därför tvungen att sluta simma. Det kan antagligen delvis förklaras med att jag simmar bröstsim, och säkert inte heller med den bästa tekniken. Plus det faktum att jag innan simningen var i gymmet och gjorde tunga armövningar. Plus förstås att det bara är andra gången på typ femton år (?) som jag simma simmat. Jag är inte van. Det är klart att jag blir trött och inte kan. Ännu.

Jag är ivrig på att lära mig simma nu. Efter besöket till simhallen satt jag och kollade på en massa youtubeklipp om simning. Hur lära sig simma (frisim). Nu återstår det bara att omsätta allt jag lärt mig genom att titta på videon i praktiken 😉

3

Jag har simmat!!

Hur länge har jag tjatat om att jag ska börja simma? Fyra år? Hur många gånger har jag simmat under den perioden? Noll. Eller kanske tre fyra gånger, ifall det räknas att jag guppat i havet på resor. Gissa vad jag har gjort idag? Jag och mamma var till Kaarinan uimahalli och jag har simmat. Riktigt simma simmat, längd på längd på längd. Inte bara plaskat i den varma bassängen och slappat i bubbelpoolen.

jag har simmat

Det var inte så farligt som jag trodde att det skulle vara. Inte så kallt, jag fick inga kallsupar, jag sjönk inte, utan jag kom in i en bra rytm. Säkert med en gräslig teknik och jag kan fortfarande bara simma bröstsim, men det första steget mot triathlon är nu taget. Totalt simmade jag kanske 500 meter, jag tappade bort räkningen i något skede. Kortaste simsträckan i triathlon är 750 meter, men ifall loppet går i pool är det oftast bara 400 meter simning. Enligt den säkra källan Wikipedia. Det känns ändå överkomligt. Jag var inte så dålig som jag trodde att jag skulle vara. Jag kunde ju simma. Ibland var jag tvungen att pausa lite, men jag kunde ändå simma flera längder i rad.

Nu är planen att fortsätta simma och bli bekväm med vattnet. Vi köpte ett tio gångers kort med mamma. På den tiden måste jag väl hinna bli bättre? Jag tänker fortsätta simma bröstsim, åtminstone några gånger ännu. Idag var det smockfullt i bassängen och det kändes inte riktigt som rätt tillfälle att testa på crawl/frisim. Jag tror att jag behöver mer utrymme för det, mindre folk omkring mig. Dessutom tror jag att jag måste investera i ett par simglasögon. Hur gör ni som simmar med kontaktlinser? Kan man simma med kontaktlinser? Jag kan inte simma utan, för då ser jag inget. Och jag kan knappast simma med mina glasögon ifall jag vill lära mig frisim? Och hur simmar man ens frisim? Eller jag vet ju hur man gör i teorin, men inte i praktiken. Det skulle bara bli ett enda plaskande. Därav behov av utrymme 🙂

Men ett steg i taget. Jag har simmat idag! Det ni!

Och så var vi på gymmet också!

3

Ett steg i rätt riktning

Gissa vad jag har gjort?! Jag är så stolt över mig själv, jag har gjort något som jag borde ha gjort för länge sedan med tanke på mina träningsmål… Jag har köpt en baddräkt! Nu tänker ni säkert att wohoo alltså, det är väl inget att skryta över? För mig är det faktiskt det.

Under hela 2016 tänkte jag att jag skulle ta tag i simningen och lära mig att simma frisim. Jag skyllde alltid på att jag inte har någon baddräkt och det var därför jag inte kunde gå till simhallen. Nu har jag då alltså äntligen köpt en baddräkt, så nu får det vara slut på ursäkterna. Nu ska jag lära mig simma. Punkt.

Det här med att prova baddräkt alltså. Usch! Det måste väl vara det jobbigaste som finns att prova i klädväg. Jag tycker att jag har bra självkänsla och gillar min kropp, men… Aldrig har jag känt mig så otymplig och plufsig som när jag provar baddräkter i en liten provhytt. Inget passar, allt ser bara galet ut och tanken på att jag måste visa mig bland folk klädd så där… Huga!

2017-01-12-13-03-21

Till sist hittade jag en som passade någorlunda. Det fick bli den. Jag tänker att jag köper en billig först och lär mig simma. Sedan ifall jag gillar simningen och vill satsa mer, så kan jag köpa en ”bättre” baddräkt. Nu måste jag först komma igång och sluta skylla på att jag inte har en och att det är därför jag inte simmar.

Nästa steg. Våga ta mig till simhallen och visa mig bland folk…0