Kategoriarkiv: Simning

Min längsta simning

Jag simmar fortfarande, även om det inte blir varje vecka längre. Det beror lite på vädret och hur det passar med jobbet. Förra veckan var det dessutom påsk, men nu så. Nu blev det simning igen. Min längsta simning någonsin. 2000 meter(!)

Det är helt galet långt tycker jag. Med tanke på att jag inte simmar såå ofta eller mycket, tycker jag att jag utvecklats massor det senaste året. Med ofta eller mycket menar jag mest att jag simmar en gång i veckan eller varannan vecka från oktober till april ungefär. Inte så att jag simmar tre gånger i veckan hela året, som jag gör med löpningen. Men visst, för någon som aldrig simmar, simmar jag väl både ofta och mycket.

min längsta simning

Hur som helst, två tusen meter simning är överlägset min längsta simning någonsin. Jag varvade med att simma bröstsim och frisim. Jag tycker att jag direkt märker när jag haft en längre paus. Tekniken sitter inte lika bra och det tar längre för mig att komma in i ett flow. Skulle jag faktiskt vilja utvecklas som en simmare, borde jag säkert simma oftare. Nu känns det varje gång som om jag börjar om från början. Innan jag kommer ihåg vad jag skulle göra. Just det, sparka med benen. Rotera kroppen. Ner med huvudet. Kom ihåg att andas.

Jag har inte bestämt mig för ifall det var slutsimmat för säsongen eller inte. Nästa vecka blir det ingen simning, för då är det igen helgdagar och det passar inte med mitt jobbschema. Sen efter det hoppas jag ju egentligen att det är sommar redan och att jag kan springa i shorts. Och ifall det är det, väljer jag nog löpning över simning. Men ifall det är slutsimmat, slutade jag åtminstone på topp.

1

Fem år senare

Vad är det bästa med att blogga? Förutom kontakten med andra människor då, det är att det är en dagbok för mig själv. För som om jag annars skulle komma ihåg något. Idag på dagen för fem år sedan var jag för första gången till Kaarinan uimahalli för att simma. Nu fem år senare kan jag simma långt över 1000 meter. Frisim. Från att knappt ha kunnat simma 500 meter bröstsim, till att bara simma frisim och dessutom dubbelt så långt, det är bra. Framsteg så det heter duga.

Dagens simning var igen ett riktigt bra pass. Säkert mitt bästa hittills. Jag började med att simma 100 meter bröstsim, men sedan bytte jag till frisim. Efter det simmade jag bara frisim. Längd på längd på längd på längd. 1400 meter totalt, varav då 1300 meter frisim. Ibland pausade jag lite vid kanten för att hämta andan, och justera glasögonen (måste så köpa nya), men i övrigt simmade jag hela tiden. Jag förstår inte vad som har hänt. När blev jag så bra plötsligt?

fem år senare

För någon månad sedan orkade jag just och just simma 25 meter frisim och nu simmar jag bara det. Det är så kul när det plötsligt känns lätt. Som om jag vet vad jag gör och fattat tekniken. Jag kommer in i en bra rytm, hittar andningen och lugnet och kan simma på. Jag blir inte lika flåsig och andfådd längre, det är inte lika tungt, utan det känns som om det går framåt. Flow. Det är typ mitt favoritord i träningen. När jag inte behöver tänka på vad jag gör, eller kämpa, ta i, utan det går av sig självt. Där är jag nu i simningen. Fem år senare sedan första gången.

*edit. Det är visst imorgon som det är på dagen fem år sedan*

 

4

Ska jag bara simma frisim?

Jag tycker att jag bara bloggar om simning och att jag upprepar vad jag skriver, men det är så kul att simma just nu. Jag vet inte vad som har hänt. När blev jag plötsligt bra på att simma? Det är som om det plötsligt skett en stor förbättring. Från att knappt ha orkat simma 25 meter frisim, till att nu bara simma frisim. Nästan. Jag brukar fortfarande börja med att simma bröstsim, men sedan simmar jag bara frisim.

Idag blev det igen att simma 1500 meter. Det har blivit min standard. Det tar ungefär en timme. Jag tror inte att jag skulle orka simma mycket längre än så. Jag tycker att det är mycket tyngre för musklerna att simma frisim. Efter ett simpass är jag alltid helt slut i kroppen, skakis. Det känns minsann att jag gjort något. Jag är både hungrig och trött, men ändå nöjd och glad. Lite samma känsla som efter att jag sprungit ett långt långpass.

ska jag bara simma frisim

Nu vet jag inte hur jag ska göra för att bli ännu bättre. Bara fortsätta att simma? Eller borde jag börja göra upp en plan? Så som jag gör med löpningen. Intervaller, snabbare varv och så vidare. Fast då krävs det nog att jag simmar oftare tror jag. Just nu är jag väl mest nöjd att jag fattat tekniken och orkar simma längre sträckor frisim i ett svep.

Jag tror kanske att jag skulle vilja testa på att andas vart tredje armtag. Så att det skulle bli mer jämnt. Nu andas jag alltid vartannat och alltid åt höger. Fast sen igen, det verkar ju funka för mig. Kanske det ännu är för tidigt i min simkunskap att börja mixtra och lägga till ”intervaller”. Kanske jag bara ska fortsätta som jag gjort hittills, nu när jag äntligen blivit bättre.

0

Det är kul att simma

Jag ska blogga om något annat än simning också, men det är det som är roligast just nu. Den träningsform som jag tycker att jag utvecklats mest i. Det är så kul att simma för tillfället. Jag kan simma längd på längd på längd. Frisim. Just kunde jag knappt simma 25 meter i ett svep och nu orkar jag hur långt som helst. Jag förstår inte vad som hänt. När blev jag plötsligt bra på att simma?

Idag simmade jag nästan hela passet i banan för snabba simmare. Jag började i den banan som kallas för kuntouimarit, typ motionärer, men sedan simmade jag bara i banan för snabba. Jag kände mig inte ens i vägen för andra, utan kunde lätt hold my own. Så kul att märka att jag blivit bättre.

kul att simma

Nu får nästa steg bli att minimera mina pauser. 50 meter frisim går ännu lätt utan att pausa vid kanten, men efter det blir det tyngre. Sedan är jag tvungen att hämta andan. 75 meter går fortfarande okej, men sedan är jag tvungen att pausa så länge efter 100 meter, att jag nästan hellre simmar bara 50. För då blir pausen mycket kortare. För nej, jag kan inte pausa vid 75 meter. Då är jag ju vid ”fel” kant. Fast nu när jag tänker på det, varför inte egentligen? För då är jag tillbaka på rätt kant igen, efter nästa 75 meter. Eller så simmar jag bara som det känns bäst…

För just nu känns det riktigt bra och kul att simma. Även om det är synd att inte vara till gymmet innan som tidigare, tror jag nog att det är det som bidrar till att simningen går mycket bättre. För att jag inte är färdigt trött och sliten i musklerna. Jag kan fokusera på att bara simma.

1

Hur blir man bättre på att simma frisim?

Hur blir man bättre på att simma frisim? Jag tycker jag är hyfsat bra nu, men jag vill bli ännu bättre på att simma frisim. Det är fortfarande svårt och tungt, men nu tycker jag åtminstone att jag platsar i banan för snabba simmare. Om den är ledig det vill säga. Eller inte ledig, men ibland är det trångt där också. Jag försöker välja den bana som är minst trång. Så får jag mest utrymme själv och kan simma i egen takt.

Jag kämpar på och det är väl det som är nyckeln ifall jag vill bli bättre. Öva, öva och öva. Simma, simma, simma. Nu klarar jag av att simma 50 meter frisim i ett svep. Pausa lite vid kanten och på det igen. 50 meter igen och en liten paus och så vidare. Det känns helt okej. Inte lika tungt och flåsigt som då som jag knappt kunde simma 25 meter. Nu simmar jag ändå dubbla sträckan och det känns lika lätt. Eller lika svårt, hur man nu vill se på det. Men inte dubbelt så tungt fast det är dubbla sträckan. Så jag har ju blivit bättre.

bli bättre på att simma frisim

Nu tror jag att nästa steg kommer att vara att försöka minimera pauserna. Minimera att simma bröstsim mellan varven och fokusera på att bara simma frisim. Riktigt nöta in tekniken och bli bättre den vägen. Jag skulle så vilja gå en fortsättningskurs i simteknik. Få en uppdatering om mina kunskaper. Tänk på det här, gör si eller så. För nu tycker jag själv att jag fattat tekniken, men tänk om det är helt fel. Och så nöter jag in fel teknik. Som det visade sig vara med bröstsim. Där hade jag simmat i två år och så var det helt fel. Och nu är det svårt att olära sig det…

1

Är jag ett simproffs?

Jag vet inte vad som har hänt med min simning, men jag känner mig plötsligt som ett simproffs. Jag kan simma längd på längd med frisim efter varandra. Inte så att jag blir tokslut innan jag ens simmat 25 meter, utan jag kan lätt simma 25 meter, vända och simma 25 meter till. Frisim. Jag. Vad har hänt?

Det är jättekul att simma just nu. Jag vill bara simma mer och mer. Jag tror det var förra veckan som jag för första gången testade att simma 50 meter frisim i ett svep. Det gick utan problem, trots att det var det sista jag gjorde. Jag blev nästan förvånad. Idag testade jag att göra det flera gånger. Det gick också hur lätt som helst. Nästa steg blir att inte ta pauser vid kanten och försöka öka på längden jag simmar i ett svep.

jag är ett simproffs

Nu blir det (tyvärr) ganska naturliga pauser, eftersom det idag var proppfullt i bassängen. Som mest var vi sju stycken på samma bana. Just som jag tycker att jag lämnat ett bra utrymme mellan mig och den som är framför mig, klämmer en annan sig emellan. Tack för det! Nu är jag tvungen att pausa ännu en stund för att inte efter två armtag simma på dig. Fast det är kanske därför det känns så lätt, eftersom jag pausar?

Hur som helst, det är så kul att känna sig som ett simproffs. Jag vet ju att det är långt ännu tills jag vågar mig ut i öppet vatten, men just nu känner jag mig åtminstone bra i poolen. Som om jag vet vad jag gör och som om jag faktiskt kan simma frisim. Jag försöker inte längre och ”plaskar”, utan det har hänt något med tekniken.

2

Har jag plötsligt blivit bra på att simma?

Jag vet inte vad som har hänt med min simning, men det känns som om jag plötsligt har blivit bra på att simma. Bättre i alla fall. Jag kan simma längd på längd med frisim nu. Inte efter varann, men det känns som om det inte är långt borta. Tekniken sitter och andningen fungerar. Jag har hittat lugnet och känner mig plötsligt bra på att simma. Som om jag vet vad jag gör och kan vara i banan för snabba simmare.

bra på att simma

Jag brukar simma 25 meter frisim och sedan 25 meter bröstsim och så varvar jag på det sättet hela tiden. Ibland blir det kanske lite mer bröstsim och ibland pausar jag vid kanten, men jag tycker ändå att det känns som att jag simmar nu. Inte bara plaskar runt och försöker.

Nu är det ju förstås just typiskt att precis när jag har hittat tekniken, blir det en paus på några veckor. Jul och julledigt och nyår och helger och säkert också proppfullt i bassängen. På grund av julledigt och nyår och nyårslöften och sånt.

Idag var det också proppfullt i bassängen. Två skolklasser back to back betydde att vi som ville simma hade en ynka bana att dela på. Som mest var vi sju stycken på den banan och 25 i hela bassängen. Fyra gånger 25 meter är alldeles för liten bassäng för så många personer. Men jag kämpade på med min simning och försökte hålla egen takt. Simma i min rytm och pausa vid behov. Det blir ganska naturliga pauser när man är så många som simmar.

Just nu känns simningen riktigt kul och som om jag har gått framåt. Nästa steg blir att försöka simma längre sträckor med frisim. För det är det jag vill bli bra på.

 

1

Årets bästa simning

Jag tror att det idag blev årets bästa simning. Ibland går det bra helt enkelt. Jag kommer in i rytmen och andningen och kan simma längd på längd på längd. 1500 meter simning idag och det kändes riktigt bra. Som om jag vet vad jag gör. Tekniken sitter och andningen fungerar.

Jag tror att det hjälpte att vi inte var till gymmet innan. Att det bara blev simning. Jag var inte trött färdigt när jag började simma från att ha varit en timme i gymmet, utan jag var pigg och fräsch i musklerna. Jag tror också att det hjälpte att jag fick simma ostört. Vi var bara två stycken på samma bana och i något skede var jag till och med ensam. Hur mycket utrymme som helst. Då kan jag bara fokusera på mig själv och min simning. Pausa när jag vill och simma i egen rytm. Jag behöver inte bli stressad över sådana som simmar långsammare än mig, men inte heller känna att jag är i vägen för sådana som är snabbare än mig.

årets bästa simning

Nu vet jag ju tyvärr att från ha gjort årets bästa simning idag, att nästa gång kommer att vara katastrof. Eller åtminstone sämre. Då kommer inget att stämma. Det kommer att vara trångt i bassängen, jag kan inte simma i egen takt, andningen kommer inte att funka och allt kommer bara att kännas tungt. Jag är inte där ännu att det skulle vara frågan om skicklighet, det handlar snarare om tur. Ibland går det bättre och ibland sämre. Eftersom det idag gick bra, är det nästan garanterat att det nästa gång går dåligt.

Men nu tänker jag njuta av det goda känslan. Och äta. Jag har glömt bort hur hungrig jag blir av att simma. Och tokslut efteråt.

2

Mitt första simpass sedan april

Gissa vem som idag gjort sitt första simpass sedan april? Gissa vem som också är helt skakis i kroppen nu? Både på grund av mitt första simpass och på grund av gymträning samtidigt. Innan alltså. Jag hade helt glömt bort hur slut jag blir av att simma. Däremot är jag nästan förvånad över hur bra det gick idag.

mitt första simpass

Jag hade förväntat mig katastrof, men det gick mycket bättre än jag trott att det skulle gå. Jag tror att det hjälpte att jag hade hela banan och nästan hela bassängen för mig själv. Gott om plats för att simma och öva på frisimstekniken. Tekniken finns nog där någonstans ännu, men det är fortfarande väldigt tungt. Jag orkar simma max 25 meter frisim, innan jag är tvungen att byta simsätt. Sedan simmar jag 25 meter bröstsim och så försöker jag med frisim igen. Öva, öva och öva. Hitta lugnet, fokusera på andningen, bli inte stressad. Jag tycker ändå att det gick ganska bra idag.

Det blev 1300 meter simning, även om Garmin påstår nästan det dubbla. Jag förstår inte vad det är för fel. Den är inte ens nästan rätt. Jag märkte hur fel den visar när jag hade stannat vid bassängkanten för att hämta andan en stund. Jag pausade inte klockan, utan lät tiden gå, för jag pausade så kort stund. Ett par sekunder bara. Då tyckte Garmin att jag simmat 50 meter? Det är inte konstigt att den påstår att jag simmat över 2000 meter om den hittar på distanser när jag bara står stilla.

Den har säkert visat fel varje gång, men då har jag mest tänkt att det är jag som tappat räkningen. Men idag var jag helt säker på att jag simmat 200 meter innan jag pausade och då tyckte klockan 375. Vilket absolut inte kan stämma eftersom banan mäter 25 meter och jag startade och stannade vid samma kant. Så då borde det antingen vara 350 meter eller 400.

Men nå ja, sak samma. Första simpasset gjort och med bra känsla dessutom. Klockan får väl visa vad den vill.

0

Triathlonträning

Dagens simpass går inte till historien som ett av de bättre. Det var så trångt i bassängen att jag mest simmade bröstsim. Just precis som jag skrev om att jag skulle våga ta plats och öva på mitt frisim, gör jag det totalt motsatta. Idag fanns det igen bara en ynka bana att simma i. Som mest var vi sju stycken som delade på banan. Det var armar, det var ben, det var sparkar. Jag väljer att se det som triathlonträning.

triathlonträning

Jag är fortfarande intresserad av triathlon, men det är fortfarande simningen som hindrar mig. Trots att jag simmat mycket och blivit bättre känns det ännu som ett för stort steg att ta. Jag tycker det är svårt att simma i pool, hur svårt och skrämmande skulle det inte vara att simma i öppet vatten.

Jag simmar bäst när jag kan göra det i lugn och ro. Utan för mycket folk runtomkring mig, så att jag kan koncentrera mig på mitt och på tekniken. Idag var det nog för trångt i bassängen. Idag kände jag mig mest i vägen. Vissa är ju betydligt snabbare än mig, men jag är ändå inte långsammast. Men idag simmade folk nästan över mig, och det var sparkar mot kroppen och fyra i bredd och nån som vänder rakt framför mig.

Det kändes som bra triathlonträning. Det är typ så jag föreställer mig att det går till i simningen på triathlon. Armar och ben om vartannat och kallsupar och sparkar mot kroppen. Och så kommer jag där sen, bröstsimmandes. Sist av alla.

Plus att sedan ska jag ännu cykla och springa också.

1