Tusingar alltså! Varför utsätter jag mig för sådant? Det var tungt, det var flåsigt, pulsen var hög och det var bara en allmänt jobbig känsla. Men jag krigade trots det igenom fem stycken och farten var förvånansvärt bra med tanke på känslan. Det är konstigt det där egentligen. Hur mycket som sitter i huvudet. Eller jag menar…(äh jag vet inte vad jag menar)

Idag kändes det verkligen inget vidare, men resultatet visar något annat. Så sedan blir ju nästa tanke att hur mycket snabbare skulle jag kunna springa om jag också kände mig bra. Jag hoppas ni förstår min tankegång. Idag gick mina tusingar på tempon 5:33-5:43-5:32-5:24-5:30. Det är jag mer än nöjd med idag, det var allt som jag hade att ge idag. Det fanns helt enkelt inte mer i kroppen.

Imorgon blir det vilodag och på söndagen är tanken att jag ska springa hem från jobbet igen och således få till veckans långpass då. Det har lovats regn… Jippidu! ( <- Nu är jag sarkastisk)

Idag var det dags för snabbintervaller på löpschemat, främst för att jag inte hade så mycket tid på mig. Jag ville få till ett effektivt pass, som inte tog så lång tid att springa. Det blev 10 st intervaller á 1 minut, med 1 minut vila mellan varje intervall. Uppvärmning och nedjogg på det, totalt 43 minuter. Perfekt!

Intervallerna i sig gick riktigt bra idag. Jag kände mig snabb och tyckte att jag hade bra tryck i benen. Jag kommer antagligen att springa ett 10 kilometers lopp i början på maj så det här var bra träning inför det. Bra för självförtroendet att känna att jag har lite snabbhet i kroppen också. Jag har varit så fokuserad på grundträningen inför sommarens maraton, så jag har inte brytt mig så mycket om mina kilometertider. Bara tänkt långt och långsamt.

Imorgon blir det en vilodag, då ska jag pyssla med en helsikes massa inbjudningskort. Vårt matbord är överfullt med papper och pennor och övrigt material till korten. Jag gillar nog att pyssla, men undrar om jag tagit mig lite vatten över huvudet när jag ska pyssla ungefär 50 st…

Idag var tanken att jag skulle springa ett lite snabbare pass eller intervaller, men jag var osäker på hurudant. Så råkar jag se att Träningsblogga tipsar om norska intervaller… Sagt och gjort alltså, det fick det bli.

Nu är min rubrik lite missvisande, för jag vet inte om jag vill kalla det tur att jag fick tanken att springa dem. Jösses amalia vad det var jobbigt! 4 gånger 4 minuter, ungefär så snabbt som möjligt. Halvvägs in i den andra intervallen, kom kräkkänslan…

Trots den stundtals (väldigt) jobbiga känslan, var det skönt efteråt. Fast det är det alltid när jag sprungit intervaller. Det är kanske inte så kul just där och då, men efteråt känner jag mig som en vinnare.

Jag har tyvärr inte ännu heller lyckats fixa till min klocka, den visar fortfarande bara tid/sträcka, inte hastigheten på mina intervaller. Jag trodde redan att jag löst problemet, men tydligen inte. Jag måste fortsätta experimentera med inställningarna. Gissningsvis gick mina intervaller idag i 4:50 tempo-ish. Jag försökte snegla på klockan medan jag sprang och det var väl i de trakterna farten rörde sig.

Imorgon blir det vilodag och på söndagen har jag planerat in långpass. Det har nämligen lovats solsken och 12 grader.

Igår var det dags för intervaller på mitt träningsschema. Jag var lite fundersam över hur det skulle kännas i kroppen eftersom jag hade ganska många träningsdagar i rad och dessutom jobbat hela dagen. Jag bestämde mig för att köra korta, snabba intervaller.

Jag värmde först upp i lite över tio minuter innan jag satte iväg. Planen var att springa 10 x 1 minut med 1 minut vila emellan. Det gick väl sådär… Jag har inte ännu riktigt klurat ut hur min nya klocka fungerar, så ibland är det lite strul med den.

Själva intervallerna igår gick bra, ifall jag bara baserar det på känslan i kroppen. Problemet är bara att jag inte vet hur fort det gick. Min klocka är inställd på att visa sträckan, så för tillfället ser jag har hur långt jag sprungit på 1 minut, inte hur fort. Och det är farten jag vill se. Jag vill ju se om det gått i säg 4:30 fart och inte att jag sprungit 200 meter.

Jag måste leka lite med klockan ännu och se hur man ändrar inställningarna. Och annars också klura ut vad allt jag kan göra med klockan. Jag orkar inte sätta mig in i det bara… Jag tänker alltid att jag ska göra det. Så glömmer jag bort det. Och nästa gång jag ska springa och använda klockan så märker jag att jag fortfarande inte heller gjort något.

Happy friday!

Ah, semestern är här! För att fira det bestämde jag mig för att fara på en springtur efter jobbet. Okej då, jag skulle väl ha farit på en runda i alla fall, men nu kände jag mig extra sugen. Det liksom pirrade i kroppen och jag hade en massa förväntansfull energi så vad passar då bättre än att springa lite intervaller. Närmare bestämt fartlek.

Fullt ös upp för backen, så lite småjoggande emellanåt för att sen igen pinna på för allt vad tygen håller. Idag var det nog mest huvudet som ville springa, benen hängde inte riktigt med. Jag tror att min styrketräning från tisdagen sitter i fortfarande, så jag hade lite sega ben.

Jag ville hemskt mycket, men fick inte till tekniken när farten blev högre. Jag liksom snubblade över mig själv, men kul var det i alla fall. När jag kollade på kilometertiderna efteråt så hade jag varit under 5:00 tempo ibland. What? Heja mig!

En annan kul grej för idag som jag inte kan förstå hur jag har missat ? House of cards börjar ju idag. Har du sett serien? Nu väntar jag bara på Game of thrones då…

Glad fredag!

Jag är inte kanske alltid den smartaste när det kommer till träning. Det var tänkt att jag skulle springa intervaller/lite snabbare pass på onsdagen, men då var det så halt så jag beslöt mig för att skjuta upp passet till idag istället.

Nu var det istället ”stormen från helvetet”. Den har säkert ett namn också… Herrejösses vad det blåste. Dessutom började det ösregna på min springrunda. Vattennivån har stigit mycket i den lilla å som finns där jag bor, Sundet som det kallas. Där det i normala fall är båtbryggor och trappor, så de är helt under vatten nu.

För tillfället springer jag inte regelrätta intervaller, utan fartlek mest och tur är väl det. Jag tror inte att jag skulle ha fått ut speciellt mycket av intervallerna idag, i vissa fall kändes det som om jag inte kom framåt alls. Idag tränade jag nog mest pannbenet tror jag.

Det kändes som om alla tittade snett på mig idag. Jag veet att det blåser och regnar, jag springer för det. Har ni aldrig sett någon ute i regnet förut? Det är väl inget konstigt med det? Jag kan tala om för er att det var väldigt skönt att ta en varm dusch efteråt.

Imorgon blir det vilodag och på söndagen firar Finland självständighetsdagen. Så det betyder att jag är ledig från jobbet. Det tänkte jag fira med ett långpass. Tyvärr har det ju inte direkt lovats bättre väder, utan snarare snöstorm. Så vi får se hur det blir med passet. ”What doesn’t kill you makes you stronger” eller?!

Hoppas att ni får en trevlig helg och att det blåser mindre där ni bor!

(Tyvärr krånglar bloggen lite i stormen, får inte inlagt några bilder för tillfället…)

Idag var det då dags för mig att springa tusingar. Jag har inte sprungit såna intervaller på evigheter utan brukar istället springa 6 x 800 m. Idag var tanken 5 x 1000 m. Jag började med att värma upp ungefär 1,5 km och efter det blev fullt ös. Nå ja, nästan iaf… Den första intervallen visade sig vara den snabbaste som jag sprang, medan intervall 2, 3 och 4 gick på exakt samma medelfart. Hmm… Jag undrar just om det kan stämma, runkeeper är kanske inte känd för att vara så pålitlig.

Den sista intervallen blev sedan den näst snabbaste och det får jag vara nöjd med. Det märktes nog att jag inte sprungit långa intervaller på ett bra tag, det var svårt att välja en lämplig fart. Den första var den snabbaste som sagt, men kanske jag brände allt mitt krut för tidigt. För sedan gick de övriga intervallerna inte närapå lika fort. Dessutom börjar jag bli mer och mer övertygad om att jag måste skaffa mig en ordentlig pulsklocka (med gps alltså), en sådan som jag kan hålla reda på farten medan jag springer och inte bara få veta den efter ett avslutat pass. Kanske jag då skulle ha lite jämnare fart… Det kanske kan bli som en tidig julklapp åt mig själv…

Det var hur som helst jättevackert väder ute. Perfekt höst- och springväder. Jag älskar hösten när det är så här fint ute. Och nu har det äntligen blivit lite varmare ute igen, så jag behöver inte frysa för tillfället. Jag är inte redo för vinter ännu…