Kategoriarkiv: Löpning

Intervall-fail

Idag var det tänkt att jag skulle springa backintervaller vid elljusspåret nära där jag bor. Det är en bra slinga med många små backar och sen en megabacke där i mitten. Jag tycker alltid att jag brukar få springa där ganska för mig själv, men inte idag.

Vid parkeringen finns det en liten gräsplätt med fotbollsmål på. Tydligen hade något lag bestämt sig för att ha sin träning där idag. Nå, det stör inte mig tänker jag, jag springer ju inte förbi där så ofta. Så jag sprang på och just som jag kommer till megabacken där jag hade tänkt spurta upp och ner för så är även laget där med samma idé. Nej tänker jag! Jag vill inte att nån ska ”se”. Tänk om jag gör fel och så skrattar alla åt mig. Inte för att jag precis tror att de skulle göra det, de är nog tillräckligt upptagna med sitt eget frustande och flåsande. Men känslan att göra bort sig när folk ser på… Så jag sprang upp för backen en gång. Nå en gång är väl bättre än ingen gång…

Nästa gång ska jag inte vika ner mig. Jag måste tro mer på mig själv! Vad spelar det för roll om jag frustar och flåsar och går efter halva backen? (dessutom gick jag inte efter halva backen) Jag tror inte på riktigt att de skulle skratta bakom ryggen på mig. ”Se på hon, vad dålig hon är”

Så istället sprang jag en massa kringelikrokar för att få ihop lite fler kilometer än de vanliga 6-8. Det var iaf väldigt fint vid parken där jag sprang. Och distansen blev tillsist 9,5. Imorgon är det tänkt att jag ska springa veckans långpass, siktar på en 14 kilometer. Då ska jag inte vika ner mig, fast jag skulle ha en massa folk runt omkring mig.

Hur är det med dig? Ändrar du din planerade rutt ifall där är mycket folk? Eller kör du på som planerat och struntar i om folk ser?

Det tar sig…

Lämna ett svar

De senaste passen jag sprungit så har löpningen gått bättre igen. Jag hoppas att det bara var förra veckan som jag var inne i en liten svacka. Idag sprang jag samma intervallpass som förra tisdagen, dock inte samma sträcka/rutt så det går väl inte helt att jämföra. Det blev mina trogna pyramidintervaller, 1-2-3-4-3-2-1. Idag var känslan mycket bättre än förra veckan, det kändes som om jag hade kraft i benen att trycka på. Så kanske min styrketräning märks…

Det ger iaf motivation att fortsätta. ifall jag redan märker skillnad efter två styrketräningsgånger, så tänk hur mycket skillnad jag måste märka om säg två månader? Idag blev medelfarten 5:50 och förra veckan var det 6:00. 5:50 är okej för att vara jag, det är inte toppform ännu, men det börjar närma sig iaf. Jag skulle ju vilja höja min nivå ett snäpp och inte alltid traggla på där vid en 5:40-6:10. Jag skulle vilja ligga där på en 5:10-5:30 (eller snabbare, men man måste väl vara realistisk också) utan att det känns kräkjobbigt. Så jag kämpar på med mina intervaller även om det är jobbigt ibland.

Annars då… Jag väntar på sommarvärme, som tur så ska jag på solsemester i augusti. Tack och lov så var vi förutseende och bokade redan i mars, det är knappast så lätt att få nå billiga resor nu när sommaren har varit som den varit. Ikväll blir det ännu en promenad med sambon, eftersom det verkar som om det inte skulle regna ikväll. Men nu när jag skriver det så gör det ju garanterat det. (Som vanligt).

Typiskt väder

Distansrekord utan musik

Lämna ett svar

Som jag redan tidigare har nämnt så springer jag alltid med musik, men nu försöker jag avvänja mig från det. Idag sprang jag det längsta jag någonsin gjort UTAN musik. Det blev lite över tio kilometer. Sakta, men säkert så går det bättre utan.

Idag gick mitt springande dessutom betydligt bättre än sist. Jag var nästan på min normala nivå och jag blev riktigt förvånad över hur lätt det kändes. Helt en annan känsla än vad jag hade på torsdagen. Så förhoppningsvis är jag tillbaka nu.

Den här veckan blev det igen tre pass löpning och ett pass styrka. Nästa vecka borde iaf erbjuda mer möjlighet till träning. Då jobbar jag mestadels morgontur och dessutom har jag helgen ledig. Så siktar igen på att öka antalet löppass till fyra och fortsätta med min styrketräning. Jag hade knappt någon träningsvärk alls den här gången, lite i armarna bara. Så det tar sig, skönt!

Jag förstår inte vad som är fel…

2 svar

Idag var jag ledig från jobbet och hade tänkt att jag skulle köra veckans långpass idag eftersom jag hade ”vilodag” igår. Men näe, det bidde inget!

Jag förstår inte vad som är fel för tillfället, allting känns väldigt tungt och jobbigt när jag springer. Jag hade siktat in mig på en 14 kilometer, men det var nog in my dreams idag. De två första kilometrarna gick bra, inte så snabbt men de gör det aldrig i början så jag var inte speciellt orolig ännu. Sen var jag tvungen att gå en stund för jag var så slut, där borde jag nog egentligen ha vänt om redan. Tänkte att det lossnar nog snart, det är bara att mata på. Tassade på en stund till, hade redan förhandlat med mig själv att tolv kilometer får räcka för idag. Så jag sprang tills runkeeper sa sex kilometer och så vände jag om.

Här nånstans vände jag, mitt på en raksträcka

Jag gick lite igen och försökte mig sedan på att springa mellan varven. Hela tiden gick det bara långsammare och långsammare. Benen var helt slut. Efter nio kilometer stängde jag av runkeeper och så gick jag resten av vägen hem. Inte min dag idag alls… Medelhastigheten blev 6:34 med mina gåpauser medräknade.

För tre veckor sedan sprang jag halvmaraton med medelhastighet 5:58 och nu kämpar jag mig igenom 9 kilometer på 6:34. Vad har hänt? Jag vet att jag för några år sedan hade varit överlycklig ifall jag överhuvudtaget hade kunnat springa 9 kilometer och visste inte vad hastigheten betydde. Men i dagsläget vet jag ju det. Jag vill ju bli bättre och snabbare och inte gå åt andra hållet.

Kanske vädret spelade roll? Det var ganska kvalmigt i luften och det åskade lite. Kanske min över tio timmars arbetsdag från igår spelade in? Kanske jag bara är inne i en svacka? Kanske kanske kanske? Jag hoppas iaf att det ger med sig snart. Det är nämligen inte en rolig känsla när kroppen inte fungerar som jag vill…

Jag skyller på vädret

Veckans intervallpass-check

Lämna ett svar

Idag efter jobbet sprang jag mitt planerade intervallpass för veckan. Det blev mina trogna pyramidintervaller. 1 min-2-3-4-3-2-1 med 1:30 vila emellan. Och usch så det var jobbigt! Frustade och flämtade mest hela tiden under intervallerna. 1 minuters intervallerna gick under 5:00 tempo, medan de övriga gick på en 5:20-5:30. Vilan där mellan gick i sakta sakta jogg, så medelhastigheten blev 6:00 jämt.

Jag får lov att vara nöjd med det, för det var verkligen allt jag orkade med i dag. Jag vet inte vad det beror på, jag tyckte innan jag for ut att jag kände mig pigg och kry och var taggad på att springa lite snabbare än normalt igen. Men kroppen var inte med på noterna idag. Jag hoppas att det bara är någon tillfällig svacka och att jag inte håller på att bli sjuk. Jag vill verkligen inte vara sjuk i sommar”värmen”. Eller värme och värme, jag vet inte var den håller hus egentligen. Jag går ju i jeans och tröja hela tiden. Jag har garderoben fylld av oanvända sommarkläder…

En annan tid, en annan plats. Längtar…

Veckosummering

Lämna ett svar

Den här veckan närmade jag mig redan min normala träningsmängd. Totalt blev det tre löppass på 26 kilometer totalt och ett pass styrka. Torsdagens styrketräning lämnade en brutal träningsvärk efter sig så p.g.a. det blev det bara tre löppass. Jag siktade ursprungligen på fyra och då hade säkert kilometer mängden landat på en 35-40km.

Idag blev det veckans sista löppass och det längsta sedan halvmaratonet. Idag sprang jag 12,5 kilometer och allt kändes bättre än igår. Farten var redan högre även om jag idag sprang betydligt längre än igår. Så som jag visste så behövde jag inte oroa mig. Torsdagen träningspass kändes ännu i benen i går och påverkade således tempot, men idag sprang jag nästan i min normala fart. Idag hade jag dessutom bråttom hem. Jag ville hinna undan regnet, för himlen var fylld av regnmoln. Det hade regnat lite till och från under dagen och jag ville inte bege mig ut i regnet. I regn fick jag nämligen springa i igår. Varför ser annars folk konstigt på en när man är ute i regnet och springer? Igår så regnade det faktiskt inte då när jag begav mig ut, sedan kom det dock flera störtskurar under tiden. Och som folk (i bilar) glor… ”Ja jag veeet att det regnar, jag springer för det”

Jag hann hem

Nästa vecka bjuder förhoppningsvis på mer träning. Då vill jag komma upp i en 35-40 kilometer löpning, fördelat på en fyra pass. Ett av de passen vill jag springa nån form av intervaller på och ett långpass. De två övriga är ”fria” att springa vad jag känner för. Sedan vill jag också träna ett pass styrka. Måste planera in vilken dag jag gör vad på bara, så att jag har en vilodag efter styrketräningen ifall det visar sig att jag har lika grym träningsvärk även nästa gång… 🙂

Lite bättre idag redan

Lämna ett svar

Träningsvärken från helvetet har lite gett med sig nu som tur. När jag vaknade på morgonen så kändes allt redan bättre och mot dagen har den släppt ytterligare. Idag efter jobbet var jag ute på en springtur. Det kändes ännu i benen, de var väldigt sega och tunga. Så farten var inte något att hänga i julgranen, men det är inte alltid huvudsaken heller.

Jag litar på min kropp och på mig själv och vet att det kommer att gå fortare nästa gång. Och om inte nästa så snart iaf… Det är inte så konstigt att det gick långsammare än normalt idag, kroppen fick nog en chock av mitt träningspass på torsdagen och har inte återhämtat sig ännu. Så snart är jag fit for fight igen.

Jag har faktiskt de tre senaste gångerna som jag varit och sprungit, sprungit utan musik. Jag springer ALLTID med musik, jag försöker avvänja mig från det. Jag har ingen pulsklocka (eller jag har en, men inte med gps, bara sån som mäter pulsen och inget annat) så jag springer alltid med runkeeper på telefon. Och eftersom jag alltid har telefonen med mig iaf, så blir det automatiskt även musik. Men nu har jag planer på att köpa en pulsklocka med gps och då behöver jag ju inte runkeeper mer. Och då känns det onödigt att springa med telefonen och musik. Sen att det ju förstås kan vara bra att ha telefonen med sig på löprundan iaf är ju en annan sak… Så nu försöker jag vänja mig att springa utan musik så att jag är van sedan när jag har pulsklocka…

Hur är det med dig? Springer du med musik eller utan? Hur är det med andra tekniska grejer? Pulsklocka?

En ”rolig” historia här ännu mot slutet. Vid bajamaja kön inför Paavo nurmi halvmaraton så frågade damen framför mig i kön vad klockan var. Och jag visste inte. Den minen alltså… Whaat, ingen pulsklocka? Hon verkade uppriktigt förvånad över att jag inte hade nån klocka.

Bjuder ännu på en bild på min favoritkatt, Emma, som har absolut ingenting med inlägget att göra. Men fin är hon…

Back to normal

Lämna ett svar

Idag efter jobbet blev det då äntligen dags för ett efterlängtat löppass. Jobbdagen var ett enda kaos, det var bråttom hela tiden, så det blev närmare en timme övertid för mig. Efter jobbet behövde jag ännu handla, men sen! Sen! Äntligen lite löpning.

Som jag skrev igår så har jag planerat att träna normalt igen den här veckan. Dagens pass blev ett planerat ganska kort pass, sprang nästan sju kilometer. Däremot så gick det förvånansvärt snabbt för att vara mig. Jag trodde att benen skulle vara trötta eftersom det var så bråttom på jobbet, men de var hur pigga som helst. Så för en gångs skull så var både kroppen och knoppen pigga. Oftast brukar det vara antingen eller… Synd bara att jag hade så lite tid på mig. Det behöver nämligen fixas en hel del här hemma. Förra veckans sol och värme resulterade tyvärr i ett ostädat hus och nu börjar det nämligen se ut som om en virvelvind farit fram här.

Imorgon väntas det nämligen besök. Jag ska ha tjejmiddag hos mig och även om DE säkert inte bryr sig hur det ser ut hemma hos mig, så gör JAG det. Så när jag förra vecka prioriterade solstolen framom städandet, så får jag nu ta konsekvenserna av det.

Dagens bästa: Löpningen helt klart. Idag handlade jag dessutom mina första jordgubbar för säsongen. Tänkte bjuda på dem imorgon, ska försöka hålla mig från att mumsa i mig dem allihop själv innan gästerna kommer.

Dagens sämsta: Vädret. Vart försvann sommaren liksom?!

Mums!

Ny vecka nya tag

Lämna ett svar

Förra veckan blev ju lite av en vilovecka både från träningen och från bloggen. Nu är det dock nya tag som gäller. Den här veckan har jag planerat att träna som normalt igen. Vill få in tre till fyra löppass och ska verkligen ta tag i styrketräningen igen. Det har legat lite på is den senaste tiden, men nu måste jag skärpa mig. Jag kände ju av mitt vänstra ben mot slutet av halvmaratonet, både höften och baksida lår knorrade i slutet. Så nu ska jag försöka stärka upp musklerna där för att orka bättre nästa gång.

Jag har inget lopp inplanerat nu senare i sommar. Jag måste fundera lite på vad jag vill delta i. Blir det flera millopp med förhoppningen om att springa snabbare eller ska jag springa ett till halvmaraton någonstans. För tillfället lutar det lite mot att springa i Tallinn i september igen. Sprang halvmaraton där i fjol och gillade det mycket. Så jag tror att det blir en favorit i repris. Dessutom så går det enkelt att kombinera resan dit till en minisemester med lite shopping och hotellhäng också. Inte bara resa dit, springa ett lopp och resa tillbaka igen. Utan stanna en dag eller två extra. Måste ta och prata med chefen på jobbet bara och se om jag kan få ledigt. Jag jobbar inte bara regelbundna arbetstider, må-fre 9-17, utan jobbar kvällar och mycket helger också. Så det är alltid lite av ett pussel att få helger ledigt, plus sen då ännu extra ledigt på måndag och eventuellt tisdag. Men han brukar nog vara väldigt tillmötesgående bara jag säger till i tid.

Glad måndag på er alla!

Sagt och gjort och shortspremiär

Lämna ett svar

Idag efter jobbet blev det då dags för en liten löptur. Jag for ut en åtta-tiden på kvällen. Då var det ännu varmt och skönt ute så det blev shortspremiär för mig. Hittills har jag bara sprungit i 3/4 tights eller hellånga, men nu tyckte jag att det var så varmt att shorts var ett måste. Svetten bara rann när jag kom hem och då tyckte jag ändå att jag sprang lugnt. Är väldigt tacksam över att mitt halvmaraton gick förra lördagen och inte imorgon. Det har nämligen lovats över 25 grader imorgon och jag kan bara tänka mig hur mycket jobbigare det skulle ha varit att springa då.

Så mycket som jag älskar sol och värme så är jag nog inte lika förtjust att springa i det, och mitt på dagen dessutom. Dagens runda gick iaf hur bra som helst. Det blev min vanliga ”testrunda” och allting kändes bra i kroppen. Jag har nog återhämtat mig bra från halvmaratonet. Så nästa vecka blir troligtvis en normal träningsvecka igen. På det igen bara!