Kategoriarkiv: Lopp

Sista träningspasset gjort

Idag sprang jag sista gången innan lördagens lopp. Jag sprang min vanliga testrunda som jag brukar springa innan lopp. Jag har sprungit den många många gånger och vet hur länge den tar ungefär beroende på i vilken form jag är.

Det var den första rutten jag sprang, då när jag började springa. Jag nötte den om och om igen, tills jag orkade springa hela vägen. Då när jag sprang hela vägen för första gången, tog det ungefär 46 minuter och jag var så glad och stolt då när jag orkade springa hela vägen. Nu kan jag i mina bästa dagar springa samma runda på kanske 36 minuter, så en  viss förbättring har ju skett 🙂

Det är alltid kul att se tillbaka på resultatet och märka att jag visst har blivit snabbare. Speciellt när det ibland känns som om jag inte alls gör framsteg. Idag tog rundan lite över 37 minuter, så i hyfsad form är jag nog. Jag tog inte i för allt jag har idag, men det är skönt att känna att jag har fart i benen. Det kändes som om det fanns mer att ge idag och det är en bra känsla att ha innan lopp.

 På lördag gäller det, håll tummarna för mig!

Samlingsplatsen ifjol, mitt inne i möbelvaruhuset Maskun Kalustetalo

0

Race week är här!

På lördagen klockan 13 går starten för årets första lopp för min del. Jag ska springa ett millopp i Masku. Jag som inte tycker att jag har varit så nervös inför, men idag fick jag infopaketet om loppet och direkt kom pirret. När jag läser om banan, var dryckesstationerna finns, var omklädningsrummen är…. IIK!

Fast det är ju kul! Inte så att jag är nervös över om jag kommer att klara av det eller inte, det vet jag ju att jag gör, mer… Pepp helt enkelt. Det ska bli kul att pressa kroppen och se vad jag har i mig. Jag tycker att jag har sprungit så mycket efter pulsen sedan jag köpte min nya klocka. När pulsen ska hållas nere så har även tempot blivit lägre än mitt normala tempo, vilket har varit frustrerande tidvis. Nu på loppet ska jag inte ta pulsen i beaktande utan bara gasa på så mycket jag har att ge. Förhoppningsvis finns det lite fart i benen.

Ett nytt PB skulle vara kul, sub55 drömmen. Imorgon ska jag springa ett sista pass inför loppet och sen blir det vila för min del. Jag kommer köra lite rörlighetsträning och använda min foam roller och så hoppas jag att jag är i mitt livs form på lördag.

0

Första loppet för säsongen bokat

Idag fick jag nytt arbetsschema på jobbet som sträcker sig till mitten av maj. Det visar sig att jag är ledig den 7 maj och vad passar då bättre än att inleda loppsäsongen då. Ungefär en timme efter att jag fått mitt schema hade jag bokat mig till loppet.

Jag ska alltså springa ett millopp i Masku. Samma lopp som i fjol, men denna gång går loppet nästan en månad senare. Dessutom har banan ändrat lite, det har inte kommit ut officiella kartor ännu. I fjol gick ju loppet bra, jag sprang mitt snabbaste millopp någonsin då och det  måste jag ju vara nöjd med.

Masku Maraton

Vad jag minns från i fjol så regnade det hela vägen och att jag hade strul med nummerlappen, så min tid kunde egentligen ha varit ännu bättre. Här kan ni läsa om loppet i sin helhet. Så i år hoppas jag på bättre väder och förhoppningsvis ett nytt PB.

Jag har inte direkt tränat snabbhet, men onsdagens pass var en boost för självförtroendet. Kanske det finns möjlighet till nytt rekord. Jag ser framemot att springa lopp igen iaf. Det känns som om det var evigheter sen sist… Längtar till stämningen och pirret innan starten.

0

Maraton programmet

Det här programmet är ett som jag hittat i en annons för en sportdryck. Programmet är ett tolv veckors program och sedan på den trettonde veckan är det en förberedande vecka inför maraton, så egentligen tretton veckor då.

Nu är det inte ett ”kom i form till maraton på tolv veckor” program, man ska ha en grund inför också. Jag tycker dock att programmet verkar passa mig, jag tänker använda mig av det som en bas och utgå från det.

Programmet är utformat så att vecka 1-6 så är det samma schema och så vecka 7-12 samma. Det är alltså inte olika program varje vecka, men jag har tänkt variera mig med intervallerna t.ex.

Vecka 1-6 ser ut som följande: Självklart kan jag ändra på ordningen på passen, det är inte så att måndag alltid måste vara vilodag. Det beror på hur det passar in med mitt jobb och vardagen överlag.

Må: vila
Ti: löpning 60 min grundtempo + styrka
Ons: vila
To: löpning 50-70 min snabbare tempo
Fre: vila
Lö: löpning 45-75 min grundtempo + fartökningar
Sö: långpass 80-140 min grundtempo, kan ersättas med cykling ibland

Vecka 7-12:

Må: vila
Ti: löpning 45-60 min grundtempo + styrka
Ons: löpning 50-75 min snabbare tempo eller intervaller
To: vila
Fre: lätt löpning/cykling 30 min
Lö: löpning 60 min grundtempo + styrka
Sö: långpass 80-180 min grundtempo

Detta är alltså planen, jag är ivrig inför träningen. Tänk att det bara är tolv (tretton) veckor kvar…

0

Tankar inför maraton del 2

I slutet av januari skrev jag mitt första inlägg om mina tankar inför maraton.(här kan ni läsa om det.) Nu har det ju gått en tid sedan det inlägget och jag har kommit en bit på vägen och kunnat träna utan några större missöden. Tyvärr har det ju uppstått andra problem

I dagsläget ligger mina långpass på en 16-18 kilometer. Förra veckan blev mitt långpass 16,5 och tanken är att imorgon springa kring 18, gärna lite längre. Känslan under långpassen har varit bra, jag har känt mig hyfsat pigg genom det hela och orkat hålla tekniken till slut. Jag har inte tappat (så mycket) fart även om jag förstås blivit trött i benen mot slutet.

So far so good liksom. Jag har inte ännu lagt upp någon plan för träningen utan jag har hittills mest gått på känsla. Tanken har hela tiden varit att sakta, men säkert bygga upp längden på mina långpass. För tillfället springer jag tre gånger i veckan, totalt blir det kanske 35-40 kilometer. Så även om mina långpass är av bra längd, så känns det ändå kanske i det minsta laget för maraton. Men samtidigt är det ju långt kvar… Dessutom slutar zumban snart och då blir det att ersätta det med ett fjärde löppass och då blir ju veckototalen också högre.

Ibland är nog mitt huvud och mina tankar min största fiende. Jag kan fundera och fundera och undra (sa flundra) om jag borde göra si eller göra så. Jag vet liksom aldrig om det jag gör räcker? (fast kanske ingen annan vet det heller?) Så kanske ett färdigt schema skulle passa mig i alla fall. Så behöver jag inte tänka själv… Utan bara springa så som det står där och lita på att jag kommer i maratonform med hjälp av det programmet. För jag har ju aldrig sprungit maraton tidigare, inte ens varit i närheten av de längderna så vad vet jag vad som krävs…

Äh, som träningsblogga säger. Hur svårt kan det va?

0

Det går inte alltid som jag tänkt mig

Idag fick jag lite tråkiga nyheter på jobbet. Eller inget är ju fastslaget ännu, men mina maratonplaner inför sommaren blev lite svårare. Jag har skrivit det förut, men jag jobbar alltså på ett café i ett köpcenter så jag jobbar inte ett ”vanligt” jobb 9-17, må-fre. Utan jag jobbar både kvällar och lördag och söndag.

Nu då till mitt dilemma. Min tanke har hela tiden varit att springa Paavo Nurmi maraton den 2.7. Vilket förstås är en lördag. Som alla andra lopp är som jag också skulle vilja springa. Jag har en bra chef och förman och jag har nog alltid fått ledigt de gånger jag vill delta i någon tävling. Jag tycker att jag är en bra anställd och frågar inte ledigt om det inte är något jag riktigt vill. Så jag brukar välja vad jag faktiskt vill springa för lopp och vad kan jag skippa. Jag ber t.ex inte två helger i rad ledigt… (Självklart har vi ju ledigt på helger utan att behöva begära det, men det är bara var fjärde helg i min bransch.)

Så ifall jag vill springa något lopp på sommaren, är jag nästan tvungen att begära den dagen ledigt. Ifall det inte skulle råka sammanfalla med mina normala lediga dagar. Nå ja, nu visar det sig att en person redan begärt den helgen ledigt och en annan vill ha sin semester då… Och vi kan ju inte alla vara lediga samtidigt…

Inget är ännu bestämt/fastslaget och det är klart att jag ännu har möjlighet att få helgen ledigt. Jag har pratat med chefen tidigare om mina planer på lopp i sommar, men inte nämnt nå specifika datum.

Men, blä alltså! Jag vet att det kommer andra lopp, men jag hade så ställt in mig på att springa just där och då. Tänker nog fortsättningsvis träna till det, jag antar att jag får bekräftelse om ledigt eller ej så småningom. Och ifall jag springer maraton först senare på sommaren/hösten så är det ju inte så att den träning som jag gör nu är en waste of time precis…

0

Tankar inför maraton

*varning för text och flum*

Den 2.7 är det meningen att jag ska stå på startlinjen till Paavo Nurmi maraton och denna gång springa ett helt maraton. Jag har deltagit där tre gånger förut, två gånger sprungit 10 km och ifjol sprang jag halvmaraton. Vill ni läsa om hur halvmaratonet gick kan ni göra det här.

Första tanken inför maraton är, IIIK, ska jag faktiskt springa så långt? Jag minns ifjol när jag sprang halvmaraton där att jag var så trött i benen och slut, så bara tanken på att springa ett varv till, nej! Och nu då, så ska jag göra det.

Det känns skrämmande och får lite panikkänslor när jag tänker på hur långt det är, men samtidigt känner jag mig otroligt pepp och inspirerad till att träna inför det. Jag har ju haft tanken i mitt bakhuvud länge, men har inte vågat säga det högt. Egentligen har jag väl inte sagt det högt till någon, jag har bara skrivit det här på bloggen 🙂

Det längsta jag någonsin sprungit är halvmaraton, 21,1 kilometer. Har sprungit halvmaraton tre gånger, två 2015 och ett 2014. Mina långpass ligger för tillfället på en 12 kilometer (det sprang jag igår). Innan förkylningen däckade mig sprang jag långpass på 15-16 kilometer.

Jag vill komma igång med träningen inför nu, men vet inte riktigt hur jag ska lägga upp det hela. Jag vill börja bygga upp längden på mina långpass och träna upp uthålligheten. Jag tänker mig att jag kan dela upp mina träningsveckor i 3+1. Alltså tre veckor med mycket mängd och så en återhämtningsvecka.

Så att om jag denna vecka sprang 12 kilometers långpass, så springer jag nästa vecka 14 och sedan 16 och så tar jag en lugnare vecka efter det. Ifall jag fortsätter i den takten och lägger på 2-3 kilometer per vecka och inleder nästa period vid vecka tvås kilometer (alltså 14 vid mitt exempel), så borde jag komma upp i en 30+ kilometers långpass innan maratonet. Och det borde väl räcka? eller?

Alltså jag vet inte… Hur mycket behöver/borde man träna inför? Jag vet ju att jag inte är otränad precis och har en tendens att undervärdera min förmåga, men samtidigt är ett maraton jätte(jätte)långt.

Tiden då? Jag har inga målsättningar där, ännu, vill komma i mål. Jag kommer säkert att fundera på den senare, beroende på hur min träning framskrider och i hurudan form jag är.

Välkommen med att följa min resa!

0

Säsongssammanfattning 2015

Eftersom jag förra lördagen sprang säsongen sista lopp tänkte jag nu skriva en liten sammanfattning om de olika loppen jag sprungit. Jag är nöjd över säsongen, det blev pers i nästan varje lopp och jag har hållit mig relativt frisk och skadefri genom hela året. Så då kan man inte vara annat än nöjd.

Den 12e april sprang jag 10 km i Masku. Loppet sprangs i ösregn, men resulterade ändå i nytt personbästa för min del. Tiden skulle säkert ha kunnat vara ännu lite bättre, men på grund av regnet så hade jag strul med min nummerlapp och fick stanna och panikfästa den ett par gånger. Efter loppet blev jag förkyld.

I maj sprang jag och sambon Graceloppet. Loppet var en timme långt och sprangs uppe på däck på Viking Grace. Det var mera som ett jippo och en rolig grej. Stannade och fotade bland varven och hade mest skoj. Så när jag kollar på resultatet så vet jag ju att jag inte har hållit min normala fart, men det spelar ingen roll.

Featured image

Den 27e juni sprang jag halvmaraton i Åbo. Jag velade länge ifall jag skulle våga springa halvmaraton eller ifall jag skulle springa 10 km som jag gjort de två senaste åren. Valde till slut halvmaraton distansen och tur var väl det, för det blev pers igen. Denna gång en förbättring med nästan sju minuter. Vad jag minns från loppet var hur ont jag hade mot slutet och hur glad jag var över att äntligen få korsa mållinjen.

Featured image

Den 13e september sprang jag halvmaraton i Tallinn. Jag velade även här länge över distansen eftersom jag hade varit förkyld strax innan och jag kände mig inte i bästa form. Det blev rekord även denna gång, nu med en minut. Men rekord är alltid rekord!

Sista loppet för säsongen var 10 km i St:Karins. Nu var jag fyra sekunder från nytt PB på milen, så lite småsurt att avsluta säsongen så, men nu kan jag redan glädjas över tiden.

Featured image

Ingen medalj från Graceloppet

Inför nästa år så har jag inget specifikt lopp planerat. Det blir säkert till stor del att springa samma lopp som i år, men vet inte distansen ännu. Kanske kanske kanske jag skulle våga mig på ett helt maraton… *gulp*

0

Race report Kaarina syysmaraton 10 km

Igår sprang jag säsongens sista lopp, det blev ett millopp som fick avsluta säsongen. Jag hade som förhoppning att springa under 55 minuter, men visste att det skulle bli svårt. Under mina träningspass inför har jag hållit snittfart på 5:50 i bästa fall, så att pressa mig ner under 5:30 var nog önsketänkande.

Uppladdningen inför loppet var inte den bästa. Jag hade jobbat sju dagar i rad, så även om det blev träningsmässigt en vilovecka, så var benen kanske inte så pigga som det kunde ha varit. På lördagsmorgonen var springsuget ungefär noll. Jag hade ingen lust att springa överhuvudtaget, magen var orolig och huvudet var trött. Jag ville bara fortsätta sova när väckarklockan ringde. Steg iaf upp, åt frukost och så begav vi oss till startplatsen.

Featured image

Starten skulle gå 10:35 och ännu klockan 10 hade jag ingen springlust. Jag tänkte att den säkert skulle komma när jag kom till startplatsen, med stämningen och förberedelser och allt det där, men nä. Tänkte att jag springer iaf och så blir det var det blir. Jag hade gett upp tanken om rekordtider och ville mest bara hem och sova.

Featured image

Starten gick och jag började springa. Jag hamnade bakom ett gäng som inte alls sprang i min takt. Vid första kilometertiden så var farten 6:20. Oj oj, härifrån blir det inga rekordtider. Jag måste förbi, öka öka farten. Jag vet ju att det alltid går trögt i starten och att det sedan brukar jämna ut sig att man får mera utrymme att springa i egen takt, men ändå blir jag stressad…

Vid tre kilometersmarkeringen så höll jag redan snittfart på 6:00 ungefär, så jag tänkte att det här går ju bra. Benen kändes hyfsat lätta och springsuget började infinna sig. Bara sju kilometer kvar då, kämpa, pressa, öka…

Förutom tio kilometer så springs det även halv- och helmaraton. Starten för halvmaraton hade gått 10:45 och nånstans vid fyra kilometer så kommer ledaren för halvmaraton förbi mig. Så där och då kände jag mig långsam igen. Hur kan nån vara så snabb? Vid fyra kilometer var sista gången jag hade nån mellantid, efter det började telefonen strula så efter det visste jag inte längre hur jag låg till.

20151024-111259-7344.jpg

Foto: Tomi Junnila

Beslöt mig bara för att strunta i det och springa på i en sån takt att det känns bra. Jag har ingen aning om vad jag sprang i för fart, allting kändes ändå bra och jag hade ganska pigga ben. Banan är inte det minsta kuperad så försökte pinna på. Jag sprang ensam nästan hela loppet. Jag hade förstås människor både bakom och framför mig, men jag sprang inte i en klunga. Vid 9 kilometersmarkeringen såg jag två personer framför mig och bestämde mig att dem tar jag. Jag ska förbi! Jag kom förbi dem båda, men den ena jäkeln sprang förbi mig just på målrakan sedan. Så irriterande!

Jag sprang i mål på tiden 57:03, fyra sekunder från nytt PB. Liite surt känns det nog, även om jag idag redan är nöjd med tiden. Med tanke på att springsuget var noll och att mina träningspass gått i långsammare fart är jag ändå nöjd över att jag kunde pressa mig till nästan rekord. Det är min andra bästa tid nånsin och ett millopp är alltid ett millopp.

0