Det är bara några få veckor kvar till Tallinn maraton och nu är det dags att dra ner på träningen. Rejält. Den här veckan ska jag ännu springa ett långpass på kring 15 kilometer, men det är det längsta jag kommer att springa inför. Sedan blir passen bara kortare och kortare och färre och färre. Den här veckan tre löppass, nästa vecka två och sedan bara ett. Plus loppet förstås. Det känns nästan konstigt att springa så lite. Ska jag faktiskt ”bara” springa 15 kilometer? Vad ska jag göra när jag plötsligt har en massa tid över? När jag inte behöver springa i tre timmar mer.

Jag har inte bestämt mig ännu för hur jag ska springa veckans långpass. Vill jag försöka springa 15 kilometer i ett och samma tempo, eller ska jag dela upp det? Springa 2 x 5 kilometer i planerad maratonfart? Förra veckans långpass gick ändå bra, och jag skulle gärna vilja få till ett långpass där jag springer hela vägen i ett okej tempo. Men sen igen om jag börjar för hårt, blir jag kanske (för) trött mot slutet för att orka hålla tempot, och då blir jag bara besviken. Just nu känns det ändå viktigast att få till bra pass. Där jag känner att jag fixar det. Få en bra känsla.

Det är en svår balansgång tycker jag. Hur mycket ska jag dra ner på träningen och hur mycket ska jag pressa? Eftersom jag den här gången inte har följt ett träningsprogram, är det svårt att lita på att jag gjort rätt. Tillräckligt. Som det känns just nu i alla fall, är jag i form. Jag ska skriva ett skilt inlägg om mitt tidsmål, men jag håller på det ännu en stund. Jag tror jag måste formulera mina tankar själv först 🙂

Juni blev verkligen en superbra träningsmånad. Trots värmebölja och vurpa kunde jag träna som jag ville. Det blev nästan mer träning än jag hade trott att det skulle bli. Totalt över 156 kilometer löpning i juni. Så mycket har jag inte någonsin sprungit i juni. Det bådar gott med tanke på att Tallinn maraton är först i september. Jag har ännu mycket tid på mig att träna. I det här inlägget tänkte jag skriva om mina träningsplaner för juli. Vad och hur vill jag träna?

Mina träningsplaner för juli

Först och främst, löpning. Förstås. Det är och kommer alltid att vara det viktigaste inför maraton. I juni sprang jag som längst 22 kilometer. Under juli vill jag öka på ännu mer. Längre långpass. Jag vill åtminstone springa 25 kilometer. Det borde inte vara något problem eftersom jag känt mig stark på mina långpass. Det finns mer i kroppen.

Under juli vill jag också öka på längden på mitt så kallade distanspass. Det pass där syftet är att springa hela passet, men ändå springa en längre distans. Under långpassen brukar jag gå mellan varven, speciellt när jag sprungit på spånbanan. Och när det varit varmt. På distanspasset försöker jag springa hela vägen. De brukar variera från tio kilometer till kanske fjorton. Där skulle jag gärna se att passet var åtminstone över tolv kilometer. Springa hela tiden och med okej fart.

Det sista löppasset är sedan intervaller. Snabbdistans, tempo, fartlek. Whatever. Med syftet att det ska vara klart snabbare än de två övriga passen. Det behöver inte vara speciellt långt, det brukar bli kring sju kilometer.

Med den här matematiken borde jag komma upp i över 40 kilometer löpning på en vecka. Det är bra och godkänt.

Punkt nummer två är styrketräning. Jag har kanske liiiite slarvat, men jag tränade faktiskt styrka förra veckan. Och det kändes kan jag lova. Jag måste hålla i det. Jag måste träna ben. En gång i veckan är målet, men varannan vecka är minimum.

Sedan är nästan träningsveckan full. Det beror lite på hur sliten jag känner mig och hur det passar in med den övriga träningen ifall det blir transportcykling till jobbet eller inte. Långpasset är viktigast och då vill jag gärna känna mig pigg inför. Det betyder ingen styrketräning dagen innan och ingen cykling dagen innan. Men kanske dagen efter ett långpass skulle vara en lämplig cykeldag? För att få igång blodcirkulationen, men ändå vila benen. 

Ny månad, nya tag och en fungerande blogg igen. Det betyder att jag ska skriva det utlovade inlägget. Om mina träningsplaner för maj. April blev en bra träningsmånad. Jag sprang 85 kilometer totalt och sprang två långpass. Som längst 13,5 kilometer på ett pass. Nu är det dags att steppa upp träningen och på allvar börja fokusera mot maraton i september. Nu är det slut på lugna mysjoggar, nu behöver jag en plan. Eller okej, planen kan väl innehålla lugna mysjoggar, men jag behöver en struktur i träningen. Löpning, långpass, mängd och intervaller. Och så får jag inte glömma styrketräningen. Ungefär så tänker jag att mina träningsplaner för maj kommer att se ut.

Viktigast är helt klart löpningen och långpassen. Under maj vill jag springa tjugo kilometer som långpass. Just nu har jag sprungit 13,5 som längst, men med en känsla av att det finns mer att ge. Om jag den här veckan springer 15, sedan kanske 16-17 och sedan 18. Då borde inte tjugo kilometer vara ett problem.

Näst på listan är intervaller. Inte fullt ös, max ännu, men lite tempoväxling. Få in lite fartträning och känna mig snabb. Som sagt, det är slut på lugna mysjoggar nu. Jag vill ha mera variation i löpningen. Ett långpass, ett snabb(are) pass och ett vanligt distanspass för att få volym. Mängd. Tre löppass per vecka är planen. Det tredje löppasset kan sedan vara den lugna mysjoggen.

Det fjärde träningspasset kommer att vara styrketräning. Jag måste hålla i det. Jag behöver inte maxa och bygga upp, men jag måste underhålla. Kanske göra lättare kroppsviktsövningar med fokus på ben. Jag tycker ändå att det har gjort något för formen. Att jag känt mig starkare. Jag har ju till exempel inte blivit trött i benen på mina långpass, utan det har hela tiden känts som om jag kunnat springa längre. Det är väl ett bra tecken.

Under maj hoppas jag på att kunna inleda cykelsäsongen. Jag har inte bestämt mig hur jag ska göra med cyklingen i sommar, eftersom fokus kommer att vara maraton och löpning. Men lite vill jag nog cykla. Det är bra som alternativträning och bra för konditionen. Plus att jag ju tycker om det förstås.

Jag har ibland svårt att bestämma mig för vad jag ska satsa på. Vad jag vill. Träningsplanering med löpningen ska jag väl kanske specificera. Vill jag springa långt? Är det viktigare att få upp veckototalen och springa fler pass i veckan? Eller ska jag kanske springa kort och snabbt istället? Ibland får jag helt enkelt låta dagsformen (och tiden) bestämma. Feelingen.

Igår var det jättefint väder efter jobbet och jag ville egentligen springa längre, men jag hade tidspress. Det fick bli ett kort, men snabbt pass. Snabbare. Jag är väl inte direkt snabb just nu, men ändå tycker jag att det finns tryck i benen. Jag känner mig lättare i steget och har ett högre grundtempo än vinterns lufs. Ännu finns det förstås mycket att jobba på, men det går åt rätt håll. Jag tror nog också att vädret gör sitt. Jag riktigt känner i kroppen hur mycket piggare och gladare jag blev när det blev vår. Ljuset, solen, värmen. Plötsligt kan jag ju göra saker åtta på kvällen ännu, för att det är ljust ute.

Igår blev det dessutom premiär för snabbskorna. Mina älskade Adidas. De är lite för lätta och har lite för lite dämpning för längre pass, men för korta, snabba pass är de perfekta. De är så snygga att jag ibland haft dem som vardagsskor, och det borde jag kanske inte ha haft. För nu har de slitits mycket fortare än om jag bara använt dem till löpning. Jag har ju förstås andra skor att springa i, men dessa är mina favoriter.

Under april tror jag att dagsformen och vädret får bestämma vad det blir för träning. Eftersom det fina vädret verkar hålla i sig, tror jag inte att jag kommer ha svårt att få till min ursprungliga plan om mer löpning. Bara jag inte glömmer bort styrketräningen är allt bra. I maj sedan måste jag börja strukturera upp träningen mer.

April, vårkänslor och mer löpning. Ungefär så känner jag just nu. Jag vill börja springa mer, nu när vädret äntligen verkar bli bättre. Sol och värme och fint springväder. Jag har till och med haft varmt när jag sprungit. Som om jag har haft för mycket kläder på mig. Dubbskorna har jag skippat för länge sedan, men nu tror jag att jag börja plocka fram tunnare kläder. Jag behöver inte längre de tjockaste tightsen och strumporna, utan kan ha vanliga kläder.

Igår sprang jag åtta kilometer i strålande solsken. Den här veckan kommer det ännu att bli två styrkepass i veckan, eftersom jag var till gymmet på måndagen och planerar att träna hemmastyrka imorgon. Efter det tror jag att det kommer att bli ett styrkepass per vecka, hemmaträning. Jag har ännu en gång kvar på mitt gymkort, jag kommer antagligen att använda det under april. Men sen, sen väntar löpning, löpning och löpning.

Jag ska inte slarva med styrketräningen som jag gjorde ifjol och fick betala för under Tallinn maraton i sjuka, trötta ben mot slutet, men nu ska fokus ändå börja skifta mot mer löpning. Tre löppass per vecka och ett styrkepass. Jag vill börja springa mer och öka på mängden löpning. Och längden på mina pass. Min standardrunda är sju kilometer, nu siktar jag på tio. Inte långpass ännu, men ändå börja springa längre pass. Springa över 20 kilometer på en vecka, istället för 14 som nu.

Det känns ändå rimligt. Det är inte en såå stor ökning, men är mer än mysjogg runt kvarteret. Tanken är att springa ett längre pass i vecka, på ungefär tio kilometer och  två kortare. Då borde veckototalen bli kring 25 kilometer, vilket ändå är okej i dagsläget. I maj kommer jag sedan att steppa upp löpningen mer, men först behöver jag bygga upp grunden. Vänja kroppen vid belastningen och vid mer löpning.