Page 2 of 107

En lugnare träningsvecka

Jag har skrivit om att jag är inne i ett bra träningsflyt för tillfället. Om hur alla pass känns roliga, och att allt känns bra i kroppen. Varför bestämmer jag mig då för att ta en lugnare träningsvecka? För att jag inte vill pressa kroppen för hårt, för tidigt. Utan jag vill ge den chansen och möjligheten till återhämtning. Jag vill pausa innan jag får ont eller blir sjuk. Plus att jag alltid brukar komma tillbaka starkare och med större träningsmotivation när jag vilat. (och för att det är den tiden på månaden och jag mest vill äta choklad). Nu passar det med en lugnare träningsvecka.

en lugnare träningsvecka

Jag har tränat på bra i tre veckor nu. Då tänker jag främst på långpassen. Sett till ett längre perspektiv har jag förstås tränat på bra längre än det. När jag tränar mer och med en träningsplan och fokus, då brukar jag använda mig av principen 3+1. Tre veckor med hårdare eller intensivare träning och en vecka med lugnare träning. Mer fokus på alternativ träning som yoga. Kortare löppass, styrka med kroppsvikt istället för vikter och mer vila. Nu har jag inte tränat lika hårt eller mycket som jag gör då när jag är i toppform, men jag tänker ändå börja följa principen 3+1. Vänja kroppen, och knoppen, vid det.

Jag vet att det är bra för mig att ta det lugnt ibland och att vila. Men när jag är mitt inne i ett bra träningsflyt är det svårt att komma ihåg det. Jag vill bara ha mer, mer och mer. Det är då skadorna och bakslagen lätt kommer. Jag pressar för mycket, för det känns så bra. Och plötsligt, boom! Förkyld, eller ont här eller ont där. Sedan när jag kollar tillbaka i träningsdagboken blir det så självklart när jag kollar på träningsmängden eller intensiteten. Där och då är det svårt att se samband eller möjliga konsekvenser.

Som tur har jag lärt mig ett och annat med åren. Jag har blivit klokare och lärt mig att vila. Att lyssna på kroppen och pausa innan det är för sent.

3

Byta inriktning på bloggen?

Borde jag på allvar fundera på att byta inriktning på bloggen? Inte för att jag ens vet om jag har en inriktning, men enligt mig skriver jag mest om träning. Blandat med lite recept och vardagsflum. Jag har skrivit om det tidigare, om att bloggen har blivit någon form av mifublogg. Mina mest lästa inlägg genom tiderna är utan tvekan recept på mifu. Det är det mest använda sökordet för att hitta till min blogg enligt google analytics.

byta inriktning på bloggen

Nu verkar det som om ett nytt recept har rankat högt på google, uunifetapasta. Jag blev förvånad när jag kollade statistiken för bloggen igår och jag hade betydligt fler besökare än jag brukar ha. Det verkar fortsätta idag, för jag har en massa besökare på ett och samma inlägg.

Vad har jag gjort? Inte för att jag klagar, snarare tvärtom. Det är jättekul med besökare, men jag vill veta vad jag har gjort? För att kunna göra likadant igen. Jag fattar ju att uunifetapasta är ett väldigt populärt ord/recept att söka på just nu, men just därför förstår jag inte hur alla hittat till min blogg. Jag menar det finns ju inte en blogg/instagramkonto som inte skrivit om uunifetapasta.

Här försöker jag skriva om träning och det som går mest hem är recept och mat. Dags att byta inriktning på bloggen? Inte för att jag egentligen skriver för andra, utan mest för mig själv, men det är klart att det är kul med feedback, kommentarer och respons för det.

4

Träningsflow och löparglädje

Jag är inne i ett bra träningsflow för tillfället. Alla pass känns bra, allt är roligt och inte ens slask och snö kan stoppa mig. Jag har överlevt min vaccination. Jag fick inga biverkningar, utan jag har kunnat träna som normalt. Kroppen svarar bra, och jag märker en förbättring. Jag tycker att jag springer snabbare än jag gjort tidigare. Allt mitt kämpande under vintern var inte förgäves utan det har gett resultat.

träningsflow

Nu är det som om jag flyger fram under mina löppass. En delorsak kan vara för att jag inte längre är tvungen att springa i mina icebugs, utan jag kan springa i mina normala löparskor. De är lättare och inte lika klumpiga. Men ändå! Allt kan inte bero på skorna. Det känns lättare att springa. Jag är nere på kilometertider som jag inte sett sedan förra sommaren när jag låg i maratonträning. Nu springer jag dem så där bara. Utan att ta i för allt jag är värd. Jag blir varje gång lika förvånad när jag kollar på klockan. Så där snabbt?!

Gårdagens runda var inget undantag. Våren känns långt borta igen, det har bara kommit en massa snö. Som blivit till slask, som blivit halt, som blivit slask, som blivit bara vägar… Jag ville ändå springa och chansade på att jag skulle klara mig utan icebugs. Att det inte var så halt ute. Det gick riktigt bra att springa i vanliga skor, det var bara på vissa ställen som jag var tvungen att sakta ner och trippa fram. Annars var det bara att springa på som normalt.

Jag förstår inte varifrån farten har kommit plötsligt? Jag har inte tränat fart. Inte sprungit intervaller, utan bara sprungit vanliga distanspass. Det blandat med långpass, styrketräning och yoga. Och jag flyger fram. Jag flåsar inte ens, utan det känns lätt. Benen rullar på av sig själva och det finns tryck i steget.

Jag älskar känslan när jag är mitt inne i det. I ett träningsflow. För (tyvärr) vet jag att det kan svänga åt andra hållet igen. När inget stämmer, jag måste kämpa i varje pass och inget är kul. Men nu! Nu ska jag njuta 🙂

 

5

Weekendresor jag drömmer om

När jag fyllde 25 var vi till London och när jag fyllde 30 till Paris. Nu råkar det sig att jag fyller 25 igen på sommaren… För att hålla traditionen vid liv och för att jag gillar att resa, drömmer jag om olika weekendresor. På sommaren är jag inte lika fokuserad på sol och värme, eftersom det förhoppningsvis är varmt hemma också. Då vill jag mer ha upplevelser, shopping, god mat och dryck. Här listar jag några ställen jag gärna skulle ta en födelsedagspresent till. (jag syftar främst på dig Sam), men ifall någon annan känner för att bjuda mig på resa (mamma), inte mig emot. Utan inbördes ordning.

Weekendresor jag drömmer om

Prag

Varför har vi inte varit till Prag? Jag förstår inte…

Irland

Jag föreställer mig att det är grönt och fint. Jag tycker om språket. Dublin lockar. Jag vill till Cliffs of Moher.

Slovenien

Det här är ett land som jag nyligen fått upp ögonen för. Plötsligt fanns det bara där i tanken, jag vill till Slovenien. Jag har tyckt om alla forna Jugoslaviska länder vi besökt hittills och jag tror inte att Slovenien skulle vara ett undantag. Eller varför inte Makedonien? På sommaren börjar Wizz air att flyga dit från Åbo. Just saying 😉

weekendresor jag drömmer om

Italien

Mat, dryck och shopping var det visst som gällde. Jag vill äta och dricka mig igenom Italien. Pasta, pizza, gelato, prosecco, Amarone, kaffe… Besöka en vingård, eller fyra. Det italienska köket är en stor favorit hos mig och jag bara föreställer mig hur all mat skulle smaka fantastiskt. Ingen skillnad på om det är en finare restaurang eller en liten kvarterskrog. Rom, Milano, Venedig… Spelar ingen roll. Eller varför inte Sicilien?

tallinn skyline

If all else fails, finns det alltid Tallinn. Det är ju som bekant en av mina absoluta favoritstäder. Det är nära. Där är billigt. Där finns både god mat och dryck och bra shopping. Ett par nätter på ett bättre hotell i Tallinn med bra frukost är inte heller något jag skulle tacka nej till. En middag på Ribe och jag är nöjd 🙂

3

Ab ripper x

Min stackars mage, jag kommer garanterat att ha träningsvärk imorgon. Jag gjorde mitt styrkeprogram för benen idag, det jag alltid gör när jag inte har inspiration till att hitta på egna övningar. Legs and back från min dvd box. I boxen finns 12 program totalt, men jag gör kanske fyra av dem. Legs and back, plyometrics, core och ibland yoga och stretch. Och så finns där det där magprogrammet, ab ripper x. Det kommer i slutet av benprogrammet, plus att det finns som en skild del, men jag brukar alltid skippa det. Jag har gjort det någon gång tidigare, men det är så galet tungt. Jag bara blir sur eller frustrerad  när jag inte kan eller hänger med.

ab ripper x

En annan form av frustration

Idag tänkte jag att jag skulle testa igen. Jag har gjort coreprogrammet och känt mig stark då. Jag har yogat mycket och tycker att jag blivit bättre. Att magmusklerna stärkts upp, utan att jag egentligen ens tänkt på det. Nu skulle jag våga mig på ab ripper x igen. 15 minuter med magövningar. 11 övningar, varje övning i 25 repetitioner. Hur jobbigt kan det vara? Jätte jätte jobbigt! Redan i den första övningen fick jag kämpa. Jag låg som en frustande klump på mattan. Svetten rann, pulsen var hög och det var jobbigt.

Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om programmet. Visst, det är säkert effektivt, men sen när man kan det. Eller när man har rätt teknik. Nu var det bara såå jobbigt, jag orkade inte och det kändes bara på fel ställen. Jag kunde inte aktivera magmusklerna, utan det kändes mer i höftböjarna och i nacken. Då är det enligt mig bättre att göra ett lättare program, istället för att riskera att skada sig. I många övningar idag gjorde jag inte som i videon, utan jag gjorde egna versioner. Och då kan jag lika gärna träna magmuskler utan en video.

0

Ett kortare långpass i iskall blåst

Det finns långa långpass och så finns det kortare långpass. Och så finns det förstås riktigt långa långpass, men där är jag inte ännu. Dagens plan var att springa ett liknande långpass som förra veckan, upp mot 15 kilometer. Jag vill få det till en rutin, att springa ett långt pass i veckan. Om det sen är ett kortare långpass eller ett längre. Det spelar inte så stor roll. Huvudsaken är att det blir av. Med tanke på kommande möjliga mål…

kortare långpass

Jag var inte direkt supersugen på att springa idag. Inte så att jag var osugen, men mer blaha. Jag funderade på att springa ett vanligt distanspass, men ville i alla fall testa på att springa längre. Jag vet att jag inte har möjlighet att springa långt senare i veckan, eftersom jag kommer att jobba då. Det var nu eller aldrig som gällde. Det är nästan konstigt ibland hur hjärnan fungerar. Direkt jag var utanför dörren och började springa var det som om lusten till löpning infann sig. Det är som om det ändrar direkt jag kommer igång. Jag kan vara osugen innan och gå och dra mig, men när jag väl börjar springa märker jag hur kul det är.

Vad som var mindre kul idag, var blåsten. Solen sken från en blå himmel, men det var svinkallt ute. Tack och lov att jag hade klätt på mig ordentligt, för annars hade jag nog varit tvungen att korta ner passet ännu mer. Det kändes som om det blåste från alla håll och jag hade alltid motvind. Jag kom inte framåt. Jag kämpade så gott jag kunde, men det var jobbigt att springa idag. Kroppen var pigg, men fick slita mycket. Jag hade säkert orkat att springa längre, men tyckte inte det var värt det.

Jag vet att jag kan och orkar, jag har fått det bevisat under de senaste veckorna. Det har blivit flera längre pass och jag har kommit in i en rutin. Det här var det tredje långpasset på tre veckor. Idag blev det 12,5 kilometer och det är nöjd över i dagsläget. Idag var dessutom väderförhållandena inte de bästa. Det finns mer att ge i kroppen, det vet jag 🙂

3

Veckoplanering vecka 10

Jag tycker att det fungerar bra för mig att göra upp en veckoplanering. Vad ska jag träna och på vilken dag. Vad vill jag uppnå den här veckan? Ska jag fokusera på löpning, på styrketräningen eller på yogan. Eller jobbar jag så mycket att det är svårt att få till träningen och att det istället blir en lugnare vecka.

Den här veckan borde jag inte ha något som påverkar träningen, utan jag kan träna som jag vill och det jag känner för. Just nu är jag inne i ett bra träningsflow. Jag hoppas det håller i sig och att inget oförutsägbart händer. På onsdagen ska jag och vaccineras inför vår kommande resa, men jag tror inte att det kommer att påverka mig. Fast vänta nu, sist som jag blev vaccinerad, gick min träningsplan helt åt skogen…

Veckoplanering för vecka 10

Måndag: vila
Tisdag: löpning, långpass
Onsdag: styrketräning
Torsdag: vila/yoga
Fredag: löpning
Lördag: vila
Söndag: valfritt

veckoplanering vecka 10

Imorgon är jag ledig och har planerat att springa veckans långpass. Sist blev det 15 kilometer och jag siktar på att springa omkring samma distans. Nice and easy, ingen stress eller press. Ut och njuta i solen. Blir det ett kortare pass är det okej det med.

På onsdagen var det då dags för den där sprutan, men det är först på eftermiddagen. Eftersom jag är ledig då också, hinner jag träna styrka innan vaccinationen. Skiter det sig helt, har jag i alla fall gjort mina två viktigaste pass för veckan. Långpasset och styrketräningen.

Träningen efter onsdagen är lite öppen ännu, det beror helt på hur vaccinet påverkar mig. Jag tror väl inte egentligen att det kommer att påverka mig, men man vet aldrig. Senast på fredagen räknar jag med att kunna träna igen. Då vill jag gärna springa igen, eftersom jag kan göra det på dagen innan jobbet.

Lördagen kommer jag att vara på jobbet hela dagen och söndagen är en valfri träningsdag. Kanske jag vill springa, kanske mer styrketräning. Kanske det inte blev någon yoga på torsdagen för jag hade ont i armen efter sprutan. Eller så känner jag inte för att träna och tar en vilodag.

 

0

Det var visst inte vår ännu

På fredagen kändes löpningen lätt och som om det var vår i luften. Jag sprang visserligen på dagen i solsken, och inte på kvällen som idag. Men idag höll jag ju typ på att frysa ihjäl på min löprunda. Det var inte så att jag trodde att det var vår och sprang i t-shirt. Utan jag sprang i helt vanliga kläder, som jag sprungit i tidigare. Underställ, jacka, vantar, pannband… Hela köret, men det var så kallt så kallt. Iskalla vindpustar och snön som piskade i ansiktet.

inte vår ännu

Löpningen däremot kändes fortfarande riktigt bra. Jag hade inte mina icebugs på nu heller, utan sprang i samma skor som på fredagen. Löpningen rullade på bra, jag hade tryck i steget, trots att jag nästan frös ihjäl. Det va kanske därför jag sprang så fort också. För att hålla värmen uppe 🙂

Jag överdriver kanske lite nu, men jag tycker jag har blivit bortskämd med löprundor i solsken. Nu kom det nästan som en chock att behöva springa i ruggigare förhållanden. Jag är inte van vid att springa på kvällen, men ibland har jag inget annat val ifall jag vill springa. Det är bara att springa efter jobbet, eller att inte springa alls. Allt som oftast brukar jag välja att springa 🙂

1

Sammanfattning februari 2019

Jag tycker om att skriva sammanfattningar av min träning. Det är alltid kul att kunna se tillbaka. Vad har jag tränat, har det skett en förbättring? Har jag tränat så mycket styrka som jag tror att jag gör? Eller när jag tror att jag befinner mig i en svacka, att kunna se att det inte varit så dåligt i alla fall. Att jag har tränat mer än jag tror. Jag registrerar all min träning på jogg.se. Pulsklockan är synkad dit och passen registreras när jag laddar klockan, men övriga pass skriver jag in manuellt.

Sammanfattning februari 2019

sammanfattning februari

Under februari har löpningen gått framåt. Jag har kommit igång med långpassen igen och jag har sprungit längre än jag gjort på flera månader. Både sett till enskilda pass och till totala mängden löpning på en månad. Under februari sprang jag totalt 72,1 kilometer. Det är en bra grund och något att bygga vidare ifrån.

Jag har inte bestämt mig för årets mål ännu, men när jag väl bestämmer mig, har jag i alla fall en grund att stå på. Om det sedan är ett snabbt millopp eller ett nytt maraton. Under mars vill jag fortsätta med långpassen, springa längre och börja närma mig 20 kilometer. Jag hoppas också på att kunna börja springa intervaller igen. Få in lite tempopass och inte alltid bara springa lugna mysrundor.

Jag har kommit till dag 12 av mitt yogaprogram, Dedicate. Jag gör ett pass i veckan och tar ingen stress över tiden. Yogan är alltid extra skön när jag sprungit långt. Få sträcka ut musklerna, bli mindre stel i kroppen och hitta tillbaka till lugnet och andningen. Jag tror det har hjälpt mig mycket när jag springer långpass. Jag tror nästan att jag ska skriva ett skilt inlägg om det.

Styrkan då? Jo då, jag fortsätter med det. Ibland har det till och med blivit två pass i veckan. För att ha blivit noll pass nästa vecka. Men på det stora hela är det godkänt tycker jag. Jag kämpar vidare. Det är aldrig mitt första val när det gäller träning, men jag får det gjort i alla fall. För jag vet hur viktigt det är för mig och för min löpning.

Nu är jag redo för mars och för vår! Jag vill springa på bara vägar, i mindre kläder och känna att det finns hopp om sommar och varmare temperaturer.

3

Vilken bra start på månaden!

Jag vet inte vad min trötthet berodde på, men det verkar som om det gått över. Eller så kommer jag att få världens bakslag imorgon… Idag sprang jag nämligen det längsta jag gjort på evigheter. Det blev en riktigt bra start på mars. Nu känns det som om jag är tillbaka till mina normala längder på långpass. Förra veckan blev det 13 kilometer, och nu blev det hela 15! Och bäst av allt, det kändes riktigt riktigt bra i kroppen!

Som jag har väntat på den här känslan. Alla pass jag har kämpat med i vinter, i halka, i mörker, i kyla… Idag fick jag utdelning för mitt kämpande. Idag var första gången på evigheter som jag också sprang i mina vanliga skor. På vissa ställen skulle jag fortfarande ha behövt icebugsen, men för det mesta var det bara vägar.

bra start på mars

Solen sken, fåglarna kvittrade och jag flög fram. Trött, jag?! Idag fanns inga tecken på trötthet och jag blev förvånad över hur snabbt jag sprang. Jag började igen fundera över, hur mycket beror på skor och hur mycket på dagsform. Jag vet att icebugsen inte är de snabbaste eller lättaste skorna, men jösses vad jag sprang fort idag. Då hade jag inte ens mina lätta intervallskor på mig, utan mina asics. De skor som jag också tycker att är tyngre att springa i, och några som jag i normala fall inte skulle klassa som snabbskor.

Idag var det som om allting stämde. Jag kunde trycka på bra, men det kändes inte som om jag sprang fort. Jag kollade på klockan och blev varje gång förvånad när den visade tempot. Det var inte flåsigt, benen var lätta och det rullade på fint. På vissa håll valde jag att gå för det var halt, men i övrigt sprang jag hela vägen.

Jag hade ingen plan med löpningen, jag var lite osäker på hur jag skulle orka, eftersom jag känt mig trött och sliten tidigare i veckan. Jag tänkte att jag testar att springa och så blir det vad det blir. Vid något skede märkte jag att jag skulle slå mitt rekord från förra veckan. Eftersom det kändes så bra i kroppen ville jag testa på att springa 15 kilometer. Jag gissade att min runda skulle landa mellan 14 och 15 kilometer, och jag sprang några extra krokar för att komma över gränsen.

Vilken bra start på mars och på helgen!

4
« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2019 Hopihopi

Tema av Anders NorenUpp ↑