Ännu mer hörlurar

4 svar

Stort tack för många kommentarer och tips angående mitt förra inlägg om hörlurar. Jag har fått så mycket tips om olika modeller och märken. Jag vet inte hur jag ska veta vad som passar för mig. Får man prova innan man köper? Eller kan man returnera om man redan köpt och använt? Vad som passar för en, passar inte för en annan. För det som var ett genomgående tema bland kommentararena, var att många hade samma problem som jag. Att inga hörlurar passar i ens öron. Mina hålls ju inte i om jag sitter stilla och knappt andas, för att inte tala om när jag ska träna.

ännu mer hörlurar

Det är inte precis som att jag inte testat på olika modeller. Jag har lådorna fulla här hemma med hörlurar. I Sams öron passar alla, i mina öron inga. Ifall någon är intresserad av att köpa samma hörlurar jag använder just nu, finns de på Tokmanni på rea. 12,95. Recensionerna är inte nådiga. Urusla är de, en stjärna av fem.

När jag läser recensionerna är det ungefär vad jag själv kommit fram till. Att de inte laddar, att de inte hittar någon kontakt, att de inte kan ansluta, dålig batteritid. Men i mina öron hålls de faktiskt på plats, även om de är värdelösa annars 🙂

Så pest eller kolera. Vad väljer du? Dålig kvalitet, men hålls på plats? Eller bra kvalitet, men hålls inte i öronen?

Billigast är inte alltid bäst

2 svar

Billigast är inte alltid bäst. Jag köpte ju nya hörlurar inför mitt maraton i september förra året. Ungefär de billigaste sladdlösa som fanns på Tokmanni. Jag tror de kostade 15 euro. Jag har söndrat otaliga hörlurar. Tappat bort dem, eller så har de slutat fungera för att jag pillat för mycket med dem. Fipplat och trixat när jag ska få dem att hållas i öronen. Få lurar fungerar i mina öron, jag får dem inte att hållas i. In ear, med sladd runt huvudet, med en liten ställning bakom örat. Funkar inte. Därför tänkte jag inför Tallinn att jag köper de billigaste som finns och tappar jag bort dem längs vägen så spelar det ingen roll. Men det visade sig att de jag köpte faktiskt fungerar med mina öron. Sen att de har andra problem är en annan sak…

billigast är inte alltid bäst

De har värdelös batteritid. Please charge, please charge piper det alltid när jag springer. Jag sprang inte hela maraton med lurar, men ändå räckte inte batteritiden till, utan de laddade ur. Sen när jag ska ladda dem verkar det som om det är något glapp i kontakten och de har inte alltid laddat. Som idag. Jag tränade styrka igår, de laddade ur och jag lade dem på laddning. Idag när jag skulle springa hände inget. De kunde inte ansluta.

De är lite för hårda och obekväma för att jag ska vilja ha dem i öronen längre än en timme, men det är säkert också därför de hålls i mina öron. För de har inte den där silikonpluppen. Men tja, betalar man 15 euro för ett par hörlurar är väl kvaliteten vad den är. Billigast är inte alltid bäst 🙂

Jag vill springa lopp

3 svar

Jag är sugen på att springa lopp igen. Inte just nu precis, men i vår, sommar, höst. Då när det ordnas lopp. Frågan är bara vilket/vilka jag vill springa?

reflektioner från ett halvmaraton

Tallinn är givet, men det är först i september. Jag skulle vilja springa lopp före det. Kanske ett kortare än maraton. Det finns så många att jag har svårt att bestämma mig, plus att jag samtidigt måste fixa med jobbet. Eftersom alla lopp typ ordnas på helger, oftast lördag, och det är den svåraste dagen för mig att vara ledig på. Därför borde jag bestämma mig, så att jag i god tid kan ordna med jobbet. Och så borde jag kanske träna inför det också. Ifall jag vill ha ett tidsmål, och det vill jag säkert.

Paavo Nurmi har jag sprungit många gånger, men bara en gång sedan datumet ändrades. Tidigare gick det alltid i början av juli och då krockade det inte med Tallinn. Nu går det i mitten av augusti och då känns det för nära inpå ifall jag också vill springa i Tallinn ett par veckor senare.

Ruissalo juoksut krockar också med Tallinn, för det är samma helg. Eller helgen efter, så det går också bort. För Tallinn känns ändå som etta. Och sedan ordnas det inte fler lopp i Åbo-trakten. Tror jag.

jag vill springa lopp

Jag har lite samma problem som för något år sedan. Hur långt vill jag resa/åka för att bara springa lopp? Det är ju inte precis billigt. Själva deltagaravgiften är oftast från 50 euro uppåt. Ju längre distans, desto dyrare och ju senare jag anmäler mig, desto dyrare. Sen att ta sig dit, parkering, möjlig övernattning, tvinga Sam med 🙂 Det är lättare med Tallinn, eftersom det samtidigt varit en minisemester och resa. Vill jag köra till Helsingfors, springa halvmaraton och köra hem igen?

inte springer i tallinn i år

Fast joo, jag vill nog det. Jag har inte sprungit lopp på länge. Eller Tallinn ifjol då. Jag vill delvis ha revansch, men mest vill jag ha en rolig upplevelse. Det är något speciellt med lopp. Stämningen, publiken, efteråt, träningen inför. Och nu när jag tänker på det, blir jag ännu mer sugen.

Så, tipsa mig om lopp! Typ södra Finland, och om längre bort så då med upplevelse.

Tungt att springa just nu

Lämna ett svar

Det är tungt att springa just nu. Det är det alltid den här tiden på året tycker jag. Oftast har jag en styrketräningssatsning på gång som bidrar till sega ben. Dessutom har jag träningsvärk hela tiden. Det är slaskigt väder ute och allting känns blä. Det är klart att det är tungt att springa då. Tyngre i alla fall.

Jag var redan ivrig på våren. Vi hade ingen snö, utan sol och bara, fina vägar. Jag har kunnat springa i mina vanliga skor i sol och värme. Det har känts som om våren varit på väg. Så kom det en massa snö, kallt och minusgrader. Halt och vinterväder. Nu har ju det mesta försvunnit, men ändå känns det jobbigt. Dagens runda var inget undantag.

tungt att springa just nu

Jag har varit ledig idag och jag såg verkligen framemot en löprunda. Det har varit en tung vecka på jobbet och jag har behövt löpningen. Därför tänkte jag att löpning på en ledig dag kan inte bli annat än succé. Det blev det inte.

Jag hade tunga ben redan från start och det kändes som om jag aldrig kom igång. Jag hittade inget flow, utan jag fick kämpa för varje steg. Även om jag inte satsar på löpning just nu, utan fokus är på styrkan och uppbyggnad, vill jag ändå att de få löppass jag springer ska kännas bra. Som att styrketräningen har gjort mig bättre. Det är svårt att hålla mig motiverad till att göra mina styrkeövningar om det bara får mig att känna mig sämre.

Samtidigt så vet jag ju att det går upp och ner. Plötsligt vänder det igen och jag kommer att flyga fram. Allt mitt kämpande kommer att vara värt det. Oftast sen på våren när jag annars också är piggare och mår bättre. När jag är gladare och inte lika sur. På vädret ska väl tilläggas. Jag påverkas så av vädret. Vem är nu glad när det är snöslask?

Jag vet att jag bara behöver fortsätta kämpa och göra mina löppass. Lita på processen och att styrketräning på sikt kommer att göra mig bättre och snabbare som löpare. Även om det är tungt att springa just nu.

Jag behöver springa

4 svar

Löpning är min terapi, det har jag många gånger konstaterat. Jag behöver springa för att må bra. Just nu tränar jag inte för något mål, även om jag självklart hoppas på att kunna springa Tallinn maraton i september. Det känns ännu avlägset och därför säger jag att jag inte tränar för något mål. Fokus just nu nu är styrketräning. Men ändå så behöver jag verkligen springa för att må bra.

Det är mycket på jobbet just nu. Bråttom och stressigt. Jag har varit trött när jag kommit hem från jobbet. Vad hjälper då? Löpning förstås. (Ibland hjälper också choklad). Idag hade jag egentligen inte lust att springa. Det var storm, det var kallt och jag var slut. Samtidigt så visste jag att jag skulle bli piggare av att springa. Få lite frisk luft och rensa tankarna.

jag behöver springa

Precis som jag anade, hjälpte det. Piggare och utan huvudvärk sitter jag nu här. Nyduschad, nytränad och med god mat i magen. Redo för att orka jobba imorgon igen. Allt känns genast bättre efter en löprunda. Mina problem är inte lika stora mer, utan jag har fått bearbetat det när jag sprungit. Vad hade jag gjort utan löpningen?

Jag får inte samma urladdning och energikick av styrketräningen, fast jag tycker om det också. Kanske det har något att göra med att jag inte kommer upp i puls och därför inte får samma känsla av endorfiner? Runner’s high är ju liksom ett begrepp, även om jag inte precis får det en regnig torsdagskväll i februari. Bättre mår jag i alla fall.

Gissa vem som har träningsvärk?

Lämna ett svar

Gissa vem som har träningsvärk? Jag hade redan lite träningsvärk/stelhet från förra vecka fredagens träningspass. Då hemma med skivstång, men tungt och jobbigt. Redan då tyckte jag att baksida lår fick jobba och det är också där jag varit som stelast. Idag på gymmet avslutade jag med att göra leg curl i maskin och jag fick nästan kramp i baksidan. Det var så inte den bästa övningen att avsluta med. Det känns ännu också av, men på ett bra sätt. För visst gillar jag ju träningsvärk.

Det är väl inte ett kvitto på att jag gjort något, men ändå så tycker jag känslan. Det känns som om jag gjort något, att det tagit på rätt ställen. Undrar just hur mycket det kommer att märkas av imorgon, om det nu redan känns.

gissa vem som har träningsvärk

Jag tycker kanske att jag blivit lite starkare. I alla fall så orkar jag med tyngre vikter. Både när jag tränar hemma med skivstång eller hantlar, eller när jag är på gymmet. Benen är fortfarande jättemycket starkare än armarna, men till och med i armövningar kan jag ta lite tyngre vikter. Inte mycket, men lite. Små framsteg. På gymmet vill jag egentligen inte göra alltför mycket armövningar, eftersom jag ska orka simma efteråt också. Det är ändå simningen som jag tycker att är viktigast när vi är där. Jag kan ju faktiskt träna styrka hemma också. Simma kan jag inte göra hemma.

Klockan har hängt med på varje pass jag gjort och den har visat sig vara ett bra köp. Hittills har jag bara sprungit med den en gång, men det kommer det snart bli ändring på. Jag ska lite ännu fokusera på styrketräningen, innan jag trappar upp löpningen igen. Just nu är det riktigt kul med styrka också.

Simma med klocka

Lämna ett svar

Hur kan det vara så stor skillnad mellan att simma med klocka versus att simma utan klocka? Det gick så mycket bättre när jag simmade med klocka. Kanske för att jag kunde koncentrera mig på simmandet och inte samtidigt också behövde hålla koll på hur långt jag simmat.

Det brukar gå bra till en början, men sen när jag blir trött tappar jag koncentrationen. Oftast vet jag inte hur långt jag simmat. Bara på ett ungefär. Nu höll klockan koll på allt sånt och jag kunde bara simma.

Jag brukar simma 250 meter och sedan ta en paus. Det är hyfsat lätt att räkna och det är ändå mer simning i ett sträck än säg 100 meter. Som förstås skulle vara enklare att räkna. På onsdagen simmade jag på och som längst blev det 400 meter utan paus. Det är jag jättenöjd över. Jag blev helt förvånad när klockan visade det. 400 meter. Wow! Jag börjar närma mig triathlondistanser i simning.

simma med klocka

Jag tycker redan nu efter bara ett simpass och ett löppass igår att det kul med ny klocka och att jag haft nytta av den. Eller nytta och nytta, men den har en massa roliga funktioner. För löpning har min gamla klocka varit bra, men i simningen tycker jag att det ska bli spännande att följa med statistiken. Blir jag bättre, snabbare, hur är pulsen? Tydligen nästan lika hög som när jag springer. Nu kommer jag också att kunna simma intervaller. Kanske simma 100 meter snabbt (snabbare) och 100 meter i mitt vanliga tempo. Nu när jag har en klocka som visar tiden. Jag tror nog att min nya klocka kommer att visa sig vara ett bra köp och ta min simträning till nästa nivå.

Garmin Forerunner 745

Lämna ett svar

Jag har länge velat ha/behövt en ny pulsklocka. Min gamla har haft problem både med att hitta pulsen och annat. Jag sprang till exempel hela Tallinn maraton utan att den hittade pulsen en enda gång. Helt i onödan fick jag skavsår av pulsbandet. Dessutom brukar den nollställa sig en gång om året, senast den gjorde det flippa den ur helt. Fel klockslag, allting på engelska, all statistik förlorad. Jag önskade en ny klocka av tomten, men fick ingen. Förra veckan klickade jag hem en och igår fick jag den. Garmin Forerunner 745 är min nya kompis.

garmin forerunner 745

Det gick som det alltid brukar när jag får för mig något. Jag ville ha en klocka för simning, googlade ”garmin klocka för simning”, hittade Forerunner 745 som ett alternativ. Skulle snabbt bara kolla vad den kostar på verkkokauppa, 299 euro för en röd, normalpris och andra färger 445 euro, fem minuter senare. Beställt. Perfekt. Den tar jag, det blir säkert bra. Recensioner kan man läsa senare.

Garmin Forerunner 745 har såå många fler funktioner än min gamla (Forerunner 230). Vilket inte är så konstigt, eftersom min gamla klocka redan var sju år gammal. Mycket fler träningsformer, Spotify, Garmin Pay, den mäter sömn, återhämtning, den mäter pulsen vid handleden. Och så kan jag då simma med den. Första passet är redan gjort, men ett skilt inlägg om det kommer.

Det kommer säkert att ta en stund innan jag lär mig alla funktioner och vad de olika sakerna betyder. Vad fan är body battery? Eller pulsoximeter? Man ska kanske inte göra som jag, köpa först, läsa på sedan 🙂 Eller köpa den första klockan man hittar som ett alternativ.

Men so far so good. Röd är kanske inte färgen jag skulle ha valt, men för 150 euro billigare är röd en alldeles utmärkt färg.

Springa efter jobbet

Lämna ett svar

Jag springer nästan aldrig efter jobbet. Inte på vintern i alla fall när det är mörkt ute. Idag kunde jag sluta tidigare än planerat, det var fortfarande ljust och sol ute. Klart jag vill springa då. Vem vill inte det?

springa efter jobbet

På sommaren är det förstås skilt. Då är det ljust ute hela tiden, då springer jag när jag vill. Nu springer jag när jag är ledig och det är fint väder. Nu tränar jag ju inte för något specifikt löparmål, utan fokus är på styrketräningen. Bygga upp en stark kropp, för att sedan i vår och sommar kunna springa mer. Långt och mycket. Göra upp en maratonplan och satsa på det. Då kan jag inte välja mina pass, eller när jag ska träna. Då gäller det bara att göra. Efter jobbet, före jobbet, i regn och i blåst. Nu har jag mera lyxen av att vara finväderslöpare och springa på lust och känsla.

Idag var känslan riktigt bra. Säkert för att det var ljust och sol. Jag påverkas så av vädret. Sommar, sol och värme betyder en mycket gladare Heidi. Vinter, regn och slask, inte lika glad. Nu känns det i alla fall som om det går åt rätt håll. Att våren är på kommande. Jag vet att jag i mitten av mars kommer att vara irriterad för att det fortfarande inte heller är vår och att snöar för n:te gången. Men då är det åtminstone ljusare ute.

Idag blev det en bra start på veckan. Nästan sju kilometer löpning i solsken. I vanliga skor och med alldeles för mycket kläder. När ska jag lära mig hur jag ska klä mig?

Årets första simpass

Lämna ett svar

Igår blev det årets första simpass. Senast jag simmade var i mitten på december, och det märktes minsann av igår. Och idag, hello träningsvärk! Det var som om jag hade tappat allt. Eller inte allt, men jösses vad det var tungt.

Ingenting stämde. Det var trångt i bassängen, så jag hade svårt att komma in i min egen rytm. Jag hade helt tappat flyttekniken. Jag fick ont i nacke och axlar. Spände mig och hade huvudet i fel position. Därav också den dåliga flyttekniken. Det är som om jag inte simmar rakt, horisontellt, utan att benen pekar neråt.

årets första simpass

Jag får fortsätta öva. Jag vet inte hur och när jag ska kunna testa frisim. Det är alltid så trångt. Jag vill inte vara i vägen för någon på banan för motionssimmare. Där kan jag inte testa. I så fall är jag tvungen att vara i plaskbanan. Där som alla andra också övar sig på att simma. Där är det ännu mer folk, ännu trängre.

Årets första simpass blev 1000 meter simning. Det är okej. Det är godkänt och känns som minimum för att jag ska kunna kalla det för simträning. Jag är ju ändå igång med simningen, jag har simmat över 20 gånger sedan vi började i februari 2020. Nu tycker jag kanske inte att det räcker med att bara simma. Ifall jag vill utvecklas måste jag göra upp någon form av plan. Första steget får bli att våga testa frisim. Simma mitt vanliga planerade pass och sedan gå över till plaskbanan för att öva lite.