Älskar värme, förutom när jag ska springa. Fast i och för sig tycker jag att jag blivit bättre på att springa i värme. Kanske jag har vant mig. Igår sprang jag årets första pass där jag var svettig när jag kom hem. Så där svettig svettig, måste duscha och kläderna åker rakt i tvätten. På vintern har jag kunnat använda samma tröja eller tights flera gånger, för att jag inte blivit svettig under min runda. Igår, not so much. Igår blev det också årets första utekaffe på terrassen. Påbyltad, men ändå. Som jag längtar efter vår och sommar.

Jag vill springa på sopade bara gator i vita snabbskor och tunn tröja. Känna att jag har tryck i benen och att jag flyger fram. Att all min styrketräning och kämpande har gjort något för formen. Jag tycker att jag märker en skillnad. Eller så har jag bara bra dagsform just nu.

Gårdagens pass blev ungefär sju kilometer, med bra tempo hela vägen. Sju kilometer är just nu min standardrunda. Det orkar jag springa och det klarar jag alltid av. Skillnaden nu var att jag sprang hela tiden, förutom när jag var tvungen att stanna för att jag skulle korsa vägen. Inte ens en paus för att fota, utan bara löpning. Ändå tycker jag att jag orkade hålla tempot och kunde springa till slut. Jag var inte ens trött på slutet, utan kunde öka. Kanske något har hänt med formen efter all styrketräning? Jag hoppas på det, det är därför jag gjort det.

Det gäller att passa på när det är fint väder. Det vill säga att springa. Om det så krävs väckning tidigt på morgonen för att hinna göra det innan allt annat som ska hinnas med under dagen. På vad som verkar bli den enda soliga dagen på min semester. Det var inte sånt här väder jag ville ha på min semester. Jag vill ha soligt och fint vårväder.

Löpningen var i alla fall kul och kändes bra. Garmin föreslog igen långa, snabbare intervaller, men jag har lärt mig min läxa. Jag valde istället att springa som jag ville. Ett lugnare distanspass. Det är mycket roligare att känna mig stark och som om det finns mer att ge. Att jag klarar av att springa hela vägen, än att pressa mig hårt och känna mig misslyckad för att jag inte klarar av att hålla tempot. För att sedan vara tvungen att gå för att jag sprungit för hårt.

Jag märker ändå att det finns tryck i benen, men jag vill inte pressa för mycket. Just nu ska jag ännu fokusera på styrketräningen. Jag har inte inlett maratonträningen än, men självklart finns det hela tiden i tankarna. Jag lär väl börja springa längre distanser i april maj och lägga in lite intervaller, för att sedan i juni börja själva maratonprogrammet. Kanske. Jag har inte bestämt mig ännu hur jag vill göra. Det känns långt dit ännu, men samtidigt vet jag av erfarenhet att tiden går fort. Plötsligt står jag där på startlinjen och önskar att jag haft tid till fler långpass.

Därför tänker jag också att det gäller att passa på och njuta nu av kortare distansrundor i valfritt tempo. Snart måste jag springa långpass och hårda intervaller och då kommer jag att längta efter mysjogg runt kvarteret.

Jag hann ju visst träna ett pass den här veckan. Idag blev det ett lugnt löppass i vanliga skor. Inte dubbskor, inte trailskor, utan helt vanliga löparskor. Det var lite is ännu på vissa ställen, men för det mesta riktigt fina vägar att springa på. Blött och slaskigt, men det spelar inte så stor roll. Hellre det än snö. Jag är så trött på vintern. Är det vår snart?

Det känns i alla fall som om våren är på väg. Även om det kanske är kallt på natten och morgonen, tycker jag att solen värmen på dagen. Idag hade jag alldeles för mycket kläder på mig. Jag var svettig när jag kom hem. Då var det inte ens såå varmt och jag hade inte såå mycket kläder på mig, men tydligen kan jag ha en tunnare tröja och tunnare tights. Inte de allra tjockaste jag har, vintertightsen, utan vanliga. Utan foder.

Jag längtar efter att susa fram på gatorna på lätta ben. I mindre kläder. När det inte är ett helt projekt att fara ut och springa för att man ska bylta på sig fyra lager. Bara shorts och t-shirt och iväg. Det är kul med styrketräning och jag ska ännu fokusera på det de kommande veckorna, men snart kan jag steppa upp löpningen. Börja springa mer och längre. Jag vill ha lite varmare väder först, lite bättre förhållanden. Förhoppningsvis är det vår snart. Egentligen vill jag ju ha sommar, men man måste vara realistisk 🙂

Jag lär knappast springa i shorts och t-shirt ännu på flera månader, men redan att springa i bara ett lager kläder gör mycket för känslan. Snabbskor, tights och tunn tröja. Som jag längtar.

Jag har nu två gånger följt Garmins förslag på träningspass. En gång bas, grunduthållighet och en gång, korta snabba intervaller. Det är nästan som att följa ett träningsprogram. Bara göra som klockan säger och lita på processen. Vi är inte riktigt synkade ännu, klockan och jag. Jag håller kanske inte med om dess förslag och därför har jag oftast valt att inte springa enligt klockan. Det är en rolig funktion, men klockan ”känner” mig inte ännu tillräckligt bra för att ge korrekta förslag baserat på dagsform.

Förra söndagen tyckte den till exempel att jag skulle springa intervaller i 3:50 tempo. När springer jag någonsin så fort? Jag beslöt mig i alla fall för att testa, främst för att jag ville testa hur intervallfunktionen fungerar. Dessutom var det bara 10 sekunders intervaller.

Den första intervallen gick helt åt skogen för jag förstod inte att klockan hade pipit till. De följande intervallerna gick bättre, men jag var inte nära 3:50 tempo. Jag tyckte att jag tog i allt jag hade, men det var helt omöjligt att få upp tempot så fort. Jag hade knappast kunnat springa så fort annars heller, men nu hade tio sekunder gått innan jag ens kommit igång. Poff och det var över. Men nu vet jag i alla fall hur intervallfunktionen fungerar, hur den räknar ner och piper.

Idag valde jag att inte springa enligt klockan. Förslaget var samma som på söndagen, snabba intervaller i 3:50 tempo. Kanske för att jag inte klarade av det då? Istället kände jag för att lufsa och njuta av vädret. Inte pressa eller ta i. Jag ska ju inte ens springa intervaller ännu. Eller ska och ska, men fokus är fortfarande styrketräning och grund. Jag tycker bara att det är kul med ny klocka och en massa roliga funktioner som jag inte haft tidigare.