Tankar kring dagens löptur

Idag hade jag bestämt mig för att springa hemåt från jobbet. Söndagar är krångligare än andra dagar (på jobbet), eftersom det går så få bussturer. Oftast hinner jag inte med en viss som går nära den tiden jag slutar på jobbet och så går följande först en timme senare. Inte kul! Så jag brukar springa hemåt från jobbet och sedan ta bussen sista vägen hem.

Win-win! Eftersom jag oftast brukar springa på söndagar iaf, så går det utmärkt att transportspringa hemåt. Dessutom behöver jag inte stressa på jobbet ifall jag kommer att hinna med bussen eller inte, utan kan göra allt i lugn och ro.

Dagens pass då… Tja jag vet inte riktigt hur jag skall beskriva det. Det är så många tankar som hinner passera under tiden jag springer. Jag är nöjd över längden och farten på passet. Nu känner jag att jag är tillbaka där jag var innan jag blev förkyld och det är ju skönt.

Samtidigt kändes det väldigt tungt i benen och jag tänkte hela tiden att hur i hela friden skall jag orka springa ett helt maraton i sommar om jag har så här ont efter 14 kilometer. men… Jag orkade ju bevisligen springa även om det inte var så behagligt hela tiden, jag började inte gå eller satte mig ner vid vägkanten och tjurade. Bra där pannben!

Dessutom så konstaterade jag att nästa gång som jag ska springa hemåt, ska jag springa hela vägen. Jag tror att jag har lite över 18 kilometer, jag har aldrig sprungit hela sträckan. Så även om det kändes tungt efter 14 kilometer idag, så gav det ändå mersmak och att jag nästa gång springer hela vägen. I värsta fall får jag gå mellan varven.

Nu när jag läser igenom min text så märker jag ju att jag borde vara mycket mer nöjd över passet än jag var från början. Hallåå! Jag sprang faktiskt 14 kilometer idag och trots att det var tungt så vill jag fortsättningsvis springa längre. Hur bra som helst ju!

0

Så mycket bättre

Jag tror bestämt att gårdagens vilodag gjorde susen för idag är känslan mycket bättre. Så min plan om att fara på en löptur idag istället visade sig vara en bra idé. Åh, jag är så stolt över mig själv att jag har lärt mig att lyssna bättre på min kropp och att inte pressa mig själv bara för att jag har planerat att springa just en viss dag. Som om det spelar så stor roll ifall jag missar ett pass eller inte. Jag är ju inte direkt elitidrottare.

Nu förstår jag ju att jag inte alltid kan skippa pass bara för att jag inte orkar eller känner för det ifall jag vill bli bättre. Men samtidigt så gör jag inte det heller… Nu visade det sig dessutom vara en god idé. (och dessutom så missade jag inte passet, eftersom planen ursprungligen var att ha vilodag idag, så jag kastade bara om dagarna…)

Dagens löprunda gick hur bra som helst trots en massa nysnö längs vägarna. Jag tvivlar på att det skulle ha gått bättre igår trots bättre vägar, snarare skulle passet ha varit sämre eftersom jag kände mig så trött och sliten. Så yeah för vilodag och yeah för mig som förstod att vila!

Och så är det ju fredag dessutom! win-win-win!

0

Vilodag idag

Idag var planen att jag skulle ta ett löppass efter jobbet, men det fick bli vila istället. Jag känner mig helt enkelt alltför trött och sliten. Oftast brukar ju en löprunda hjälpa och pigga till, men idag känns det snarare som om det skulle stjälpa än hjälpa.

Så vila it is. Jag sprang faktiskt igår, även om jag kanske inte nämnde det i min bröllopsiver. Jag fick till ett bra pass på nästan tio kilometer innan jag for iväg på shopping, så jag tror att det har något med tröttheten att göra.

Jag tänker mig ett nytt försök till löpning innan jobbet imorgon. På söndagen har jag igen tänkt springa hem(åt) från jobbet så det får bli veckans långpass. Jag har strax över 18 kilometer (tror jag) hem från jobbet, men jag är inte riktigt där ännu med mina långpass att jag skulle springa hela vägen. Oftast brukar jag springa 10-15 kilometer lite beroende på dagsform och sedan ta bussen hem sista biten. Jag föreställer mig/hoppas dock att jag snart kan springa hela vägen hem, då blir det ett perfekt långpass.

Oftast blir mina långpass såna att jag springer mina vanliga rundor, plus en massa kringelikrokar mot slutet för att jag kilometer. Transportlöpning är ju helt klart mycket roligare! Snart kan jag förhoppningsvis börja cykla också och på så sätt även träna upp uthålligheten inför maraton i sommar.

0

Gissa vad jag har gjort idag?

Jag hintade ju igår att jag idag skulle göra något skoj och att jag lovade berätta om det här ifall det gick bra. Och visst gick det bra! Vad har jag då gjort undrar ni nu… Idag har jag varit och provat min brudklänning.

Jag ska nämligen gifta mig i sommar och idag var jag och provade klänningar. Köpte faktiskt också en 🙂 Det var den andra klänningen jag provade, testade en massa efter den ännu, men den var helt enkelt bäst. Egentligen visste jag nog det direkt, men tänkte att jag måste fortsätta prova. Att jag inte kan ta första bästa…

Den är så fin och jag är väldigt nöjd med den. Den har en enkel siluett, är i vitt spetstyg med ett litet ”bälte” där framme i pärlor och blingbling. Åh, jag väntar på att få bära den på riktigt! Nu ska den ännu kortas och sys in lite grann, men i övrigt satt den perfekt. Jag visste att jag inte ville ha nåt prinsessigt och med mycket volym. Det är inte alls min stil, utan att jag ville ha nåt enkelt.

Så nu går jag här hemma och svävar på små moln. Skönt att ha en sak ur dagordningen inför bröllopet.

Imorgon lovar jag att återgå till mina vanliga inlägg om träning, detta skall inte bli en bröllopsblogg. Det här var  bara en så stor nyhet att jag ville berätta om det för er.

0

Stel som en pinne

Jag har ju som ett av mina träningsmål 2016 att träna mer rörlighet och yoga. Idag tyckte jag att det var dags att ta tag i saken. Jag har försökt lägga in lite övningar här och där i min vanliga träningsrutin, men idag så gjorde jag ett längre pass.

Jösses så jag är stel! Eller jag var det idag iaf… Det kan tänkas att gårdagens styrketräning har något med saken att göra, för jag tycker inte att jag brukar vara så här stel och orörlig. Jag känner främst av mina baksida lår och höfter, där finns det mycket att jobba på/förbättra mig.

Jag gjorde några övningar från Lofsans bok, för att få lite inspiration och så fyllde jag på med andra övningar som jag gillar. Totalt tog passet nästan 45 minuter och efteråt var det en härligt darrig känsla i hela kroppen. Jag är väldigt nöjd med mig själv att jag klarar av att följa min träningsplaner, jag menar jag har både tränat styrka och rörlighet den här veckan. *klapp på axeln åt mig själv*

Imorgon ska jag göra något väldigt skoj, beroende på hur det går kanske jag berättar 😉 Stay tuned som det sägs på utrikiska.

0

Tankar inför maraton

*varning för text och flum*

Den 2.7 är det meningen att jag ska stå på startlinjen till Paavo Nurmi maraton och denna gång springa ett helt maraton. Jag har deltagit där tre gånger förut, två gånger sprungit 10 km och ifjol sprang jag halvmaraton. Vill ni läsa om hur halvmaratonet gick kan ni göra det här.

Första tanken inför maraton är, IIIK, ska jag faktiskt springa så långt? Jag minns ifjol när jag sprang halvmaraton där att jag var så trött i benen och slut, så bara tanken på att springa ett varv till, nej! Och nu då, så ska jag göra det.

Det känns skrämmande och får lite panikkänslor när jag tänker på hur långt det är, men samtidigt känner jag mig otroligt pepp och inspirerad till att träna inför det. Jag har ju haft tanken i mitt bakhuvud länge, men har inte vågat säga det högt. Egentligen har jag väl inte sagt det högt till någon, jag har bara skrivit det här på bloggen 🙂

Det längsta jag någonsin sprungit är halvmaraton, 21,1 kilometer. Har sprungit halvmaraton tre gånger, två 2015 och ett 2014. Mina långpass ligger för tillfället på en 12 kilometer (det sprang jag igår). Innan förkylningen däckade mig sprang jag långpass på 15-16 kilometer.

Jag vill komma igång med träningen inför nu, men vet inte riktigt hur jag ska lägga upp det hela. Jag vill börja bygga upp längden på mina långpass och träna upp uthålligheten. Jag tänker mig att jag kan dela upp mina träningsveckor i 3+1. Alltså tre veckor med mycket mängd och så en återhämtningsvecka.

Så att om jag denna vecka sprang 12 kilometers långpass, så springer jag nästa vecka 14 och sedan 16 och så tar jag en lugnare vecka efter det. Ifall jag fortsätter i den takten och lägger på 2-3 kilometer per vecka och inleder nästa period vid vecka tvås kilometer (alltså 14 vid mitt exempel), så borde jag komma upp i en 30+ kilometers långpass innan maratonet. Och det borde väl räcka? eller?

Alltså jag vet inte… Hur mycket behöver/borde man träna inför? Jag vet ju att jag inte är otränad precis och har en tendens att undervärdera min förmåga, men samtidigt är ett maraton jätte(jätte)långt.

Tiden då? Jag har inga målsättningar där, ännu, vill komma i mål. Jag kommer säkert att fundera på den senare, beroende på hur min träning framskrider och i hurudan form jag är.

Välkommen med att följa min resa!

0

Det går framåt

Sakta, men säkert ökar längden på mina löppass. Idag hade jag ju inplanerat ett långpass/längre pass. Det blev exakt 12 kilometer, så det är jag nöjd med. Nästa vecka tänkte jag försöka öka på längden lite mer, upp mot en 14 kilometer.

Idag var första gången på länge som jag sprang i dagsljus. Jag fick lite vårkänslor när jag var ute. Det var ljust ute, fåglarna kvittrade och marken var bar. Okej då, att det var grått och trist, men i alla fall. Jag märkte att min fart direkt blev högre när jag inte behövde trippa och fundera var jag ska lägga fötterna, utan bara kunde springa på.

Jag är förvånad över hur snabbt passet gick, för att vara mig. Det här var nästan min normala fart och då har jag inte sprungit intervaller på… Öh, ett par månader… Det är alltid skönt att känna efter en förkylning eller annan paus att jag inte tappat formen. För jag kan stressa över det, att jag tappar allt ifall jag inte tränar på ett par dagar. Fast jag ju innerst inne vet, att vila är bra för mig.

Nu när jag känner att jag är tillbaka på riktigt kanske jag ska försöka formulera mina tankar och funderingar inför sommarens stora mål, maraton. Återkommer med det imorgon!

0

Ledig dag=städdag

Idag har jag varit ledig, vilket för min del har betytt städdag. Jag jobbar oregelbundna arbetstider, både helger och kvällar, vilket i sin tur resulterar i lediga dagar mitt i veckan. Jag är ledig även imorgon, men vill inte ägna en fredag åt att städa. Imorgon hade jag nämligen tänkt springa långpass.

Idag blir det zumba för min del, två veckor sedan senast. Förra veckan kunde jag inte gå, just på grund av mitt jobb, varken på tisdag eller torsdag. Så nu, nu ska det minsann zumbas. Jag går på medborgarinstitutets (=arbis) kurser och trivs som fisken i vatten. Det är betydligt billigare att gå där än på gym, så det gör inte så mycket ifall jag missar en gång här eller där. Sen att man förstås får annat också med ett gymkort, är en annan sak…

Det ser ut som om min önskan om att få springa på bara vägar, håller på att gå i uppfyllelse. Nästan all snö är borta nu och det har inte lovats mer under natten. Tyvärr har smältningen orsakat stora vattenpölar på vår gård. Hela gräsmattan är en sjö.

 

0

Halt, halare, halast

Så var det idag på min löptur. Nästan all snö har regnat bort och nu är allt antingen snösörja eller isbana. Mysigt… not! Jag tänkte först stanna hemma efter jobbet och inte ta en löptur utan träna hemma istället, men bestämde mig iaf för att fara och testspringa.

Det gick förvånansvärt bra. Lite trippande och tassande på sina ställen, men jag föll inte. Farten blev ju långsammare än normalt, men det spelar inte så stor roll i dagsläget. Just nu vill jag bara komma igång igen och ta mig ut på mina planerade pass. Idag blev det trots allt sju kilometer och med tanke på att jag inte ens tänkte springa först (och omständigheter) så är sju utmärkt.

Imorgon blir det vilodag och så blir det långpass/längre pass på fredagen. Då hoppas jag på bättre vägar, bar mark skulle vara drömmen. Tänk att få springa på torra asfaltvägar igen… In my dreams…

0

Gårdagens pass och veckoplanering

Igår sprang jag det längsta jag gjort på ett bra tag. Först var det jul och långledigt och då blev det lite si och så med träningen och sedan var jag förkyld, men nu är jag tillbaka igen. Igår blev passet hela 10,5 kilometer, så t.o.m. längre än planerat.

Jag hade ju tänkt springa tio, så jag är mer än nöjd över passet. Nu kanske ni tycker att tio kilometer är väl ingenting, men för mig i dagsläget är det bra. Nu kan jag börja öka på mängden igen. Det var ett kämpigt pass igår, det hade snöat på natten och plogbilen hade inte riktigt hunnit med, så det var mest snömodd och sörja. Med tanke på omständigheterna är jag riktigt nöjd över farten också. Skönt att känna att jag är tillbaka!

Den här veckan tänkte jag försöka få in tre löppass, ett styrketräningspass och en zumbatimme. Styrketräningen har jag faktiskt redan avklarat nu på morgonen, sitter här med en härligt darrig känsla i benen. Imorgon blir det ett löppass efter jobbet, högst antagligen ett vanligt distanspass.

Onsdagen blir en vilodag, då ska vi nämligen på teater med sambon på kvällen. På torsdagen blir det zumba igen. På fredagen är jag ledig så då hade jag tänkt mig veckans lite längre löppass. En 12-13 kilometer skulle sitta fint och då är jag nöjd och uppe i nästan normala långpass för min del. Innan förkylningen så sprang jag långpass på 14-16 kilometer, det får bli nästa veckas längder tror jag.

I helgen blir det jobb för min del, så lördagen blir antagligen veckans andra vilodag. Under söndagen hoppas jag få till ett tredje löppass, men brukar oftast vara ganska trött efter jobbet då, så det blir antagligen ett kort pass då. Ett kravlöst pass helt enkelt, bara ut och rensa huvudet och tankarna efter en stressig helg på jobbet.

Hur ser din vecka ut? Har du planerat att träna?

 

0