Gårdagens pass och veckoplanering

Igår sprang jag det längsta jag gjort på ett bra tag. Först var det jul och långledigt och då blev det lite si och så med träningen och sedan var jag förkyld, men nu är jag tillbaka igen. Igår blev passet hela 10,5 kilometer, så t.o.m. längre än planerat.

Jag hade ju tänkt springa tio, så jag är mer än nöjd över passet. Nu kanske ni tycker att tio kilometer är väl ingenting, men för mig i dagsläget är det bra. Nu kan jag börja öka på mängden igen. Det var ett kämpigt pass igår, det hade snöat på natten och plogbilen hade inte riktigt hunnit med, så det var mest snömodd och sörja. Med tanke på omständigheterna är jag riktigt nöjd över farten också. Skönt att känna att jag är tillbaka!

Den här veckan tänkte jag försöka få in tre löppass, ett styrketräningspass och en zumbatimme. Styrketräningen har jag faktiskt redan avklarat nu på morgonen, sitter här med en härligt darrig känsla i benen. Imorgon blir det ett löppass efter jobbet, högst antagligen ett vanligt distanspass.

Onsdagen blir en vilodag, då ska vi nämligen på teater med sambon på kvällen. På torsdagen blir det zumba igen. På fredagen är jag ledig så då hade jag tänkt mig veckans lite längre löppass. En 12-13 kilometer skulle sitta fint och då är jag nöjd och uppe i nästan normala långpass för min del. Innan förkylningen så sprang jag långpass på 14-16 kilometer, det får bli nästa veckas längder tror jag.

I helgen blir det jobb för min del, så lördagen blir antagligen veckans andra vilodag. Under söndagen hoppas jag få till ett tredje löppass, men brukar oftast vara ganska trött efter jobbet då, så det blir antagligen ett kort pass då. Ett kravlöst pass helt enkelt, bara ut och rensa huvudet och tankarna efter en stressig helg på jobbet.

Hur ser din vecka ut? Har du planerat att träna?

 

0

Highs and lows

Idag har det varit en dag med mycket blandade känslor. Startade dagen med en begravning. Det är ju aldrig kul även om det denna gång inte var en nära släkting. Det spelades bl.a Leonard Cohens ”Halleluja” på begravningen och det är en låt som jag annars också lätt gråter till och sedan där då… Snyft snyft satt jag och många andra med mig.

Efter begravningen och minnesstunden kom vi snabbt hem för att byta kläder. Jag skulle nämligen vidare för att träffa mitt tjejgäng. Det blev kanske lite tokigt med planeringen, men eftersom vi hade planerat det sedan länge och bestämt datum och pusslat och trixat så att det skulle passa alla, så ville jag inte hoppa över heller. Dessutom tänkte jag att det kunde vara bra att avsluta dagen på ett roligt sätt och inte sitta hemma och grubbla och snyfta.

Så dagen avslutades egentligen på bästa möjliga sätt. God mat med bästa tjejerna. Hon som vi samlades hos har dessutom två katter och två hundar så jag satt och kelade med dem hela tiden. Jag älskar djur, men har inga egna, så njuter alltid av att få leka med andras. Det har en lugnande effekt på mig att få känna på den mjuka pälsen och mysa med dem.

Imorgon blir det ännu kalas för min brorsdotter. Tänkte försöka få till ett lite längre löppass på dagen. Med längre menar jag i dagsläget en tio kilometer kanske. Det var ett tag sedan jag sprang så långt, när min förkylning kom emellan, och vill inte börja med femton kilometer. Jag tror att tio blir bra, så känner jag att jag fortfarande har det i mig och så kan jag börja bygga därifrån sedan.

0

Det blev alternativ nummer två

Bestämde mig till slut för att vänta till kvällen i hopp om lite varmare grader innan jag begav mig ut på en löprunda. Klockan halv sex for jag ut och då visade termometern ”bara” -9. Så det fick duga helt enkelt.

Dagens löprunda blev den längsta och snabbaste sedan mitt förkylningsuppehåll. Jeij! Framsteg en fredag! Nu känns det som om jag är på banan igen och kan börja lägga upp en träningsplan inför maraton i sommar. Dagens runda var en s.k. normal runda för min del.

Jag sprang min testrunda som jag sprungit många gånger tidigare och alltid springer inför lopp och så för att känna av kroppen. Jag vet ungefär hur länge den brukar ta och  den ger mig en bra indikation ifall jag är i form eller inte. Så idag då så sprang jag den på en hyfsad tid. Inte den snabbaste någonsin, men ändå med betydligt snabbare fart än vad mina två första rundor efter förkylningen gått i.

Med det tänker jag önska er alla en trevlig helg! Min helg kommer att vara lite upp och ner. Först begravning imorgon för att sedan på söndagen fira min brorsdotter som fyller år.

0

Inte den smartaste idén kanske

Ibland gör jag först och tänker efter sedan. Som idag då… Planen var att igår ta en löptur efter jobbet, men eftersom termometern visade -17 tyckte jag att det var för kallt för att springa. Så tanken var att istället idag för jobbet ta en löprunda, men nu är det ju ännu kallare ute

Jag vill inte riskera att bli sjuk igen, så bestämde mig i stället för att träna inomhus. Jag hade ätit min normala frukost och druckit två koppar kaffe som jag brukar göra, när jag satte igång med dagens träningspass, plyos. Jag har ju gjort programmet tidigare och vet att det är mycket hopp och skutt, men ändå tyckte jag tydligen att det var en bra idé att göra det direkt efter kaffedrickandet.

Ungefär femton minuter in i passet börjar jag känna hur kaffet skvalpar i magen och börjar få lite sura uppstötningar. Tio minuter senare tänker jag, vad har jag gett mig in på… Lite kräkkänsla emellanåt. Passet är tungt annars också, och med kaffe i magen dessutom. Let’s just say, lite jobbigare

Dagens lärdom blir alltså, att inte träna plyos direkt efter kaffedrickande…

0

Stark känsla och darrriga ben

Idag var det dags för ett efterlängtat styrketräningspass. Tänk att jag faktiskt längtar efter styrketräningen nu… Jag är glad att det har blivit till en rutin i min träning. Idag blev det en genomkörare av hela kroppen, med mest fokus på ben.

Jag kände mig stark i kroppen idag. Nu efteråt, not so much! Benen känns som spagetti ungefär och bara skakar. Fast egentligen så gillar jag ju känslan, det är väl ett tecken på att jag gjort något… Det är roligt att jag märker framsteg och att de vikter jag har hemma nästan är för lätta. Eller att jag iaf borde köpa ett par tyngre för vissa övningar och variera mig.

Igår efter jobbet blev det igen en liten löprunda. Det var marginellt längre och snabbare än söndagens runda, men snart så… Jag längtar efter att få komma igång med träningen inför sommarens maraton. Jag har inget program jag följer (ännu), jag har inte riktigt bestämt mig hur jag ska göra med den saken. Jag brukar inte gilla strikta scheman och vet inte om de passar mig. Kanske jag knåpar ihop ett eget löst schema, med delar från olika program.

Snö, snö, snö, så långt ögat kan nå

0

Jag har sprungit igen!

Det var inte långt, det gick inte speciellt fort, men jag gjorde det! Jag sprang för första gången på nästan två veckor idag. Det känns skönt att vara igång igen. Nu kan jag börja bygga på längden på mina pass igen och börja träna inför sommarens mål.

Vädret har varit jättevackert idag. Vi var på promenad med sambon tidigare på dagen och vi var inte de enda. Det var som om hela Pargas var och gick samtidigt. Så här fina vinterdagar skulle det gärna få vara fler av. Då skulle t.o.m jag gilla vintern. (eller okej då, vi ska väl inte överdriva, men jag skulle stå ut med vintern bättre ifall det var så här fint väder hela tiden)

0

Dan före dan

Imorgon är det dags! Dags för den efterlängtade löprundan, som jag väntar. Nu känner jag mig frisk så imorgon blir det en liten kort runda och så blir det nya tag med start nästa vecka måndag.

Jag är lite orolig eftersom jag väntar så på att få springa igen att det kommer resultera i en flopp. Tänk om jag inte kan mera, tänk om jag tappat allt, tänk om jag inte gillar det mer… Nu vet jag ju innerst inne att det inte kommer att vara så, det är bara mitt huvud som spökar. Jag har inte sprungit på nästan två (!) veckor, så det känns nästan… nervöst.

Jag har ju tränat lite smått innan, men inte vågat mig ut på en löprunda ännu. Tills imorgon har det lovats bra väder, inte kallt och inte mer snö. Så förhållande borde vara ypperliga och jag hoppas att kroppen är med mig. Återkommer imorgon med rapport om hur det gick.

Trevlig helg åt er alla!

0

It’s zumba-time!

Idag började vårterminens zumba och jag var på plats som planerat. Jag känner mig ganska så frisk nu redan, snorar fortfarande lite, men inte så att det stör. Jag hoppas verkligen att min förkylning är över nu. Jag tänkte för säkerhets skull ta en vilodag ännu imorgon, men hoppas kunna springa på lördag eller söndag.

Jag hade trott att gympasalen skulle vara smockfull när det är kursstart, men det var förvånansvärt lite folk där. Eller inte nu lite, det var ju mycket folk, men inte så många som jag förväntat mig kanske. Jag hade bestämt mig för att ta det lugnt och inte bli för ivrig i rörelserna, jag hade hela tiden koll på pulsen att den inte blev för hög.

Jag tycker nog att jag klarade av att hålla min plan bra. I vissa låtar eller partier blev jag kanske för ivrig, jag gillar ju det och det är svårt att hålla tillbaka när jag rycks med i låtarna och kan koreografin… Men på det stora hela var det ett bra testa-på-kroppen-pass. Så nu som sagt, vilodag imorgon och spring lördag eller söndag.

Nästa vecka vill jag komma in i normala träningsrutiner, träna styrka igen och framförallt komma igång med löpningen och långpassen igen. Jag vill bygga upp en bra grund nu på vintern inför sommarens prövningar och lopp. Jag stressar inte ännu, det är långt kvar, men sen samtidigt så är det ju inte det… Jag har aldrig sprungit längre än halvmaraton, så tanken på att dubbla sträckan är lite skrämmande. Jag tror faktiskt att jag måste skriva ett skilt inlägg om mina tankar inför maraton, har för mig att det kommer att blir långt och ett enda svamlande 🙂

0

Försiktigt upp på hästen igen

Idag var då dagen då jag bestämde mig för att jag är tillräckligt frisk för ett litet träningspass. Det blev kort och gott 20 minuter yoga på vardagsrumsgolvet. Träningsmål 2016, ni vet.

Det var lite vingligt och stelt, men välbehövligt och kändes bra i kroppen. Lite täppt i näsan är jag ännu, så att böja huvudet neråt var kanske inte det allra behagligaste, men i övrigt så gick allting bra. Dessutom märkte jag en kul grej. Trots att jag inte utövar yoga speciellt ofta, så har något tydligen ändå hänt. Jag nuddar nästan med hälarna i marken i downward dog positionen. Jeij! Framsteg! Då när jag testade yoga första gången, var jag inte ens nära marken med hälarna…

Imorgon blir det antagligen zumba-premiär och så hoppas jag att kunna få in ett löppass  den här veckan. I alla fall ett sånt där ”känna på kroppen” löppass. Nästa vecka hoppas jag sedan kunna träna som normalt igen. Vill komma igång med träningen inför sommarens stora mål och annars också få tillbaka rutinen efter julhelgen och långledigt.

 

0