Det gick från nästan shortspremiär till långa tights och jacka igen. Däremellan hann jag springa två pass i bara ett lager kläder och nu öser regnet ner. Jag är redo för sommaren, men den känns fortfarande långt borta. Jag borde fixa i trädgården, köpa sommarblommor och städa terrass. Plocka fram sommarkläder och byta gardiner. Men när det är plus åtta grader ute och ösregn, då behöver jag inte sommarkläder. Då är det skönare att äta soppa och ligga under filten på soffan.

Löpningen känns i alla fall riktigt bra just nu. När jag springer mina vanliga distanspass, ligger tempot på låga sjuan. Ibland till och med under. Det är jag nöjd med. Det känns lätt och jag behöver inte kämpa. När jag springer kravlöst är det ungefär där jag landar. Långpassen går i långsammare tempo, men det är inget jag stressar över just nu. Jag tycker ändå att jag är på god väg på mitt projekt att bli snabbare igen.

Tempot har blivit högre och mitt testlopp gick jättebra. Jag har märkt att det spelar en roll när jag springer. Dagsform och sånt. Veckans långpass blev den tredje dagen i rad som jag sprang. Förra veckan blev det dagen efter en superstressig jobbdag. Det är klart att jag kanske inte är på topp då. Men samtidigt har jag ibland inget val.

Jag visste att jag hade kunnat springa långpass idag också när jag är ledig, men eftersom det lovats regn (och det stämde), valde jag istället att springa i solsken. Även om det då blev tredje dagen i rad med löpning. Dessutom tänker jag att det är bra träning inför maraton. Att springa på redan trötta ben.

Idag var det nästan shortspremiär, men jag fegade ur. Istället blev det halvlånga tights och en långärmad tröja. Framsteg ändå i vädret. Det gäller att passa på och njuta av vädret så länge det varar, för tyvärr verkar det inte som om värmen kommer att hålla i sig speciellt länge. Ett par dagar till bara och sedan är det tillbaka till jacka igen.

Det har nog varit den segaste våren tycker jag. Förra året var det världens längsta vinter, men sedan blev det sommar på några dagar. Nu har det typ varit likadant väder sedan mars. Sju plusgrader och mulet. Jag borde ha sprungit i t-shirt och shorts för länge sedan. Dagens nästan shortspremiär är en sen sådan.

Löpningen kändes i alla fall väldigt bra. Betydligt bättre än torsdagens långpass. Som jag inte ens bloggat om. Dels på grund av tidsbrist och dels på grund av dålig känsla och dåligt pass. Idag sprang jag tio kilometer i ett okej tempo. I ett sådant tempo som jag vill springa tio kilometer i. Låga sjuan. Så småningom vill jag att den här längdens pass ska börja på en sexa. Det känns som om det inte är långt borta, för idag kändes löpningen lätt. Bra tempo hela passet och bra flås. Pigga ben och lungor.

Nästa vecka borde träningen fortsätta i samma stil som hittills. Långpass, lite längre pass och ett snabbare intervallpass. Den här veckan blev det inget regelrätt intervallpass. Jag har varken haft tid eller ork. Ibland blir det bara så, hur jag än planerar träningen.